Miche skrev:Egentligen räcker det att göra så gott man kan i varje enskild situation /.../
Lol! Alla gör "så gott de kan", det är alltid utgångsläget oavsett hur du vrider och vänder på saken. Du kan inte välja att göra något som du tror kommer försätta dig i en sämre situation.
T.o.m. någon som försöker ta livet av sig eller en missbrukare på desperat jakt efter nästa fix/shot gör vad de upplever vara bästa tillgängliga alternativ. Det säger sig väl självt? Eller kan du ge något exempel på när någon inte skulle göra så gott som hen förmår?
Nu inser jag att du förmodligen inte menar vad du säger i strikt bemärkelse. Vad du vill framhärda är egentligen, i linje med gängse konventioner, att
det är gott nog ifall folk gör så gott de kan, enligt allvetande Miches skattning av människors "legitimerade" begränsning resp. resurser. En form av löst moraliserande som säger... Vad? Bra om folk kunde gå till
Miche, få ett utlåtande över sin existens och sedan gå hem och leva i enl. med erhållna anvisningar. Helst alla 9 miljarder av dem.
Miche skrev:, att förutsätta att man då automatiskt är en bättre människa än andra förhindrar det tänket, det bästa är att INTE tro att man är bättre än någon annan, då har man kvar möjligheten att förbättra sig själv.
Men fantasi räcker dessvärre inte till för att fylla i hålen mellan vad du citerar och din "invändning"? Tur för mig att du är extra tydlig här.. Alltså man ska "INTE tro att man är bättre än någon annan" - så att jag vet det och kan ändra uppfattning i frågan? Eller vem talar du till?
Jag kanske bör förtydliga: Anledningen till att jag själv föredrar att jämföra mig med människor som "sticker ut" i positiv bemärkelse (t.ex. Jesus & Brian) är just att det effektivt säkerställer att jag aldrig behöver känna mig nöjd eller bra. Det finns aldrig någon ursäkt att sluta sträva, tycka att jag "duger som jag är", "har förtjänat att vara lite dekadent" och gott kan låta mina hjärnceller ruttna i TV-soffan några timmar.
Miche skrev:Hitta gärna förebilder i den närmaste omgivningen och i världen och försök att göra lika gott som de, men jämför inte dig själv med dessa personer, det är inte din uppgift, den jämförelsen överlåter du på andra.
Vet inte vad jag ska säga... Den enda som har något att göra med min personliga utveckling och hur bra/dåligt jag lyckas i olika avseenden är jag själv. Vilka är de här "andra" du tycker att jag ska överlåta uppgiften att
utvärdera mig till? Ska jag knacka på hos grannarna och fråga om de medelst tankeläsning kan ge mig en statusrapport över hur det går? Eller fråga tjejen i kassan på Konsum ifall hon tycker att jag är snäll? Antar att båda de här alternativen är fel... I praktiken måste det även här vara allsvetande Miches skattning som ska vara vägledande.
---
Skämt åsido. Det känns som att det är mycket "snömos" över dina "reflektioner" här.. Vet att vi varit här några gånger tidigare då jag råkat kliva på någon öm tå, varpå du känt att du behövt försvara någon upplevd skada på din stolthet, snurrat in dig i icke-diskussioner, dragit på dig varningar och skit.
Är det någonting jag skrivit som du tagit illa vid dig av personligen? Isåfall ber jag gärna om ursäkt. Men berätta gärna vad det gäller, här eller via PM.