Kan man fuska sig till en diagnos? [avdelad tråd]

[Wine]

Det här gäller väl i för sig inte bara AST men det är i samma stil:

"Det är hur lätt som helst att få en diagnos", "Vem som helst kan ju få en diagnos nu för tiden" och något som "Jag hade kunnat lura till mig en diagnos om jag velat, det är bara att läsa på", alltså visst det har väl blivit fler som har fått diagnoser och därför även feldiagnoser och det pratas mer om psykisk ohälsa än förr men är det verkligen "lätt" någonstans..?

Och en liten grej som jag inte riktigt vet är ett skämt eller om det faktiskt kan vara så; "att det är lättare att få/"köpa" en diagnos om man går till en privat läkare." Känns orealistiskt men samtidigt så ska man inte ifrågasätta mänsklig idioti.

Dessa påståenden är inte alls orealistiska, det är ganska lätt att fejka sig till olika psykiska diagnoser då det i de flesta fall inte finns objektiva fynd att stödja sig på och det är klart att det förekommer att diagnoser sätts felaktigt och godtyckligt då det inte finns några objektiva tester eller undersökningar som kan bevisa att man verkligen har exempelvis ADHD eller AS.

Vid en del utredningar involveras inte anhöriga eller andra personer som verkligen kan bekräfta att svårigheterna och problematiken funnits sedan barndomen, inte heller görs drogtester eller provtagningar som kan utesluta att svårigheterna/problematiken/symtomen inte beror på annat som exempelvis missbruk.

En del påstår att man inte kan få exempelvis en ADHD eller AS diagnos felaktigt eller att det skulle vara svårt att fuska sig till en diagnos då utredningarna är så noggranna men det stämmer ju inte alls, det vittnar ju läkare om själva.

En läkare i ett neuropsykiatriskt team uttrycker sig så här i en artikel från Dagens Samhälle:

Dagens Samhälle - Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården
28 november 14:50 | Carina Hellström, Överläkare specialist i psykiatri leg psykoterapeut

Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig bli fri ifrån. Det är därför extremt viktigt att sådana utredningar genomförs på ett korrekt sätt och att slutresultatet blir det rätta.

Neuropsykiatriska tillstånd har kommit i ropet och en glidning i diagnoskriterierna har skett, särskilt bland autismspektrumstörningar. Man menar och lär ut att AS kan vara osynligt, bara synas i testningen eller, vill jag påstå, i deras tolkningar. Alla behöver som en konsekvens av dessa resonemang därför en utredning. Man struntar glatt i grundläggande diagnoskriterier och blandar dessutom samman dem med kriterierna för personlighetsstörningar.

Det är naivt att tro att det inte går att fuska eller köpa sig till en diagnos, det är dessutom inte så svårt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos, när det gäller exempelvis ADHD så är det t.o.m. bevisat att det går att fejka sig till en diagnos ganska lätt, bara att kolla runt lite på internet, googla runt 5 minuter så har man sedan ganska så bra koll på hur man ska uttrycka sig och hur man bör agera, vad man ska trycka på o.s.v.

Här kan man läsa om hur lätt det är att fabricera och överdriva ADHD-symtom och att det är svårt att skilja simulanter från de med äkta ADHD. För studenter som av olika anledningar är motiverade att fejka sig till en ADHD diagnos är det lätt att låtsas att de fungerar dåligt genom att prestera dåligt på olika tester:

Identifying students faking ADHD: Preliminary findings and strategies for detection.

Harrison AG, Edwards MJ, Parker KC.

