plåtmonster skrev:dasunbedingte skrev:- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST är osäkra bilförare, hur ställer sig partiet till de rådande medicinska krav för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?
Föreslår: "- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST
skiljer sig i avseende som bilförare än befolkningen i stort, hur ställer sig partiet till de rådande
krav på läkarintyg varje år för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?"
Bättre formulerat, dock så stämmer det väl inte med obligatoriska läkarintyg varje år (eller mindre frekvent för den delen)?
Attention tog fram ett häfte tillsammans med Trafikverket (2012/2013) angående NPF och körkort. Jag blir dock osäker - jag själv tog nytt körkortstillstånd efter diagnosen satts, dock medicinerade jag ej då (med Concerta), nu har jag ju körkortet - behöver en då skicka in nytt läkarintyg? Ska fråga på Måndag rent generellt.
Var hittar man en läkare som kan utfärda ett sådant läkarintyg?
En allmänläkare på närmaste vårdcentral kan göra det - om man inte redan har läkemedelsbehandling, då utfärdas intyget av den läkare som skriver ut de recepten.
Men en läkare som anser sig ha alldeles för liten kunskap om exempelvis ADHD kan avböja att göra ett utlåtande.
Den bedömning som läkaren gör ska visa hur allvarligt tillståndet är och vilka konsekvenser det
har i livet. Det är läkaren i rollen som en i samhället trovärdig person som skaffar sig uppgifter från patienten och eventuella referenter, till exempel anhöriga, och bedömer sanningshalten i dessa. Men den slutliga bedömningen av hur lämplig man kan vara i trafiken får bli en sammanvägning som våra konsultläkare gör. Och det är sällan det blir ett
blankt nej.
Intygsskrivande läkare bör i enlighet med vår PM ge uppgifter om när och hur diagnosen ställdes, att det inte förekommit sjukvårdskontakter med anledning av diagnosen på senare år samt att medicinsk behandling inte pågår. Läkaren bör även göra en värdering av den körkortssökande när det gäller förekomst av allvarlig störning av impulskontroll, förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon samt eventuell brottslighet.
Om man är tveksam beträffande nykterhet och droger kan man ta prover och om man vill veta om
brottslighet och tvivlar på patientens egna uppgifter kan man begära att få ta del av handlingarna på körkortsavdelningen inom Transportstyrelsen där också utdrag ur polisens register kan finnas.
I vilka situationer behöver man inkomma med ett förnyat läkarintyg efter det att man har fått
körkort, och hur ofta?
En bedömningsprincip brukar vara att så länge det finns medicinsk behandling finns det anledning
att följa den. Hur ofta beror på hur stabilt det är, det kan vara varje år eller kanske vart femte år. Sedan minst en gång efter det att behandlingen ev upphört. Men vi är ju inte intresserade av några onödiga kontroller, om man till exempel inte medicinerar och det läkaren har skrivit inte tyder på att det skulle vara några problem avseende bilkörning, då finns ingen skyldighet att inkomma med fler läkarintyg senare. Läkare ska i och för sig alltid göra en anmälan om det barkar åt skogen, men så är det ju sällan med de här diagnoserna. När man får körkortet får man också veta när man ska inkomma med nytt läkarintyg, och man får också en påminnelse utskickad i god tid.
När det gäller Tourette sägs i föreskrifterna endast att “symptomen prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om dessa bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk föreligger hinder för innehav”.
Jag tror aldrig att jag har sett ett Tourettefall som varit till bedömning hos oss och det kan ju tyda på att Tourette oftast inte brukar komplicera bilkörningen så mycket.
Många får ju sin diagnos sent i livet och har kanske haft körkort i många år redan, vad gäller där?
Det liknar den situation där man får diagnosen diabetes som ju ofta debuterar senare i livet. I
allmänhet får inte myndigheten reda på det. Om personen är olämplig att köra bil är den läkare som ställer diagnosen skyldig att meddela oss det, men alltså inte bara för att man får diagnosen. Och när det gäller ADHD och Asperger så är det ju normalt
inga problem."
En blir ju fundersam när en läser sådant
här från 2013... (dock gällde det en under utbildning):
Körelev med Aspergers krävdes på intyg
Transportstyrelsen krävde läkarintyg och uppgifter om medicinering av en 20-årig kvinna med Aspergers syndrom. Annars skulle hennes körkortstillstånd dras in.
FAKTA: TRANSPORTSTYRELSENS REGLER
Under första halvåret 2012 återkallade Transportstyrelsen 3 821 körkort av medicinska skäl. Det är en ökning med 50 procent jämfört med första halvåret 2011 då siffran var 2 544 återkallelser.
En orsak är att reglerna skärptes den 1 februari 2012. Sedan dess måste läkare anmäla till Transportstyrelsen patienter som anses vara ”olämpliga” som förare. Tidigare skulle föraren vara ”uppenbart olämplig” för att läkaren skulle ha anmälningsskyldighet. Det har funnits kritik om att antalet återkallelser varit för få.
Förvaltningsrätten i Uppsala upphäver Transportstyrelsens krav.
Den som har körkort och drabbas av exempelvis stroke, synfel eller diabetes kan få det återkallat efter beslut av Transportstyrelsen. I andra fall kan körkortsinnehavet förenas med särskilda villkor, som att föraren ska ta medicin.
En 20-årig kvinna med diagnosen Aspergers syndrom, en lindrig form av autism, hade beviljats körkortstillstånd. Men så meddelade Transportstyrelsen att hon var tvungen att lämna in intyg från en psykiater om sin diagnos och uppgifter om sin läkemedelsbehandling. Kvinnan, som håller på att ta körkort, kunde nekas körkort om hon inte lydde uppmaningen, meddelade myndigheten.
– Det kändes orättvist att jag behövde lämna in ett utlåtande för något som egentligen inte är ett problem, säger kvinnan till UNT. Min diagnos påverkar inte till exempel reaktionsförmågan när jag är ute och kör i trafiken.
Kvinnan tycker att det är underligt att hon blivit ombedd att komma in med uppgifter om sin medicinering.
– Jag äter inte mediciner för min diagnos, det går inte att medicinera mot Aspergers syndrom.
20-åringen har lämnat in ett läkarintyg som styrker att hon inte har problem med exempelvis uppmärksamhet eller impulskontroll som skulle kunna påverka hennes förmåga att köra bil.
Förvaltningsrätten slår fast att de villkor som Transportstyrelsen ställt upp för 20-åringen inte nödvändiga av trafiksäkerhetsskäl.
– Det finns ingen forskning som visar att personer med Aspergers syndrom skulle ha problem i trafiken. Tvärtom ligger det ibland i diagnosen att personen har ett starkt utvecklat ordningssinne och är särskilt mån om att följa trafikregler, säger Anna Norrman vid Riksförbundet Attention, en organisation för bland annat personer med Aspergers.
Enligt lag ska faktorer som impulskontroll och koncentrationsförmåga vägas in vid bedömningen om någon ska få ha körkort. Det kan innebära svårigheter för personer med adhd.
– Det finns en studie från USA som visar att risken att unga manliga förare är inblandade i trafikolyckor ökar med 20 procent om de har adhd, säger Lars Englund, chefsläkare vid Transportstyrelsen.
Enligt honom kan dock körkortshindren för personer med adhd ofta övervinnas genom medicinering.
Ungefär 3 av 1 000 tusen personer anses ha Aspergers. Siffran för vuxna med adhd är 3-5 procent.