AspergerForum

Jag har sedan spädbarnsår ofta satt i halsen. Mest med mat i munnen, men saliv eller typ "ingenting" kan sätta sig i luftstrupen. Då liksom låser sig halsen, går i baklås eller krampar tror jag. Dessutom så stängs ögonlocken och går inte att få upp även om det lossnat i halsen!! Enda sättet att få upp dem är att bara slappna av och inte försöka få upp dem, men det kan ju vara svårt att göra om man tex kör bil. Min mor har berättat att så här gjorde jag redan som riktigt liten.

Någon som har liknande erfarenheter?

Det händer, har ibland ovanan att försöka svälja maten innan jag tuggat den ordentligt.

Det där känner jag allt igen. Det är en anledning till jag alltid vill ha något att dricka när jag äter.

Linus_på_linjen skrev:Det händer, har ibland ovanan att försöka svälja maten innan jag tuggat den ordentligt.

Det här, men kanske inte originalinlägget, anknyter till vad jag diskuterade med thalia i en annan tråd.

Jag har nog alltid, eller i alla fall när jag var yngre, haft en tendens att inte tugga färdigt maten och även att maten kläggar ihop sig i munnen. Dels vekar det bero på att jag nog har lite torra slemhinnor i munnen och kan behöva mycket vätska i samband med maten. Men det handlade också om att jag hade svårt att andas genom näsan pga snett näsben. Förmodligen behövde jag svälja maten i förtid för att jag ville andas, genom munnen. När jag opererade näsan blev det bättre, men jag tuggar nog fortfarande maten för lite ändå.

Jag brukar ofta sätta i halsen och få hemska hostattacker med åtföljande ångest. Jag tror inte det beror på att jag tuggar för dåligt, däremot händer det ofta när jag försöker prata och äta samtidigt. Andra klarar sånt, men jag ska helst "låta maten tysta mun".

Det konstigaste är alla gånger jag sätter i halsen när jag varken äter el dricker. Jag bara "andas fel" och får värsta kvävningskänslan och hostattack.

Jag tycker också att jag inte får tillräckligt med luft genom att andas med näsan så jag har ofta munnen öppen (måste se mycket enfaldigt ut). Särskilt när jag anstränger mig något, t ex när jag cyklar. Vilket medför att insekter flyger in i munnen.

Dessutom får jag ofta torrhosta. Jag gillar nötter och det går bra just när jag äter dem. Men några timmar senare börjar jag hosta.

Ja, jag sätter i halsen ofta. Ofta på ingenting dessutom.

Jag sätter i halsen ofta när jag sväljer.

Jag måste nog förtydliga mitt inlägg, som jag skrev när jag var väldigt trött.

Någonstans har jag läst att fler som har (ja, vad var det nu för diagnos, tror det var: ) schitzofreni (eller var det bipolär sjukdom? eller som någonsin haft psykos?) dör av att de sätter i halsen än andra. Jag fann det på internet, men kan tyvärr inte återfinna informationen.

Själv sätter jag alltså ofta i halsen och jag tror att det har att göra med att sväljreflexen inte fungerar tillfredsställande. Ofta när jag äter och ska prata. Men även annars, tex om jag får en idé och andas in häftigt.

Någon annan som upplevt att ögonlocken sluter sig? Det känns som att de krampar..

regrepsa skrev:Jag måste nog förtydliga mitt inlägg, som jag skrev när jag var väldigt trött.

Någonstans har jag läst att fler som har (ja, vad var det nu för diagnos, tror det var: ) schitzofreni (eller var det bipolär sjukdom? eller som någonsin haft psykos?) dör av att de sätter i halsen än andra. Jag fann det på internet, men kan tyvärr inte återfinna informationen.

Själv sätter jag alltså ofta i halsen och jag tror att det har att göra med att sväljreflexen inte fungerar tillfredsställande. Ofta när jag äter och ska prata. Men även annars, tex om jag får en idé och andas in häftigt.

Någon annan som upplevt att ögonlocken sluter sig? Det känns som att de krampar..

Jag tycker ungefär lika om sväljreflexen, men får inga reaktioner annat än att hosta.