Queen's University, 186 Barrie Street, Kingston, Ontario, Canada. harrisna@post.queensu.ca

Abstract

When conducting psychological evaluations, clinicians typically assume that the subject being evaluated is putting forth maximal effort and is not exaggerating or magnifying symptom complaints. While the field of neuropsychology has identified that factors, such as effort and motivation, can significantly interfere with correct interpretation of self-reported symptoms and test scores, evaluation methods for other psychological conditions, such as attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) have not addressed effort and motivation as potential factors influencing accurate diagnosis. In analyzing the performance of students simulating ADHD, and comparing it to performance of both non-ADHD and genuine ADHD students, this study clearly demonstrated that the symptoms of ADHD are easily fabricated, and that simulators would be indistinguishable from those with true ADHD. In addition, students motivated to feign ADHD could easily perform poorly on tests of reading and processing speed, thus allowing them access to academic accommodations. Implications of these findings are discussed.
PMID: 17507198 [PubMed - indexed for MEDLINE]

NBCNews - Adults who claim to have ADHD? 1 in 4 may be faking it

Det går helt klart att köpa eller fuska sig till en diagnos.

Sjuckert

Tråden avdelad från sh-t-ignorant-people-say-to-autistics-videoklipp-t43939.html
------------
Nyttig läsning: Forumregler | Netikett

[kiddie]

Det är bra mycket svårare att fuska sig till en neuropsykiatrisk diagnos än en annan psykdiagnos. Mina andra diagnoser har jag fått efter att ha berättat ett par minuter om hur det är. Ingen har någonsin talat med någon som känner mig där, aldrig drogtestats, aldrig ens fyllt i ett frågeformulär. Någon neutral mall har aldrig funnits utan det har hängt på vad läkaren kände i det ögonblicket.

Dessutom tror jag iaf i min generation att det är ovanligt att man går från ansedd som normal rakt in i att ha AS och ADHD. Många med mig har harvat i psykiatrin för att försöka förstå sig själva och få hjälp.

[Wine]

Det är bra mycket svårare att fuska sig till en neuropsykiatrisk diagnos än en annan psykdiagnos. Mina andra diagnoser har jag fått efter att ha berättat ett par minuter om hur det är. Ingen har någonsin talat med någon som känner mig där, aldrig drogtestats, aldrig ens fyllt i ett frågeformulär. Någon neutral mall har aldrig funnits utan det har hängt på vad läkaren kände i det ögonblicket.

Dessutom tror jag iaf i min generation att det är ovanligt att man går från ansedd som normal rakt in i att ha AS och ADHD. Många med mig har harvat i psykiatrin för att försöka förstå sig själva och få hjälp.

Ja du har rätt i att det i de allra flesta fall nog är svårare att fuska till sig en neuropsykiatrisk diagnos men utredningsförfarandet ser ju inte likadant ut på alla håll, en del som är verksamma inom området neuropsykiatri och utreder neuropsykiatrisk problematik är inte särskilt noga med att kontrollera bakgrund, drogscreena, låta anhöriga medverka o.s.v.

[Puzzle]

@Wine
Jag kan ha uttryck mig lite slarvigt, det som jag tycker känns orealistiskt är just att det skulle vara lättare att få en diagnos eller att mer eller mindre kunna köpa en via privata läkare. Visst går det säkert snabbare och smidigare men jag tror inte det är lättare utan man måste ändå göra samma tester, kontakt med anhöriga, osv, osv. Och jag tror inte det är så lätt att hitta någon privat läkare som säljer diagnoser på sättet som jag tycker vissa verkar insinuera. Visst finns det säkert men dom är nog få och väldigt svåra att hitta.

Angående att lura till sig diagnoser så vill jag betona väldigt hårt på just lätt ('hur lätt som helst', 'vem som helst'), nästan så att verkligen vem som helst som har läst på en aning ska kunna gå till vilken psykiatri som helst och kunna komma ut med en diagnos i handen.

Visst går det att lura till sig en diagnos det säger jag inte annat än men om det är någon som försöker det och hamnar med en kunnig psykolog och får en genomförlig utredning så tror jag ändå att det kan märkas att personen inte riktigt har diagnosen som denne försöker få. Så jag tror det handlar lite om tur också, att man får en slarvigare utredning eller så. Sen beror det ju såklart också på vilken diagnos det är, depression till exempel måste ändå vara relativt "lätt" att fejka.

