Konsekvenserna av läkemedelsbehandling mot ADHD
Postat: 2015-12-12 17:57:39
På TV4 nyheterna i veckan tas upp hur diagnostiseringen av ADHD har ökat dramatiskt i USA.
Var tionde barn i USA får ADHD medicin och förskrivningen ökar från redan höga nivåer. Den ledande psykiatriprofessorn Allen Frances, mest känd för sitt redaktörskap för fjärde versionen av DSM (Diagnostic and Statistical Manual), revolterar nu mot att psykiatriska diagnoser alltför ofta ställs på barn med vanliga vardagsbekymmer.
Allen Frances säger att de som har ADHD utgör troligen ca 3% men 3-5 gånger så många får diagnosen, normalaktiva barn får diagnosen och därmed även narkotikaklassade mediciner de egentligen inte behöver och med hjälp av vinsterna från de nya dyra medicinerna gör man reklam i media för att driva på den falska epidemin och öka antalet ADHD diagnoser.
En kvinna som har medicinerat med ADHD-läkemedel i 10 år, sedan hon var 14, säger att hon ångrar att hon medicinerat, det har förstört hennes liv helt. Efter att ha tagit en stimulerande drog varje dag i tio år upplevde hon bl.a. att det påverkade hennes relationer, att hon inte kunde uppleva kärlek fullt ut, att hon blev främmande för sig själv.
Kvinnan i inslaget säger att:
Allen Frances anser att det handlar om ett enormt experiment över hela världen, där barn ges stimulerande medicin samtidigt som man vet väldigt lite om de framtida följderna. Forskare har små kunskaper om effekterna av långvarigt missbruk av ADHD mediciner. ADHD ska inte diagnostiseras slarvigt och det ska inte behandlas om det inte anses nödvändigt efter en mycket noggrann utvärdering.
Ca 14 minuter och 40 sekunder in i nyhetsklippet som sändes 9 dec 2015:
TV4 Nyheterna 22:00
Det finns givetvis olika motiv till varför man kan vilja få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, en del vuxna kan vara angelägna om att få tillgång till narkotikaklassade läkemedel för att de är missbrukare eller har en missbrukspersonlighet medan andra tror att detta kan vara något som gör att deras problem eller symtom lindras men man bör ta noga reda på hur forskningen kring dessa läkemedel och framtagningen av dessa läkemedel ser ut samt vad konsekvenserna kan bli av långvarigt bruk av dessa läkemedel.
Var tionde barn i USA får ADHD medicin och förskrivningen ökar från redan höga nivåer. Den ledande psykiatriprofessorn Allen Frances, mest känd för sitt redaktörskap för fjärde versionen av DSM (Diagnostic and Statistical Manual), revolterar nu mot att psykiatriska diagnoser alltför ofta ställs på barn med vanliga vardagsbekymmer.
Allen Frances säger att de som har ADHD utgör troligen ca 3% men 3-5 gånger så många får diagnosen, normalaktiva barn får diagnosen och därmed även narkotikaklassade mediciner de egentligen inte behöver och med hjälp av vinsterna från de nya dyra medicinerna gör man reklam i media för att driva på den falska epidemin och öka antalet ADHD diagnoser.
En kvinna som har medicinerat med ADHD-läkemedel i 10 år, sedan hon var 14, säger att hon ångrar att hon medicinerat, det har förstört hennes liv helt. Efter att ha tagit en stimulerande drog varje dag i tio år upplevde hon bl.a. att det påverkade hennes relationer, att hon inte kunde uppleva kärlek fullt ut, att hon blev främmande för sig själv.
Kvinnan i inslaget säger att:
"Det var som om jag råkat ut för en bilolycka och måste lära mig läsa och skriva igen. Jag mindes inte hur man gjorde någonting. Inte bara lära mig läsa och skriva igen utan läsa och skriva på ett helt annat sätt".
Allen Frances anser att det handlar om ett enormt experiment över hela världen, där barn ges stimulerande medicin samtidigt som man vet väldigt lite om de framtida följderna. Forskare har små kunskaper om effekterna av långvarigt missbruk av ADHD mediciner. ADHD ska inte diagnostiseras slarvigt och det ska inte behandlas om det inte anses nödvändigt efter en mycket noggrann utvärdering.
Ca 14 minuter och 40 sekunder in i nyhetsklippet som sändes 9 dec 2015:
TV4 Nyheterna 22:00
Det finns givetvis olika motiv till varför man kan vilja få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, en del vuxna kan vara angelägna om att få tillgång till narkotikaklassade läkemedel för att de är missbrukare eller har en missbrukspersonlighet medan andra tror att detta kan vara något som gör att deras problem eller symtom lindras men man bör ta noga reda på hur forskningen kring dessa läkemedel och framtagningen av dessa läkemedel ser ut samt vad konsekvenserna kan bli av långvarigt bruk av dessa läkemedel.