Ytterligare en tråd om utseende...
Postat: 2010-04-10 23:35:51Många med AS verkar antingen väldigt obrydda av sitt utseende eller också väldigt måna om att se ut på ett visst sätt.
Ofta går den senare varianten över i rena fixeringar och i det närmaste BDD-drag (Body Dysmorphic Disorder http://sv.wikipedia.org/wiki/Dysmorfofobi ) som dessutom ofta har kopplingar till social fobi som många med AS/npf lider av.
Jag undrar om det kan ha att göra med att man inte riktigt är i kontakt med sig själv och därmed inte har direkt koll på hur man egentligen ser ut, mer än detaljvis. När det gäller BDD så blir man oftast fixerad av en viss kroppsdel som man upplever som deformerad eller ful/fel.
När jag tänker på någon som jag anser vacker i ren estetisk mening så är det en helhet jag tittar på. I stort sett alltid handlar det om någon som ändå har "defekter" av något slag. Perfektion blir intetsägande utan motvikt.
Hur som, så tror jag att det kan vara svårt att se sig själv som en helhet och att man då lätt missar det andra ser, nämligen att man både har vackra och mindre vackra drag som tillsammans bildar en intressant helhet.
Har man då AS så har man kanske ännu svårare att fokusera på helhetsintrycket och lättare att snöa in sig på detaljer. Detta i samverkan med social fobi, dålig självkänsla och depressioner kan nog lätt resultera i BDD, vilket inte alls är en rolig åkomma.
För min egen del har jag märkt att jag ofta inte har koll på om jag ex. gått upp i vikt, vilket jag stadigt gjort de senaste...hmm 20(?) åren.
Det är som att jag är kvar i föreställningen om hur smal jag var i tonåren och har kvar den kroppsuppfattning jag hade då.
Det händer att jag tittar mig i spegeln och blir helt tagen av hur tjock jag ser ut!
Sedan glömmer jag bort det igen för att efter ett tag göra samma horribla upptäckt. (Nu skrev jag horribla men egentligen är det ingen större fara, man får gärna vara tjock också, det är bara fint.
)
Har också många gånger svårt att se om andra gått upp eller ner i vikt eller på andra sätt förändrat sitt utseende.
Äh, nu var det många åt olika håll spretande tankar här som jag försökte samordna utan att riktigt lyckas.
Men jag undrar om det är vanligt att vara litet "blind inför sig själv" utseendemässigt i samband med AS?
Att man tror sig ha koll och kanske även har det men då enbart detaljvis vilket gör att man misstolkar och hamnar i onda spiraler vilket kan leda till livslångt lidande, helt i onödan.
Utseendefixering - ett AS-drag?
Slutligen vill jag påängtera att avsikten med tråden inte är att värdera olika utseenden och att som bekant så ligger skönheten i betraktarens öga, dvs. ALLA ÄR VACKRA I NÅGONS ÖGA!
Ofta går den senare varianten över i rena fixeringar och i det närmaste BDD-drag (Body Dysmorphic Disorder http://sv.wikipedia.org/wiki/Dysmorfofobi ) som dessutom ofta har kopplingar till social fobi som många med AS/npf lider av.
Jag undrar om det kan ha att göra med att man inte riktigt är i kontakt med sig själv och därmed inte har direkt koll på hur man egentligen ser ut, mer än detaljvis. När det gäller BDD så blir man oftast fixerad av en viss kroppsdel som man upplever som deformerad eller ful/fel.
När jag tänker på någon som jag anser vacker i ren estetisk mening så är det en helhet jag tittar på. I stort sett alltid handlar det om någon som ändå har "defekter" av något slag. Perfektion blir intetsägande utan motvikt.
Hur som, så tror jag att det kan vara svårt att se sig själv som en helhet och att man då lätt missar det andra ser, nämligen att man både har vackra och mindre vackra drag som tillsammans bildar en intressant helhet.
Har man då AS så har man kanske ännu svårare att fokusera på helhetsintrycket och lättare att snöa in sig på detaljer. Detta i samverkan med social fobi, dålig självkänsla och depressioner kan nog lätt resultera i BDD, vilket inte alls är en rolig åkomma.
För min egen del har jag märkt att jag ofta inte har koll på om jag ex. gått upp i vikt, vilket jag stadigt gjort de senaste...hmm 20(?) åren.
Det är som att jag är kvar i föreställningen om hur smal jag var i tonåren och har kvar den kroppsuppfattning jag hade då.
Det händer att jag tittar mig i spegeln och blir helt tagen av hur tjock jag ser ut!
Sedan glömmer jag bort det igen för att efter ett tag göra samma horribla upptäckt. (Nu skrev jag horribla men egentligen är det ingen större fara, man får gärna vara tjock också, det är bara fint.
) Har också många gånger svårt att se om andra gått upp eller ner i vikt eller på andra sätt förändrat sitt utseende.
Äh, nu var det många åt olika håll spretande tankar här som jag försökte samordna utan att riktigt lyckas.
Men jag undrar om det är vanligt att vara litet "blind inför sig själv" utseendemässigt i samband med AS?
Att man tror sig ha koll och kanske även har det men då enbart detaljvis vilket gör att man misstolkar och hamnar i onda spiraler vilket kan leda till livslångt lidande, helt i onödan.
Utseendefixering - ett AS-drag?
Slutligen vill jag påängtera att avsikten med tråden inte är att värdera olika utseenden och att som bekant så ligger skönheten i betraktarens öga, dvs. ALLA ÄR VACKRA I NÅGONS ÖGA!
*fräck*