[Wine]

@Wine
Jag kan ha uttryck mig lite slarvigt, det som jag tycker känns orealistiskt är just att det skulle vara lättare att få en diagnos eller att mer eller mindre kunna köpa en via privata läkare. Visst går det säkert snabbare och smidigare men jag tror inte det är lättare utan man måste ändå göra samma tester, kontakt med anhöriga, osv, osv.

Nej det är inte så det ser ut, som jag skrev i inlägget tidigare så ser inte utredningsförfarandet likadant ut på alla håll, se gärna detta inlägg:

post1266010.html#p1266010

Man gör inte alltid en noggrann medicinsk utredning för att utesluta differentialdiagnoser och andra möjliga förklaringar till ADHD symtomen/besvären/problemen, använder inte samma tester, drogscreenar inte alltid eller låter anhöriga medverka och vara delaktiga vid utredningen.

Depression, missbruksproblematik och social fobi kan misstas för neuropsykiatrisk problematik likväl som symtom som uppträder vid hypotyreos, underfunktion av sköldkörteln.

Och jag tror inte det är så lätt att hitta någon privat läkare som säljer diagnoser på sättet som jag tycker vissa verkar insinuera. Visst finns det säkert men dom är nog få och väldigt svåra att hitta.

Rykten sprids fort. Detta är inget okänt. Även andra läkare verksamma inom området känner till detta samt Socialstyrelsen och Försäkringskassan, att det finns vissa läkare som är mer tveksamma.

[Puzzle]

Nej det är inte så det ser ut, som jag skrev i inlägget tidigare så ser inte utredningsförfarandet likadant ut på alla håll..

Det förstår jag men det är just skillnaden mellan privata läkare eller kommunala läkare. Alltså att om man går till en privat läkare har man lättare att få en diagnos än om man går till vårdcentralen.

Rykten sprids fort. Detta är inget okänt. Även andra läkare verksamma inom området känner till detta samt Socialstyrelsen och Försäkringskassan, att det finns vissa läkare som är mer tveksamma.

Ryktet sprids fort inom vissa kretsar och det här är ju inte direkt något man kan skryta om på facebook så jag tror ändå att 'Normal Svensson' kommer ha väldigt svårt att hitta någon.

[Wine]

Nej det är inte så det ser ut, som jag skrev i inlägget tidigare så ser inte utredningsförfarandet likadant ut på alla håll..

Det förstår jag men det är just skillnaden mellan privata läkare eller kommunala läkare. Alltså att om man går till en privat läkare har man lättare att få en diagnos än om man går till vårdcentralen.

Här är några artiklar om hur neuropsykiatriska utredningar kan se ut, privata aktörer m.m:

Aftonbladet - STOPPA DIAGNOSSKOJARNA
2011-10-25

Socialminister Göran Hägglund: Det finns så mycket hokus pokus på det här området

Ett 20-tal personer berättar för oss om att de, i väntan på ­utredning, hamnat i årslånga köer.

Men Tomas, Stefan, Teo och Hanna ville inte vänta på att deras liv skulle börja.

De hittade en ny utväg.

Den privata marknaden för neuropsykiatriska ­diagnoser.

Patienterna berättar om uteblivna läkarbesök, hur de själva fick välja läke­medel, bristfälliga och snabba utredningar.

Men trots den tilltagande kritiken mot en växande bransch har Socialstyrelsen inget nationellt regelverk.

– Det finns oseriösa aktörer som mer eller mindre fixar ­utredningarna på en kafferast, säger adhd-experten Håkan Nyman på Karolinska Institutet.

– Socialstyrelsen behöver ­skapa riktlinjer.

Rykten sprids fort. Detta är inget okänt. Även andra läkare verksamma inom området känner till detta samt Socialstyrelsen och Försäkringskassan, att det finns vissa läkare som är mer tveksamma.

Ryktet sprids fort inom vissa kretsar och det här är ju inte direkt något man kan skryta om på facebook så jag tror ändå att 'Normal Svensson' kommer ha väldigt svårt att hitta någon.

Aftonbladet - Till salu: En diagnos
2011-10-19

Aftonbladet granskar företagen som kan ge dig en adhd-diagnos på ett par timmar för 45 000 kr

De är den sista utvägen för de som hamnat i årslånga vårdköer.

