Jättebump! Ett fortfarande aktuellt ämne.
Kort svar: Har man inget jobb och inga pengar har man inga rättigheter till en egen lägenhet. Men har man permanent sjukersättning så borde väl hyresvärdarna godkänna en?
För aspergare är det förstås svårare att hitta arbete och därmed bostad. Är man berättigad till en LSS-bostad kan det blir lättare men man kan få köa för en plats.
Men generellt så har svenska ungdomar inget att klaga över jämfört med övriga Europa.
I själva verket så flyttar svenska ungdomar ovanligt tidigt hemfrån.
Mäklarsamfundet Nyheter 21 september 2023 skrev:Genomsnittsåldern för att flytta hemifrån är 26,4 år i EU enligt statistik från Eurostat. Sverige har den näst lägsta genomsnittsåldern, men trenden går åt fel håll. Idag är svenska ungdomar i genomsnitt 1,5 år äldre när de lämnar föräldrahemmet jämfört med för tio år sedan.
Den högsta genomsnittsåldern för att flytta hemifrån har Kroatien (33,4 år). De lägsta genomsnittsåldrarna har nordiska länder som Finland (21,3 år), Sverige (21,4 år), Danmark (21,7 år) och Estland (22,7 år).
https://www.maklarsamfundet.se/nyheter/ ... a-ungdomarVarför flyttar svenska ungdomar hemifrån så tidigt? Bara för att vi kan, dvs för att vi har (haft) en så hög levnadsstandard?
VI 2 December 2021 skrev:Vi står ut i världen: är lyckligare, mindre traditionella och mer självständiga än i andra länder. I det sista avseendet avviker vi sannerligen: Enligt EU:s uppskattning flyttar den genomsnittlige svensken hemifrån innan hen fyllt 20, mer än fem år tidigare än EU-snittet. I Italien bor hela två tredjedelar av alla män upp till 35 kvar hos sina föräldrar. Man kallar dem mammoni, mammas pojke.
https://vi.se/artikel/sN1gq2oa-a0j2LRwp-ec975 Ja, här avviker svenskarna igen. Vi är verkligen inte så "lagom" utan snarare extrema.
Det råder bostadsbrist i Sverige. I Stockholm är den genomsnittliga kötiden till en hyresrätt drygt nio år. Flera studentstäder har ”rödlistats”, det vill säga att nya studenter inte kan räkna med att få ett boende de första sex månaderna. I vissa fall har studenter hyrt in sig i husvagnar vid terminsstart.
---
Kontrasterna mellan Sverige och andra länder är slående, inte bara när det gäller ungdomligt ensamboende. Historien är fylld av människor med annat ursprung än svenskt som överraskats – och skrämts – av vårt sätt att bo och leva. När författaren Susan Sontag gjorde film i Sverige på 1960-talet berättade en diplomat för henne om uttrycket ”människotrött”. Hon tyckte det lät ”psykologiskt otänkbart” att tröttna på människor. En annan som fastnade i Sverige var den franske filosofen Michel Foucault som under ett par år på 1950-talet bodde i Uppsala. Foucault ansåg att svensken inte är ”något mer än en vandrande punkt” som följer alla lagar och regler och mönster som finns. I Sverige ”behövs inte människan längre”, sa han till Bonniers litterära magasin några år efter han lämnat landet.
---
I boken Är svensken människa? stakar historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh ut en berättelse om ett folk som strävat efter egenmakt sedan 1400-talet. Det gäller inte minst senare tiders författare som Ellen Key, Verner von Heidenstam och August Strindberg, som på olika sätt beskrev ett slags svenskhetsideologi där individen var central.
– Tematiken berör i oerhört stor grad individens frigörelse från familjebanden. Strindberg skriver oavbrutet om den. Det är en radikal individualism som omfattas av kulturradikaler, säger Henrik Berggren, som tror att den svenska självständighetsnormen kan vara en anledning till att vi tidigt frigör oss från våra föräldrar och syskon.
Det normala är att vilja hålla ihop med föräldrar och syskon men vi svenskar vill fly dem?
Det går tillbaka ända till medeltiden enligt Henrik Berggren.
– Familjemönstren förändrades på medeltiden, inte bara i Sverige. Det är ett delvis nordiskt fenomen, delvis ett nordeuropeiskt. Kring Medelhavet och Balkan gifter man sig tidigare och bor sedan kvar med föräldrar och andra familjemedlemmar. I norra Europa gifter man sig senare, men då flyttar man ut från familjen och bildar ett eget hem. Det skapar betydligt mer självständiga hushåll.
Men alla kan inte flytta hemifrån tidigt. Inte de med NPF och inte de som misslyckas i skolan.
Sociologen Alireza Behtoui, som forskat kring ungdomar och unga vuxna:
Alireza Behtoui talar om att det blir allt fler mambos, unga vuxna som bor kvar hemma. Runt 30 procent misslyckas med att ta ut sin gymnasieexamen fyra år efter de börjat gymnasiet (en stigande siffra), vilket försvårar chansen att få jobb eller studera vidare och därmed kunna flytta hemifrån.