Postat: 2008-04-16 1:42:37
Manar skrev:Efter en halvtimme at samma sak och ett intensivt hävdande att det är kartan som gäller och inte terrängen, så begärde hon mötet avslutat eftersom hon inte tyckte att jag hörde på eller ville ta till mig hennes förklaringar. Jag tyckte ungefär samma om henne så vi avslutade.
Efteråt hade jag ett till långt möte med Soc där dom tog upp hur oroliga dom var eftersom dom tyckte att golvlisterna hemma hos mig varit dammiga och att en tröja jag köpt nyligen krympt i tvätten.
Dessutom var det hemskt att min son (som har asperger) inte hade några jämnåriga kompisar och inte ville leka med andra, men istället hade blivit så glad då Råd och Stöd kommit och hälsat på. Jag försökte förklara att inom Aspergerdiagnosen så var det inte ett ovanligt beteende och just sociala situationer var starkt påverkade. Dom svarade dock bara att alla Aspergers var inte sådana, flera hade många jämnåriga vänner, och mina försök att förklara att min son inte var en av dom var fruktlösa.
Ibland önskar jag nästan att jag hade det kaotiska känsloliv psykologen säger att jag har, för då skulle jag kunna säga dom rakt upp i ansiktet vad jag tycker om dethär
Tycker den där psykologen (och Soc) verkar ha för mycket prestige. Sa psykologen verkligen att "Har man mer än 14 poängs skillnad här och här så är något fel"? Det är sånt som får mig att tänka "vadå fel", bara för att man tänker annorlunda än majoriteten så behöver det inte vara nåt "fel". Och definitivt inte ett sånt "fel" som gör att man måste beröva nån barnen.
Och hur många har inte avbrutit sin universitetsutbildning för att de upptäckte att det inte var nåt för dem/de inte klarade av detta ämne? Det är verkligen inte nåt bevis på att man inte klarar av att vara förälder. Behöver man en universitetsexamen för att vara förälder?!
Är dina barn el din son inskriven i Barnhabiliteringen? Kanske de där kan förklara för soc att barn med AS kan vara enstöringar utan att de mår dåligt el har dåliga föräldrar.
Är det bristande städning de stör sig på (det skulle de säkert stört sig på hos mig också), så begär att få hemtjänst el nåt liknande.
Hoppas du kan få prata med en kurator på Vuxenhabiliteringen, dvs nån som förstår aspergare.
Tycker också du ska ringa till Handikappombudsmannen. Du behöver inte anmäla på en gång, du kan prata med dem vad de tycker. Har du varit inne på Attention, där finns många föräldrar med barn som har ADHD och/el AS? Försök att få tips av så många som möjligt.
Jag känner igen just detta när man försöker förklara men det är som att tala med en vägg. De har redan bestämt sig och de har ju alltid rätt, de har makten. Tur för mig att min dotter inte själv har AS, annars kunde jag råkat i samma situation.