För upp till 45 000 ­kronor erbjuder företag snabbutredningar på ett par timmar.

– Det finns oseriösa aktörer som mer ­eller mindre fixar utredningarna på en kafferast, ­säger ­adhd-experten ­Håkan ­Nyman på Karolinska Institutet.

Psykiatriöverläkare Ylva Ginsberg, specialiserad på neuropsykiatri har gjort hundratals neuropsykiatriska utredningar genom åren. Av dem är det bara två som på ett någorlunda säkert sätt kunnat få en diagnos så snabbt som Cerebs och Psykoterapitjänsts patienter.

Psykologen Håkan Nyman forskar i neuropsykiatri och menar att det finns enorma kvalitetskillnader i utredningarna.

Konsekvensen blir feldiagnostiseringar och överdiagnostiseringar.

Aftonbladet - ”Vi visste inte om vår son skulle överleva”
2011-08-29

KARLSTAD. Claes var tablettmissbrukare när han kom till Ola Lundin.

Ändå fick han två sorters narkotika utskrivet – amfetamin och tramadol.

– Han tog överdoser, vi visste aldrig om vår son skulle överleva, säger hans mamma.

Tror diagnoserna är fel

Men utredningen blev en stor besvikelse.

– Vår son fick sitta själv vid en dator på biblioteket och fylla i en massa frågor. En riktig utredning innebär kontakt med anhöriga eller föräldrar. Men det var det aldrig, säger Margareta.

[kiddie]

Jag ser ett stort problem med dessa KÖER! Jag ser problem med privata aktörer. Ja.

Men då ska man vara satans påläst för att ens fatta att det är till dessa man ska gå och fuska, dessutom hosta upp en massa pengar det kostar.

Om man tar en mer normal undersökning så är det vanligt med ojämn begåvningsprofil för AS. Man kan fejka att man suger på något men svårare att fejka att man är bra på något. Fejkar man för mycket då hamnar man under normalt IQ och utesluts ur gruppen AS.

När jag testades för ADD så fick jag bl a göra ett test på en dator. Jag fick höra om folk som försöker bluffa på detta testet men datorn fattar om du bluffar. Du måste fatta exakt alla detaljer programmet ser på och sedan manipulera dessa efter din vilja. Ganska svårt.

[Alien]

En liknande tråd: ar-det-for-latt-att-fa-en-diagnos-idag-t14508.html

Jag vet inte hur lätt det är att fuska sig till en diagnos, men frågan är varför man skulle vilja göra det. Hänvisar till mitt inlägg: post366409.html#p366409

Att få en diagnos är inte heller samma sak som att man anses icke arbetsför och automatiskt för ersättning av FK.

[Wine]

...
Jag vet inte hur lätt det är att fuska sig till en diagnos, men frågan är varför man skulle vilja göra det. Hänvisar till mitt inlägg: post366409.html#p366409
...

Hänvisar till artikeln jag postade tidigare där en läkare i ett neuropsykiatriskt team uttrycker sig på följande sätt:

Dagens Samhälle - Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården
28 november 14:50 | Carina Hellström, Överläkare specialist i psykiatri leg psykoterapeut

Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig bli fri ifrån. Det är därför extremt viktigt att sådana utredningar genomförs på ett korrekt sätt och att slutresultatet blir det rätta.

Neuropsykiatriska tillstånd har kommit i ropet och en glidning i diagnoskriterierna har skett, särskilt bland autismspektrumstörningar. Man menar och lär ut att AS kan vara osynligt, bara synas i testningen eller, vill jag påstå, i deras tolkningar. Alla behöver som en konsekvens av dessa resonemang därför en utredning. Man struntar glatt i grundläggande diagnoskriterier och blandar dessutom samman dem med kriterierna för personlighetsstörningar.

En ADHD diagnos innebär ju att man kan få tillgång till rent amfetamin eller dexamfetamin som exempelvis Metamina och Elvanse/Vyvanse samt andra centralstimulerande och narkotikaklassade läkemedel som Concerta, Medikinet och Ritalin.

