AspergerForum

Har dom flesta här varit på nattklubb någon gång? Trivs ni att vara på klubb? Brukar ni gå ut ofta?

Eller känner ni att ni inte har så stort behov av att umgås så mycke?

Vill veta hur livet är som aspergare.

Har aldrig blivit av, med tanke på bristen/behovet av umgänge, och kan inte uttala mig om saken. Skulle någon som jag gilla det om jag tycker om hörn/folkmängder där man smälter in oavsett? Kanske när man inte är i sina sinnes fulla bruk. Kan du inte beskriva lite?

Se denna tråd:

http://www.aspergerforum.se/hur-fungera ... 16870.html

Nej där trivs jag inte. Det är dålig musik, köer i baren, trängsel, trendnissar, turkar med guldkedjor, bimbos, garderobsavgift, blaskig öl, dyr inträdesavgift, dyra drinkar och en stämning som är både hård och depraverad.
Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Inte nattklubb, men på diskotek några gånger, men inte kännt att den miljön var något för mig, fylld som den var med mer eller mindre berusade människor, dunka-dunka-musik, "one night stand" och annat "ytligt".

Nä. Välfylld ryggsäck, bekväma oömma kläder, väl ingångna vandrarkängor, härligt sotigt stormkök, och en lagom nött vandringsstav är saker jag trivs med att använda .

KrigarSjäl skrev:Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Man borde nästan tipsa Svenska Akademien om det där som definition av ordet "nattklubb" alt. "disco". Mycket väl uttryckt!

dotxthree skrev:

KrigarSjäl skrev:Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Mycket väl uttryckt!

Det håller jag med om. Så svaret på frågan är nej, icke!

Okej. Men ni som brukar gå eller har varit, hur beter ni er i diskot, pratar ni med era vänner eller undviker ni?

Jag frekventerar pubar, sunkhak, svartklubbar och går ut själv lika gärna som med andra. Jag dricker kopiöst, pratar, raggar, röker, svär, går genom skumma gränder och går hem sist av alla.

klockslag skrev:Okej. Men ni som brukar gå eller har varit, hur beter ni er i diskot, pratar ni med era vänner eller undviker ni?

Pratar gör man alltid. Det är svårt att undvika att säga något alls.

Jag var ute på två nattklubbar under hösten 2010. Dålig och alldeles för hög musik är det alltid. Träffade en del gamla bekanta som förvånansvärt nog verkade glada över att se mig. När jag var yngre så sjöng jag alltid, och de flesta från årskull 1983 till 1987 kände till mig; Den där killen som alltid sjunger. Så jag började dra mig undan i övre tonåren. Några av dessa bekanta från förr pratades det med - självfallet om sådant vi pratade om förr. Jag är väldigt bra på att ta upp allt jag kände till om personerna och fråga dem om det jag vet. Det får tiden att gå + att man gjort sin del. Däremot blir det jobbigt när jag själv ska svara. Jag kan svamla iväg i filosofiska gåtor p g a osäkerhet.

En av dessa bekanta från förr sa att han tyckte bra om mig för att jag är en "reflekterande människa". Det var kul att höra. När man var yngre fick man bara höra att man tänker för mycket. Och det är en ganska knepig kommentar. Att tänka är bland det finaste vi har, det ska man vårda. Mycket viktigt att tänka.

I den här frågan är jag motsatsen till Krigarsjäl. Jag är en tänkande (just tänkande är absolut inte motsatsen till Krigarsjäl) teaterapa som håller mig tillbaka så mycket jag kan, undviker mörka gränder, svär lite och VILL gå hem först av alla. Jag vet inte varför Krigarsjäl väljer att bemöta den mörka gränden, men jag undviker gärna onödiga risker om jag kan.

Edit: Viktigt att poängtera gällande mina nattklubbsbesök är att ena besöket var med vän 1 och det andra med vän 2. Jag gjorde dessa besök efter år av förfrågan. På så vis kan jag säga nej en hel del gånger framöver. Men jag anser att det är viktiga uppoffringar för vänskapens skull. Uppoffring är en viktig nyckel i relation med andra varelser.

Jag kan inte påminna mig att jag har varit på någon nattklubb någon gång nej. Jag är faktiskt inte riktigt säker på vad det är för nånting och hur det skiljer sig från en krog eller en pub.

Nej. Instämmer ungefär med Krigis' beskrivning.

Så länge jag orkade bry mig hade jag väl en uppfattning om hur ett uteställe skulle kunna vara (på flera sätt, inte bara ett som skulle passa just mig; för övrigt trodde jag aldrig ett sätt skulle passa mig). Men tror inte jag någonsin stötte på ett. När jag var ung och naiv var jag förvånad över att min smak skulle vara så udda.

earlydayminer skrev:

klockslag skrev:Okej. Men ni som brukar gå eller har varit, hur beter ni er i diskot, pratar ni med era vänner eller undviker ni?

