Sida 1 av 1

Har er diagnos ställt till med problem för er?

InläggPostat: 2018-10-08 8:45:36
av IDUNS MAMMA
Hej.

Enligt neuropsykiatrin så ska jag snart få tid för nivå 1 bedömning för autismutredning på mig själv. Nu börjar rädslan smyga sig på mig då jag haft väldigt dåliga erfarenheter av vården tidigare då jag blivit utsatt av vad jag anser övergrepp av vårdpersonal tidigare i mitt liv. Så nu till mina frågor...

Har er aspergerdiagnos ställt till med problem/obehag/övergrepp från sjukvårdspersonal efter att ni fått diagnosen?

Ni som har barn, har er diagnos orsakat att ni blivit trakasserad av soss-fittor pga just diagnosen?

Har ni upplevt andra negativa aspekter/konsekvenser av eran diagnos?

Berätta gärna era erfarenheter.

mvh

Har er diagnos ställt till med problem för er?

InläggPostat: 2018-10-08 22:22:15
av Fretshi
Jag har blivit utsatt från milda övergrepp inom psykiatrin, men det är numera under utredning av polisen.

Det var såklart inte bra att det hände, och det är bra nu att jag har en annan psykolog.

Har haft lite konflikter med min biståndshandläggare angående hur jag ska göra med jobb och allt, men utöver det så har jag inte upplevt något negativt.
Iof man kan ha svårt att samspela med boendestödjare som vill styra och ställa i ens hem. Det kan vara lite jobbigt ibland, men å andra sidan så har säkert NT en del problem i sitt liv med på jobbet eller i familjen.

Har er diagnos ställt till med problem för er?

InläggPostat: 2018-10-09 9:12:14
av IDUNS MAMMA
Fretshi skrev:Jag har blivit utsatt från milda övergrepp inom psykiatrin, men det är numera under utredning av polisen.

Det var såklart inte bra att det hände, och det är bra nu att jag har en annan psykolog.

Har haft lite konflikter med min biståndshandläggare angående hur jag ska göra med jobb och allt, men utöver det så har jag inte upplevt något negativt.
Iof man kan ha svårt att samspela med boendestödjare som vill styra och ställa i ens hem. Det kan vara lite jobbigt ibland, men å andra sidan så har säkert NT en del problem i sitt liv med på jobbet eller i familjen.



Hej och tack så mycket för svar :-)

Vad skönt att höra att du inte upplevt något negativt med diagnosen. Beklagar verkligen att du med blivit illa behandlad inom psykiatrin.

Min primära rädsla är att bli ändå mer rädd för att ha med vården att göra. Att bli trakasserad av soss-fittor perr automatik pga att vi har barn. Jag står verkligen inte ut med människor som kan ljuga en rätt upp i ansiktet utan att blinka och som inte drar sig alls för att ljuga och manipulera.

Jag har haft tur på det sättet att jag vare sig behöver boendestödjare eller bistånd. Jag har oftast kunnat jobba (så länge jag håller mig till deltid) och lyckas fixa det mesta i hemmet även om det ofta blir ångestladdat och tar mycket tid och energi.

Sådant jag har svårt för (för milt uttryckt, snarare blir väldigt förbannad över) är hur jag känner mig förhörd varenda gång man är tvungen att ha med vården att göra.