JohnNorum skrev:Inte existensen som sådan. Däremot har jag en rad undringar kring:
* de nuvarande diagnoskriterierna
* diagnosens förhållande till andra neuropsykiatriska diagnoser
* effekten av diagnoser (en del blir bättre, en del blir sämre)
* eventuell överdiagnosticering
* effekten och värdet av medicinering, framförallt på lång sikt
* tänkbara orsaker till uppkomst av AS
Det har vi väl alla?
bland mycket annat. Jag har läst på detta forum en längre tid, och tycker mig se en tendens till ganska bestämda och ensidiga uppfattningar, t.ex:
* AS är per definition medfött. Inget annat är möjligt.
* Medicinering är nödvändigt och enda tänkbara behandlingsform. Inga biverkningar finns.
* Samhället måste ta hand om mig och ge mig hjälp.
*JAG har aldrig påstått att det var medfött. Men professionen anser det.
*Ngn medicinering finns inte, ja har fått höra att jag INTE ska få mediciner ja fått tidigare pga AS. Nu finns det ju en förlaring, som man inte kan medicinera bort!
* Ja, samhället måste göra så om om de sätter stämplar. Om vi inte behövde hjälp, det skulle ju i ett annat system kunna vara privat, via försäkringsbolag, som var tvungna att betala via lag, så skulle vi troligen inte fått diagnos. De som har milda drag tidigt i livet är dock kanske mindre i behov än vad vi med milda drag sent i ett misslyckat liv är.
Inte alls. Jag är själv en ganska avvikande kuf. Det jag värjer mig mot och tycker är så deprimerande är denna slags offer-mentalitet som lyser igenom i vissa inlägg på detta forum. "Det är så synd om mig, men jag vill ändå inte anpassa mig, inte ens försöka, det är bara samhällets ansvar att hjälpa mig".
Korrekt här sker igen anpassning utan kt höga mutor. Och försök med teckenekonomi ska du få se på ökade kostader! De flesta funkar dock teckenekonomi utmärt på, de tar den godare maten för att de har varit duktiga. Men jag kan stängas in i en källarhåla med naken glödlampa och drippddropp, lusten till hämnd mot de ansvariga växer bara, och en dag får jag kanske chansen, ty ska de hålla mig inlåst pga mina tankar?
Jag avskyr samhället, vill inte ha ett skit för det, men det är så genomregerat och ordnat och beskattat och ..ja...så jag orkar inte.
Men som exempel ska jag snart på ett möte. Jag räknade lite på det, och det lär kosta 4-8000 för en timme. För all min mat, kläder, sjukvårdskostader, medicin etc får jag 9600 per månad.
Men en timme hjälp kostar säkert lika mkt. Sk man då hålla på och hjälpa, eller ska man bara betala ut och sparka de inproduktiva hjälparna, som ger mig en timme, för en hel månads totalkonsumtion?
Jag bor också i ett kommunalt bostadsbolag, som tar in invadrare och inte har priincipen "de som bor i vårt bolag är våra indirekta ägare och vi ska gynna dem allt vi kan" ddet borde vara omöjligt att ara privatvärd, när du kalkylerar, och på 70 talet, hur gick det till då? ineffektivitet. Och nu får man batala för den. Ska ja bartala? Varför? Rättvisan och demokratinä? Jag är allså asocial....behöver jag då sita och ursäkta att jag avskyr de andra och vill vara ifred, om vi inte ska ha sex, intelektuela diskussioner eller göra affärer?
Samma mentalitet återfinns i en mängd sammanhang som inte har någonting med AS/ADHD att göra, t.ex. alkoholister som säger att det är samhällets fel att alkohol finns tillgänglig, eller fortkörare som säger att det är samhällets fel att det finns raksträckor där det går att köra fort.
Samhällsfan borde skita i hur fort jag kör, så inför vi blodspengar istället.
Går det åt fanders sitter jag för evigt eller ger skadestånd.
Naturligtvis via dagsbotsprincipen utökad med en realförmögenhetsprincip. Så kör du 300 och kör ihjäl mig, men om du tjänar 3000k så kostar det nog 3 millar att komma ut ur hålan med glödlampa. Jag blev själv fotad av en sån skitkamera nyss. Fy helvete. Överhtessvin. Fri fart! Jag vill köra forare, jag vill leva intensivt eller sova, inte a ett sunkliv, get it?
Så var det överllt tll 1968, nånstans då gick sverige åt helvete!
Sen kan man verkligen fråga sig om man inte borde ha ett "bolagskort" där var förseelse man gjorde drogad infördes, men, å andra sidan får man köpa vad man vill om man sköter sig.
Efetrsom jag är asocial vill jag mest ha psykadeliska upplevelser och sova, så jag tror inte jag skulle få ngn prick.