AspergerForum

Helt tvärtom. Är dock bra på att spela social och utåtriktad för vissa specifika övergående mål men blir utmattad som fan.

Antisocial för det mesta, fortf. samt en "clownroll" utåt fortf. också. Där det behövs. Mår bäst ensam, "för dum" för att fatta att folk ska inte vara såå antisociala egentligen. Mår bäst att vara ensam.

Jag hade typ 100 vänner innan min diagnos, men efter så har jag noll och sänkt mina sociala gränser till en barn nivå. Så jag umgås inte alls med mer än en vän nu, vilket känns skönt. Slipper misstolkningar och problem.

Jag är väl en periodare. Men i stora hela är jag en ensamvarg. Jag tycker om att vara ensam. Men någon ensataka gång vill jag träffa en god vän eller min mamma. Men som förmodligen många andra aspergare så blir jag fruktansvärt trött av att vara social.

Är periodare. Men är oftast ensamvarg pga att mitt arbete har så höga krav på det sociala att jag är uttröttad när jag kommer hem. Vissa helger har jag ork och känner för social samvaro.

Mja, jag har ett enorm ensamhetsbehov, men får jag det uppfyllt kan jag vara social med personer jag själv valt - oftast mindre sällskap. Så det är inte antingen - eller.

På jobbet spelar jag social.

Både och. Tycker det är väldigt jobbigt och ångestladdat att umgås med personer jag inte känner väl medan jag är väldigt sällskapssjuk när det kommer till mer familjära och nära relationer där jag kan vara mig själv helt och hållet.

jag e dödstyst

Jag är ofta väldigt tyst av mig.
Känner sällan att jag har nått att bidra med i diskussioner (eller intresse i det som diskuteras).
Men om det gäller nått jag är intresserad av eller har nått vettigt att bidra med så kan jag prata på en hel del.

Sen att umgås med folk rent generellt så är det ofta påfrestande, det går ju så klart bättre i mindre grupper och i tystare miljö, sen har det stor påverkan om jag känner personerna jag "socialiserar" med.

Mingel på fest eller nått arbetsrelaterat med massa människor som alla pratar samtidigt är ju hemskt.

Haha är inte ens lite social xD Eller lite mer nu kanske, men jag är helst ensam och snackar med folk via nätet. Mkt bättre så slipper man träffa ngn xD


haha!!

TPring skrev:Helt tvärtom. Är dock bra på att spela social och utåtriktad för vissa specifika övergående mål men blir utmattad som fan.

Äsch, det där känner jag igen mig i. Även om jag tror att jag har ett socialt behov också.

Jag har börjat fundera på om jag är så bra på att spela social att jag till och med gått på det själv. Alltså att jag lite tappat kollen på vem jag är, för att jag velat leva upp till "andras krav" på "hur man ska vara".

habiti skrev:jag e dödstyst

Jag är en sådan som "babblar på" en del på grund av att jag kan bli nervös i sociala sammanhang.

vofff skrev:Jag hade typ 100 vänner innan min diagnos, men efter så har jag noll och sänkt mina sociala gränser till en barn nivå. Så jag umgås inte alls med mer än en vän nu, vilket känns skönt. Slipper misstolkningar och problem.

Oj!

Hur kommer det sig att du ändrade så mycket efter diagnosen?

ankhat skrev:Mja, jag har ett enorm ensamhetsbehov, men får jag det uppfyllt kan jag vara social med personer jag själv valt - oftast mindre sällskap. Så det är inte antingen - eller.

På jobbet spelar jag social.

Samme opplegg her. Jeg kan være sosial på jobb og av andre praktiske årsaker, men det reduserer overskuddet jeg har til vennskap. Heldigvis er det litt enklere å være sosial på nettet.

Jag är jättesocial, men klantar ofta till det och blir jättetrött av det.

Är inte social, men kan spela social efter många års träning. Samtal med någon man klickar med är guld, men hur ofta händer det?

Ibland när jag är på humör kan jag "babbla" rätt mycket om specialintressen och kanske om sjukdomar ( har jag märkt ). Är annars rätt social när allt stämmer, i rätt sorts sällskap.


Har tidigare bytt intressen av och till, nu är det mer stabila intressen, typ.

Chrilleb skrev:Ibland när jag är på humör kan jag "babbla" rätt mycket om specialintressen och kanske om sjukdomar ( har jag märkt ). Är annars rätt social när allt stämmer, i rätt sorts sällskap.


Har tidigare bytt intressen av och till, nu är det mer stabila intressen, typ.

Många så kallade normala människor Babblar på om sina intressen, de också. Och kan vara hur trista som helst.

Generellt lyssnar jag nog hellre på en babblande Aspie än en babblande NT.

Det är lite konstigt, jag är faktiskt social tror jag. Jag vill gärna vara med folk. Men det finns något i mig som gör det svårt. Jag tröttnar för snabbt när det är mycket folk runt omkring mig. Och då är det inte kul. När jag var tonåring var det till exempel populärt att resa till Sverige på festivaler och konserter på helgerna. Så de flesta jag kände gjorde det. De hade väldigt roligt och jag ville vara med. Så jag åkte med till Sverige. Men fyra timmar efter att vi kommit dit var jag utmattad varje gång och ville bara åka därifrån. Även om jag också ville vara där.

Så jag har alltid hållit mig lite mer för mig själv än vad de flesta gör. Men innerst inne är jag väldigt social tror jag. Det är bara något som hindrar mig.

Skogkatt skrev:Det är lite konstigt, jag är faktiskt social tror jag. Jag vill gärna vara med folk. Men det finns något i mig som gör det svårt. Jag tröttnar för snabbt när det är mycket folk runt omkring mig. Och då är det inte kul. När jag var tonåring var det till exempel populärt att resa till Sverige på festivaler och konserter på helgerna. Så de flesta jag kände gjorde det. De hade väldigt roligt och jag ville vara med. Så jag åkte med till Sverige. Men fyra timmar efter att vi kommit dit var jag utmattad varje gång och ville bara åka därifrån. Även om jag också ville vara där.

Så jag har alltid hållit mig lite mer för mig själv än vad de flesta gör. Men innerst inne är jag väldigt social tror jag. Det är bara något som hindrar mig.

Ge ej upp.

nomemorytoday skrev:Ge ej upp.

Tack.

Skogkatt skrev:

nomemorytoday skrev:Ge ej upp.

Tack.

Skrivet av en, som dragit på sig epitetet - Guldfisk mongo.
Hihi

Skogkatt skrev:

nomemorytoday skrev:Ge ej upp.

Tack.

På riktigt. Gör ej. <3

Jag är social, och jag trivs med/bland andra människor.
Fast det är helt bortkopplat från hur mycket energi som det tar att göra(och hur skit jag mår efter jag bränt all energi på ett fåtal timmar i veckan).