Kommunikationsstöd - vad psykiatrin behöver veta
Postat: 2020-01-25 6:13:27
Kidzi skrev:Det skulle vara jättebra. Många har aldrig varit på sjukhus och blir chockade när de måste vara inlagda. Många tror att man ska ligga i sin säng och bara vänta på att göra det man blivit tillsagd. Det kan leda till att "vi" inte får tillräckligt med mat, missar all fika, inte sover fast de kan ge sömntablett osv.
Inneliggande om man inte är typ i kritiskt tillstånd eller ska opereras då annat gäller, man måste säga till HELA TIDEN om saker man behöver. Vet själv att sa inte ett pip första gången jag var inlagd på en vårdavdelning, så jag fick ingenting förutom vanliga 3 målen mat. Visste inte att jag kunde begära att utesluta viss mat och få mer av annan mat. Mer än hälften av min mat var efterrätt (äter inte), så jag var hungrig hela tiden. Den vanliga maten var kanske en tredjedel av en normal portion för att efterrätten var huvuddelen. Och missade kvällsfika för det skulle man veta att man skulle säga till om eller hämta själv (kunde inte hämta). Trodde också jag bara kunde få två smörgåsar till frukost för det var det som stod i pappren att man skulle ha. Blev rätt hungrigt mellan 18 och 9 kan man säga! Och även efter! När jag var inneliggande en annan gång sa jag till att jag inte åt efterrätter. Då fick jag en hel portion. De frågade om jag ville ta om. Det trodde jag inte man fick.
Jag är väldigt bra på att uppfinna regler som inte stämmer.
Jag har hört dig berätta om det i en annan tråd. Det är hemskt men samtidigt konstigt. Hur ska någon alls (även NT personer) kunna veta hur det fungerar om ingen säger något?! Det minsta man kan begära är att de berättar hur saker funkar rent praktisk. Att de serverar så mycket efterrätt på ett sjukhus är också märkligt.
Jag gjorde en medicinsk abort en gång och valde att göra den på sjukhus eftersom jag ville få smärtlindring om jag behövde. Jag blev bra snopen när jag fick panodil som vem som helst kan köpa receptfritt. Det är det värsta smärtan jag varit med om i hela mitt liv, ord räcker inte till för att beskriva det, väl hemma svimmade jag som tur var annars hade jag inte klarat det. Efteråt har jag hört att vissa fått morfin, själv blev jag aldrig erbjuden någonting.