[Wine]

...
Jag vet inte hur lätt det är att fuska sig till en diagnos, men frågan är varför man skulle vilja göra det. Hänvisar till mitt inlägg: post366409.html#p366409
...

Hänvisar till artikeln jag postade tidigare där en läkare i ett neuropsykiatriskt team uttrycker sig på följande sätt:

Dagens Samhälle - Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården

Har sett att artikeln tidigare även har uppmärksammats i tråden Dåliga npf-utredningar av privata aktörer? Debattartikel.

[Alien]

...
Jag vet inte hur lätt det är att fuska sig till en diagnos, men frågan är varför man skulle vilja göra det. Hänvisar till mitt inlägg: post366409.html#p366409
...

Hänvisar till artikeln jag postade tidigare där en läkare i ett neuropsykiatriskt team uttrycker sig på följande sätt:

Dagens Samhälle - Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården
28 november 14:50 | Carina Hellström, Överläkare specialist i psykiatri leg psykoterapeut

Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig bli fri ifrån. Det är därför extremt viktigt att sådana utredningar genomförs på ett korrekt sätt och att slutresultatet blir det rätta.

Neuropsykiatriska tillstånd har kommit i ropet och en glidning i diagnoskriterierna har skett, särskilt bland autismspektrumstörningar. Man menar och lär ut att AS kan vara osynligt, bara synas i testningen eller, vill jag påstå, i deras tolkningar. Alla behöver som en konsekvens av dessa resonemang därför en utredning. Man struntar glatt i grundläggande diagnoskriterier och blandar dessutom samman dem med kriterierna för personlighetsstörningar.

En ADHD diagnos innebär ju att man kan få tillgång till rent amfetamin eller dexamfetamin som exempelvis Metamina och Elvanse/Vyvanse samt andra centralstimulerande och narkotikaklassade läkemedel som Concerta, Medikinet och Ritalin.

Jag tänkte i första hand på just AS-diagnos. Men att "slippa jobba" innebär en dålig ekonomi, såvida man inte drygar ut pengarna från FK med svart arbete. Kanske rentav säljer en del av det amfetamin man tillskansat sig.

Citatet handlar ju om någon som ofrivilligt fick AS-diagnos. Kan vara att de som diagnosticerar inte kan sina saker. Men citatet från Dagens Samhälle är från år 2011 och har diskuterats förut, t ex här: tvivlar-du-pa-din-aspergerdiagnos-omrostning-t7384-336.html

Låter ologiskt att någon "välfungerande med helttidsarbete" öht skulle söka en diagnos. De kan iofs ha aspiga drag men utan problem ska de inte ha någon diagnos. Låter förstås taffligt att erbjuda någon som redan har vanligt arbete LSS och DV; där kan man tala om fördomar.

Men varför sökte de diagnos från början? För att de ville ha ADHD-medicin? Då måste förstås AS-diagnosen varit en stor besvikelse.

Att patienterna automatiskt "fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning" låter också väldigt konstigt. Ska ingen utredning av behov och arbetsförmåga göras först?

[Wine]

...
Låter ologiskt att någon "välfungerande med helttidsarbete" öht skulle söka en diagnos. De kan iofs ha aspiga drag men utan problem ska de inte ha någon diagnos. Låter förstås taffligt att erbjuda någon som redan har vanligt arbete LSS och DV; där kan man tala om fördomar.

Men varför sökte de diagnos från början? För att de ville ha ADHD-medicin? Då måste förstås AS-diagnosen varit en stor besvikelse.

Att patienterna automatiskt "fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning" låter också väldigt konstigt. Ska ingen utredning av behov och arbetsförmåga göras först?

Kanske handlar det om människor som egentligen har annan problematik men neuropsykiatriska diagnoser ifrågasätter man inte på samma sätt och diagnoserna är heller inte lika stigmatiserande som exempelvis vissa personlighetsstörningsdiagnoser.

