Rätt så snäll försöker jag väl vara. Men det inre livet har tagit oerhörd skada av min schizofreni.
Bl.a dömandet, som jag måste ha fått i mig på något sätt ställer till saker, "än värre". Jag använder samma småskurna mall för hur andra "får uppföra sig ", som jag själv kanske har i de moraliska systemen. Och då blir det dömt på fel sätt. /se Spoiler/
Sedan så har det blivit en underbar överraskning, att jag förstod mig själv, med AS som ingrediens. Varför jag har varit sådan enstöring en massa år. Väldigt nyfiken på om man kan lyckas "hitta sig själv mer". Och komma ifrån det onda som schizofrenin tillför.
Jag tar fortfarande illa vid mig om någon är osjysst, men neuroleptikan skyddar en mot detta.
Och tyvärr är det 10-15 år försent att försöka hålla sig till den snälla linjen - tillvaron med alla ingredienser är Fruktansvärd, på nå't sätt.
Men nu fastnade jag i "navelskådande", känns det som. Min huvudtes är att Gud och bra riktlinjer gör en mer lik Jesus, som ju är mysteriet för den som inte har tro. "Sorry". (Skriver inte mer om det här).
/notwoodstock
edited: några ordbyten
/bibelord:/
Ro 2:1* Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.(1917 års Bibel)