Pratar gör man alltid. Det är svårt att undvika att säga något alls.

De mycket få gånger som jag besökt dylika ställen (jag antar att diskotek och nattklubb är samma sak, rätta mig om jag har fel) har jag ansett att ljudnivån omöjliggör all kommunikation. Om man inte kan uppfatta något alls av vad någon annan säger går det inte att tala heller. Man kan förvisso försöka att skrika som en galning, men då kommer det någon steroidbroiler till vakt och kastar ut en från stället.

Jag tycker inte alls om att gå ut. Blir dödstrött av alla intryck och hör inte ett ord av vad folk säger. Pubmiljö passar mig bättre så länge det inte är jättetrångt och skrikigt.

Bjäbbmonstret skrev: Jag är faktiskt inte riktigt säker på vad det är för nånting och hur det skiljer sig från en krog eller en pub.

Det gör nog inte jag heller, för nu när jag tänker efter så är det nog två krogar jag varit på. Nåväl, det här är ett tillfälle då jag njuter av min okunnighet i ämnet.

Micke2 skrev:

earlydayminer skrev:

klockslag skrev:Okej. Men ni som brukar gå eller har varit, hur beter ni er i diskot, pratar ni med era vänner eller undviker ni?

Pratar gör man alltid. Det är svårt att undvika att säga något alls.

De mycket få gånger som jag besökt dylika ställen (jag antar att diskotek och nattklubb är samma sak, rätta mig om jag har fel) har jag ansett att ljudnivån omöjliggör all kommunikation. Om man inte kan uppfatta något alls av vad någon annan säger går det inte att tala heller. Man kan förvisso försöka att skrika som en galning, men då kommer det någon steroidbroiler till vakt och kastar ut en från stället.

Ljudnivån är riktigt hög. Alldeles för hög om du frågar mig. Den omöjliggör all kommunikation för oss som har svårt att tolka in icke-verbal kommunikation. Men det går alldeles utmärkt att skrika utan att någon blir förvånad.

Jag har varit på krogen några gånger. I lag med andra kan det vara trevligt, men att gå dit för att "stifta nya bekantskaper" är en obehaglig tanke...

Jag är inte helt förtjust att gå ut på krogen här i sverige. Däremot älskar jag att gå på pubar i london.

KrigarSjäl skrev:Jag frekventerar pubar, sunkhak, svartklubbar och går ut själv lika gärna som med andra. Jag dricker kopiöst, pratar, raggar, röker, svär, går genom skumma gränder och går hem sist av alla.

Either that, or you just wish you did.

Hihi jag älskar nattklubbar! Ska jag väl trotsa min agorafobi och ta mig ut bland folk kan jag lika gärna göra det med besked.
Lite alkohol krävs bara så man inte blir överväldigad av ljudvolymen och folkmängden. Och rätt sällskap förstås.
Jag tycker dock att det är riktigt jobbigt att bli raggad på så jag föredrar gayställen.

KrigarSjäl skrev:
Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Klockren beskrivning!

Själv hatar jag att gå på nattklubbar/diskotek. Som många andra nämnt så tycker jag ljudnivån är alldeles för hög, folk är fulla och odrägliga, folk ska bråka osv. Visserligen är jag ju inte jätte förtjust i alkohol så det kan nog ha lite med det att göra.

Däremot kan pubar vara trevliga med rätt sällskap, helst med en joint före så att jag kan slappna av.

KrigarSjäl skrev:Nej där trivs jag inte. Det är dålig musik, köer i baren, trängsel, trendnissar, turkar med guldkedjor, bimbos, garderobsavgift, blaskig öl, dyr inträdesavgift, dyra drinkar och en stämning som är både hård och depraverad.
Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Garderobersavgift förekommer även på vanliga krogar, åtminstone i den hålan jag bor i. I övrigt håller jag med om det mesta.

Mer nischade ställen har så gott som alltid en gemytligare stämning än diskoteken och nattklubbarna, i synnerhet rockklubbar.

hektiske hektor skrev:

KrigarSjäl skrev:Nej där trivs jag inte. Det är dålig musik, köer i baren, trängsel, trendnissar, turkar med guldkedjor, bimbos, garderobsavgift, blaskig öl, dyr inträdesavgift, dyra drinkar och en stämning som är både hård och depraverad.
Det handlar inte om människor som går ut och dansar utan är snarare än horbransch utan like. Brudarna går ut för att visa upp sig och grabbarna går ut för att markera status. Det är bara det det handlar om.

Garderobersavgift förekommer även på vanliga krogar, åtminstone i den hålan jag bor i. I övrigt håller jag med om det mesta.

Garderobsavgift ska det förstås vara.