[kiddie]

Det låter på artikeln som att en diagnos ger tvångsstöd. Typ Nu kommer vi hem till dig och hjälper dig att laga mat och städa vare sig du vill eller inte!

Asså så funkar det ju inte.

Visserligen var min LSS-handläggare lite på mig att jag skulle söka kontaktperson fast jag inte ansåg mig vara i behov. Hennes motivering var dock att det var lättare att få igenom beslut när man precis fått LSS. Väntar man länge så anses det ofta inte som man är i behov och det kan vara svårt att få hjälpen senare. Hon trodde jag skulle ångra mig att jag inte sökt.

Därför gick jag med på kontaktperson men då det var en galning + hade inget behov av henne så avslutade jag. Det var väldigt odramatiskt. Jag bara sa till henne och handläggaren att nu vill jag inte ha detta längre.

Har man som affärsidé att få en ADHD-diagnos för att sedan kunna sälja sina mediciner må det så vara. Jag tror det är ytterst ovanligt eftersom det är extremt bökigt och vill man gå med någonsomhelst vinst kan man ju inte få diagnosen privat, dvs 1-2 års väntan på utredning.

Sedan kan man ju behöva en aspergerdiagnos fast man funkar i arbetet och verkar funka utåt. Man kanske har haft turen att få just ett sådant jobb som passar en men att det sociala livet är åt helvete och då hjälper det inte med en bra lön att bota utstötthet och ensamhet. Då kanske det känns bra att ha hab att stötta sig på, de kan ge samtal och liknande som passar istf gå till psyk kanske och de fattar noll varför man är deppig. En diagnos behöver ju inte alltid vara för att man vill ha PENGAR.

[xty3457]

Känns som att det finns bättre sätt att få pengar utan att arbeta än det sociala stigma som att fuska sig till en aspergerdiagnos eventuell skulle ge. Om en person som har andra problem med psyket i ren desperation "fuskar" sig till sig en aspergerdiagnos kanske det var enda sättet att få hjälp. Man blir ju inte heller direkt miljonär på sjukersättning från försäkringskassan heller. Med tanke på de mängder ritalin, amfetamin etc. man får utskrivet känns det som vore lättare och mer lönsamt att vara langare på den svarta marknaden.

///////
xty3457
man/32år

[Wine]

Känns som att det finns bättre sätt att få pengar utan att arbeta än det sociala stigma som att fuska sig till en aspergerdiagnos eventuell skulle ge.

Tror inte alla resonerar som du, att det skulle vara ett socialt stigma, det är ju upp till var och en att berätta om sin diagnos och behöver man inte söka försörjning genom arbete mer så innebär väl inte diagnosen att man blir stigmatiserad alls, finns ju inget behov alls då av att berätta om den?

Om en person som har andra problem med psyket i ren desperation "fuskar" sig till sig en aspergerdiagnos kanske det var enda sättet att få hjälp.

Men det innebär ju i så fall att individen inte får korrekt hjälp samt att vårdens och samhällets resurser går åt till att utreda och felaktigt behandla och ge stöd till en individ som egentligen inte har AS eller autismspektrumtillstånd, det kanske istället handlar om missbruk eller depression. En neuropsykiatrisk utredning är ganska kostsam och det är ju synd om de som verkligen är i behov av en neuropsykiatrisk utredning kommer i kläm på grund av att andra som egentligen inte har neuropsykiatrisk problematik utnyttjar den möjligheten.

Man blir ju inte heller direkt miljonär på sjukersättning från försäkringskassan heller. Med tanke på de mängder ritalin, amfetamin etc. man får utskrivet känns det som vore lättare och mer lönsamt att vara langare på den svarta marknaden.

///////
xty3457
man/32år

Receptförskrivna narkotikaklassade läkemedel är tydligen attraktiva:

Det har uppmärksammats att ett antal läkare säljer stora mängder narkotika genom att använda sina receptblock. Allt oftare lägger polisen i Stockholm beslag på narkotikaklassade läkemedel utskrivna av svenska läkare.

