Zkall skrev:Vet det finns nån lag som säger man kan få ett andra utlåtande från en läkare
Den rätt till en ny medicinsk bedömning, som tidigare kallades för
second opinion, gäller enbart i de fall då en läkare diagnosticerat en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) skrev:3a § 2 st.
Landstinget ska ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk
bedömning enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen. Lag (2014:822).
Patientlag (2014:821) skrev:8 kap. 1 § 1 st.
En patient med livshotande eller särskilt allvarlig
sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det
egna landstinget få en ny medicinsk bedömning.
Från och med den 1 januari 2015 trädde en ny regel i patientsäkerhetslagen i kraft vilken förtydligar läkares ansvar att erbjuda patienter en ny medicinsk bedömning.
Patientsäkerhetslag (2010:659) skrev:6 kap. 7 § 2 st.
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient
ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning
enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen.
Det är vad som står i lagtext. Frågan blir alltså hur lagstiftaren har definierat begreppet
särskilt allvarlig sjukdom.
Specialmotivering (författningskommentar) till 8 kap. 1 § Patientlag skrev:Uttrycket "förnyad medicinsk bedömning" ersätts av "ny medicinsk bedömning" i syfte att förtydliga att avsikten inte är att exempelvis samma läkare ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.
Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning begränsas i de ovannämnda bestämmelserna i HSL och patientsäkerhetslagen till att gälla endast om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Denna begränsning finns inte i den aktuella paragrafen. Syftet är att göra det lättare för patienter att få en ny medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.
[...]
patienter som är aktuella för en ny medicinsk bedömning, dvs. patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, bör toleransen för kostnadsökningar vara betydligt större än om det rör sig om mindre allvarliga tillstånd.
Liksom i dag gäller att patienten kan få en ny medicinsk bedömning såväl inom som utom det egna landstinget. Med "det egna landstinget" avses det landsting som primärt ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård till personen i fråga.
I regeringens proposition till införandet av 8 kap. 1 § patientlagen i dess nuvarande lydelse underströk man att meningen bakom de förändringar som företogs var att vidga möjligheten för patienterna att erhålla en andra medicinsk bedömning. Angående frågan hur begreppet
särskilt allvarlig sjukdom skulle tolkas valde regeringen att ge Socialstyrelsen och läkarna tolkningsföreträde.
Prop. 2013/14:106 skrev:Sida 80
[...]
Regeringen anser att en utökning av möjligheterna att använda sig av en ny medicinsk bedömning kan stärka patientens ställning ytterligare och instämmer således i utredningens bedömning att rekvisitet att "det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet" bör tas bort. Förslaget innebär att fler patienter kan få tillgång till en ny konsultation utan att denna i sig är kopplad till möjligheten att få en annan behandling. I själva verket kan det vara så att en konsultation bekräftar att inga ytterligare behandlingsmöjligheter finns att tillgå i patientens situation.
[...]
Enligt utredningens bedömning är det rimligt att här ställa krav på att det ska handla om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Det torde också vara för dessa patienter som en ny medicinsk bedömning har störst värde. Regeringen delar utredningens bedömning men vill samtidigt tydliggöra att det i lagstiftningen inte finns något hinder för att i vissa fall medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning trots att villkoren för landstingens skyldighet att medverka till detta inte är uppfyllda.
[...]
Sida 81
[...]
Flera av remissinstanserna har påtalat att begreppet "livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada" behöver klarläggas, t.ex. vilka tillstånd som omfattas. I tidigare förarbeten konstaterar regeringen att vilka tillstånd som kan betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga får avgöras från fall till fall.
[...]
Socialstyrelsen har dessutom möjlighet att meddela föreskrifter inom området med stöd av förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen vid behov använder sig av denna möjlighet eller på annat sätt ger vägledning till hälso- och sjukvården när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om ny medicinsk bedömning.
Socialstyrelsen skriver, enligt sitt bemyndigande från regeringen att utdela föreskrifter inom området ny medicinsk bedömning följande på sin hemsida.
