Inger skrev:JohnNorum skrev:Nej, jag inriktar mig på kunskapsbildning om små, utsatta barn.
Så nu blev de 'små' och 'utsatta' också... Varför just
detta fokus? Inte för att det är något fel med det men varför bara just de små barnen i just
Gillbergs studie? Det förekommer mängder av - i mitt tycke oetiska - studier på mycket mindre barn, NU. Vad är ditt personliga intresse av detta som Gillberg gjorde för många år sen? Har du varit utsatt själv?
Här tar du upp en mycket intressant uppdelning!
1) Det "oetiska" som barnen utsätts för i
undersökningen.
2) Det "oetiska" som
andra barn kan komma att utsättas för efter att slutsatserna från undersökningen har trängt in i läroplaner, sjukvård, och politiska beslut.
Själv har jag inte tänkt så mycket på (1). Min uppfattning är, att detta inte är något stort problem, eller kanske inget problem alls, i Gillbergs undersökningar (men som sagt, jag tror bara, har ingen vetskap). Det kan nog finnas många andra undersökningar som är mer "oetiska" när det gäller barn (bara en tanke, jag har inga specifika exempel eller farhågor).
Det jag har oroat mig för är (2). När jag tog upp exemplet att ett barn kanske börjar gråta vid en viss fråga, tänkte jag inte så mycket på
barnet (kalla mig empatilös om du vill!), utan mer på hur en sådan reaktion påverkar svaret. Det var bara ett exempel. Jag vet inte om någon har gråtit. Jag vet inte om eventuell gråt skulle ha någon betydelse. Och om det skulle ha betydelse, skulle jag inte veta hur det skulle tolkas. (Mina kunskaper om just gråt är nog extra fattiga, men det hör inte hit, för jag har aldrig tänkt mig att just jag skulle göra analysen).
Först skulle jag vilja hitta en bok eller annat (artikel, privat brevkorrespondens, filmad vetenskaplig konferens) som diskuterar och resonerar kring detta. Om en sådan bok finns, och någon vänlig själ kan tipsa mig, kan jag ju läsa den boken istället för att ställa specifika frågor här.
Om sådan problematisering inte finns i så stor utsträckning, skulle jag gärna föra en intressant diskussion med andra här. Jag förstår att det förmodligen skulle bli något av en hobbydiskussion, men jag tar hellre det, än att inte diskutera alls. Förmodligen ingen av oss här, har så omfattande praktisk erfarenhet av intervjuer med barn, som Gillberg själv har. Men jag tycker inte att det gör en diskussion helt meningslös!
Inger skrev:Man får inte alltid som man vill. Och inte kan man tvinga sig till det man vill ha heller, genom att tjata. Kanske du inte fick lära dig det av dina föräldrar?
Jag ber om ursäkt om mina frågor har upplevts som tjat. Jag har blivit förvirrad av att vissa säger "läs själv", "gå till primärkällorna", och andra säger att svaren på mina frågor rimligtvis inte går att finna.
Inger skrev:Så att ni kan sitta där en vecka till och reda ut en trasselsudd som inte vill bli utredd...?
Det kanske tar lite längre tid för mig än för andra att begripa, men vid det här laget har jag förstått att det nog är som du säger...
Inger skrev:JohnNorum skrev:Jag ska också erkänna en sak. Jag hade inte kunnat tänka mig (borde kanske ha förstått, men gjorde inte det) att så många på detta forum brydde sig så mycket som de verkar göra om just Kärvfe och Elinder, av alla människor. Först tänkte jag: "det är ju bara två personer bland många andra". Nu har jag förstått att just DE TVÅ är det enda många tänker på när de skriver i en tråd om Gillberg. Många verkar tycka, att det finns inte något annat att skriva om. Och då tolkar de in att allt jag skriver har med dessa två personer att göra också. (Två exempel på skribenter som blev väldigt arga är weasly och Pemer. De får gärna visa citat där jag säger de saker de påstår att jag gör. I så fall ska jag villigt erkänna att jag har sagt galna saker).
När någon upprepar typ samma argument som K & E så är det ju lätt att tankarna går dit... Pemer har dessutom blivit utsatt för grov trollning förut och har väl lite kortare stubin där, särskilt när någon uppför sig exakt likadant som det trollet och ställer samma frågor (inkl om AS finns, om man kan bluffa sig till diagnos etc).
Jag förstår. Kanske en klistrad tråd skulle vara på sin plats, med bannlysta ämnen?
Inger skrev:Jag frågar igen:
1) Vart vill du komma?
2) Vad är ditt motiv för detta intresse?
3) När började det?
4) Vad hoppas du få ut av det?
1) Öka min kunskap om hur NPF-diagnoser utvecklas och planteras i samhället. Som barn var jag extrem-naturvetenskaplig. I vuxen ålder har jag börjat acceptera ett något bredare perspektiv.
2) Jag tycker om kunskap.
3) När en psykiatriker jag gick till försökte övertyga mig att genomgå en Asperger-utredning, medan en annan psykiatriker rekommenderade mig att undvika en utredning.
4) Mer kunskap om hela processen för hur diagnoser skapas.
(Hoppas mina svar inte är för ensidiga!)