Enligt polisen dominerades marknaden tidigare av smugglade droger, medan det numera är de receptförskrivna läkemedlen som är överrepresenterade. Enligt uppgift kan så mycket som 70 procent av tabletterna som säljs på Sergels torg vara receptbelagda narkotikaklassade läkemedel.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lag ... ?text=true

[Wine]

Här är några citat från en tidigare rapport utgiven av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, om utvärdering av metoder som används i Sverige för att diagnostisera AST och ADHD:

SBU - Om psykiatrisk diagnos och behandling

En sammanställning av systematiska litteraturöversikter

Från sid 22:

Diagnostiken av AST är en klinisk diagnostik som bygger på information från patient och anhöriga/närstående och som kräver ett multiprofessionellt team. Det finns inga objektiva biologiska eller andra test som kan styrka diagnosen. Även vad gäller diagnostiken av AST finns alltså behov av ytterligare studier för att klarlägga värdet av de diagnostiska instrument som används.

Sidan 15:

Sammanfattning

SBU har utvärderat de metoder som används i Sverige för diagnos och behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och AST (autismspektrumtillstånd; autism, Aspergers syndrom och atypisk autism).

Prevalensstudier för barn med ADHD varierar beroende på bl a vilka barngrupper som har studerats och vilka diagnoskriterier som har använts. Enligt en metaanalys från 2007 som inkluderade fler än 100 studier från alla delar av världen uppfyller ca 5 procent av alla barn i skolåldern kriterierna för diagnosen. I den vuxna befolkningen beräknas ca 3-4 procent ha ADHD. För AST anges prevalensen i Europa och Nordamerika till 0,6-1,0 procent.

Sidan 15:

Vad är träffsäkerheten för de instrument som används vid utredningen av ADHD och AST hos barn och vuxna i Sverige?

Det går inte att bedöma träffsäkerheten hos de 15 instrument som vi har utvärderat för att diagnostisera ADHD. Av de 13 instrument som används för att diagnostisera AST är det enbart tre av dessa instrument (SCQ, ADI-R och ADOS) som är utvärderade i flera studier. Men dessa instrument har dålig förmåga att identidfiera AST eller diagnostisera autism.

Det behövs många fler studier på de diagnostiska instrument som används. Praxis för utredning av vuxna med ADHD varierar påtagligt i landet, vid vissa kliniker är det långa vänte- och utredningstider.

Sidan 21:

Vad är träffsäkerheten för de instrument som används vid utredning av ADHD?

Femton diagnostiska instrument har identifierats som används vid diagnostik av ADHD inom barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin i Sverige. För åtta instrument återfanns endast en studie per instrument av minst medelhög kvalitet (sammanlagt sex studier). För sju av instrumenten fanns inga studier som uppfyllde inklusions- och/eller kvalitetskriterierna. Det går alltså inte att bedöma träffsäkerheten för något av de femton instrumenten. Vi har inte hittat någon studie från Norden.

Disgnostiken av ADHD är i första hand en klinisk diagnos som bygger på information från patient och anhöriga. Det finns inga biologiska eller andra metoder för att säkerställa diagnosen. De diagnostiska instrumenten som används ska därför ses som stöd vid den kliniska diagnostiken. Med tanke på den stora variationen i den diagnostiska processen som förekommer vid olika kliniker i landet finns det anledning att se över omfattningen av denna. Det finns också stort behov av studier av ett begränsat antal instrument för att säkerställa användbarheten av dessa i diagnostiken.

Sidan 22:

Vad är träffsäkerheten för de instrument som används i Sverige vid utredning av AST (autism, Aspergers syndrom och atypisk autism)?

Den diagnostiska bedömningen är komplex och ska baseras på social samspelsförmåga, verbal och icke verbal kommunikationsförmåga och förmåga till flexibelt och adaptivt beteende, med hänsyn till individens utvecklingsnivå. Standard i såväl forskning som klinisk vardag utgörs av en multiprofessionell klinisk bedömning (konsensusdiagnos), som baseras på det multiprofessionella teamets samlade information om individen. Avgörande är om tillräckligt antal kriterier för något tillstånd inom AST finns enligt DSM-IV eller ICD-10. Inget enskilt diagnostiskt instrument utgör tillräckligt underlag för diagnos utan måste vägas ihop med övriga utredningsresultat.