Socialstyrelsen - Dina rättigheter i vård och omsorg skrev:Ny medicinsk bedömningOm du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller har stor betydelse för din framtida livskvalitet kan du få ytterligare en medicinsk bedömning.
Läser man igenom Socialstyrelsens föreskrifter finner man inte några definitiva riktlinjer för hur just neuropsykiatriska utredningar ska kvalificera som utredningar av
särskilt allvarliga sjukdomar. Det, i och med formuleringen
eller har stor betydelse för din framtida livskvalitet, vidgade tillämpningsområdet kan visserligen öppna upp för att din nuvarande läkare enligt lag därmed ska tvingas att remittera dig till den läkare du valt ut att genomföra din nya medicinska bedömning, men tolkningen av vad som utgör
stor betydelse för din framtida livskvalitet görs av den läkare du kontaktar, och denne kanske hävdar att en NPF-utredning i ditt fall inte skulle kunna innebära det. Jag ser vidare att du är bosatt i Örebro och följande regler gäller inom Örebro läns landsting:
Valfrihet och vårdgaranti i Region Örebro län skrev:Möjlighet till ny medicinsk bedömningOm patientens tillstånd är livshotande eller allvarligt finns möjlighet att i samråd med den behandlande läkaren bli remitterad enligt reglerna för ny medicinsk bedömning (8 kap Patientlagen). I dessa fall utfärdas en betalningsförbindelse för remitterad vård där beslutet fattats av den behandlande läkaren i specialistsjukvård. Om det är befogat ska patienten erbjudas den behandling som den nya bedömningen leder till om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. För att tillämpningen inte ska bli godtycklig ska ”ny medicinsk bedömning” i patientlagens mening avse enbart livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.
Det är ju nära nog totalt intetsägande så det blir därför upp till den läkare du kontaktar att besluta om denne vill skriva en remiss till en andra neuropsykiatrisk undersökning. Läkare är inte juridiskt regelbundna robotar utan tenderar att resonera mer godtyckligt utifrån praktiska hänsyn. Att du medvetet har vilselett och korrumperat den tidigare genomförda NPF-utredningen kan därför komma att vägas till din nackdel.
Så angående det du skrev om att du "vet det finns nån lag som säger man kan få ett andra utlåtande från en läkare" så gäller den möjligheten alltså endast om den läkare du vänder dig till för att få en remiss till en ny läkare bedömer eventuellt av dig tidigare dolda neuropsykiatriska problem som att dessa kan utgöra en stor betydelse för din framtida livskvalitet.
Zkall skrev:Vad ska man göra?
Jag skulle, om jag bortser från min dom av att du har ljugit, rekommendera dig att kontakta en helt ny vårdinrättning som helst inte delar journalsystem med den specialistmottagning varpå du genomgått din första utredning. På så vis undviker du att information om att du redan har utretts nödvändigtvis måste komma fram och du kan säkerligen om du är lite kreativ, beroende på din grad av förslagenhet, finna svarsalternativ, på eventuella frågeställningar om du redan har utretts för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som inte avslöjar att du tidigare genomgått en samtidigt som du slipper att ljuga.
Zkall skrev:Kan habiliteringen vara till hjälp?
Habiliteringen kan kanske hjälpa dig att ta fram en lista på vilka vårdinrättningar som inom din kommun/ditt landsting bedriver neuropsykiatriska utredningar.
Angående din lögn kan ju den delvis bortses ifrån eftersom vad man svarar på de frågeformulär som ska utgöra en grund för hur man uppfattar sina egna problem endast utgör en del av utredningen. Om dina utredare inte funnit tillräckligt med ADD-relaterade resultat i de tester som är utformade för att mer objektivt försöka att mäta graden av uppmärksamhetsstörning kan det ju innebära att du inte har diagnosen. Det är ju ändå alltid bra att kunna få sådant här ordentligt utrett så jag får önska dig lycka till med att ordna med en second opinion.
#autistjurist