Tretton instrument som används i Sverige har utvärderats. För tre har fler än en studie kunnat inkluderas, Social Communication Questionnaire (SCQ), Autism Diagnostic Interview-Revised (ADI-R) och Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS). SCQ, ADI-R och ADOS är inriktade på att identifiera barn med möjlig AST och ADI-R samt ADOS kan även användas för att ställa diagnosen autism. De sammanlagda resultaten visar att de har dålig förmåga att identifiera AST eller diagnostisera autism, men att de fungerar förhållandevis väl för att utesluta AST.

Majoriteten av de granskade studierna har exkluderats pga ofullständig statistisk bearbetning. En annan vanlig orsak till exklusion har varit oklarheter kring referenstestets oberoende, antingen har indextestet också använts i den kliniska diagnostiken eller så är det oklart.

[kiddie]

Har tre personer i min nära omgivning med olika typer av NPF-drag och gemensamt är att de motsäger sig all form av diagnos. Just pga att de inte vill få en stämpel. Tror det är ett större problem, att de som verkligen behöver hjälp tär på omgivningen istf att söka professionell hjälp.

[Wine]

Att individer som inte egentligen har neuropsykiatrisk problematik upptar resurser från vården samt socialförsäkringarna, LSS-insatser o.s.v, resurser som är till för personer som verkligen behöver det är ett problem enligt min mening, en neuropsykiatrisk utredning är ganska kostsam, har hört eller läst någon gång att kostnaden för en utredning som utförs av ett NPF team är ca 50 000 kr, kostnaden varierar säkert mellan olika landsting, här står det exempelvis att en utredning på Neuropsykiatriska vuxenenheten, NVE, i Uppsala 2008 kostade ca 80 000 kr:

NVE i dag. För närvarande har NVE tolv medarbetare – läkare, psykologer, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, kuratorer och en sekreterare. År 2008 gjorde enheten 90 utredningar. Utslaget på de sammanlagda utgifterna för lön, lokalhyra och (beräknad) overhead kostade en utredning runt 80 000 (åttiotusen) kronor.

http://www.halcon.se/neuro/neuropsykiat ... _i_uppsala

[kiddie]

Skickas man till en utredning finns det nog fog för det. Om man nu inte hade aspergers kanske man har en annan problematik? Skickas man på utredning förekommer det nog någon sorts problem.

Utredningen syftar till att just UTREDA. Man ska inte behöva skämmas om någon trott att man har AS och man kanske inte hade det, efter utredningen.

[Wine]

Antalet individer som använder ADHD läkemedel trots att de egentligen inte har ADHD symtom, som missbrukar ADHD läkemedel för att förbättra sina prestationer inom olika områden, såväl när det handlar om studier som arbete ökar:

NYT - Workers Seeking Productivity in a Pill Are Abusing A.D.H.D. Drugs
By ALAN SCHWARZAPRIL 18, 2015

Reliable data to quantify how many American workers misuse stimulants does not exist, several experts said.

But in interviews, dozens of people in a wide spectrum of professions said they and co-workers misused stimulants like Adderall, Vyvanse and Concerta to improve work performance.

De flesta av de som intervjuades som använde ADHD läkemedel för att förbättra sina arbetsprestationer hade fejkat ADHD symtom för att få en ADHD diagnos och därmed tillgång till ADHD läkemedel som Adderall, Vyvanse och Concerta:

Most users who were interviewed said they got pills by feigning symptoms of A.D.H.D., a disorder marked by severe impulsivity and inattention, to physicians who casually write prescriptions without proper evaluations. Others got them from friends or dealers.

Den ökade användningen av ADHD läkemedel har också medfört att antalet akutbesök relaterade till bruk av centralstimulantia bland vuxna mellan 18 och 34 år tredubblades under åren 2005 till 2011.

Även rehabiliteringscenter för avvänjning av substanser och avgiftning har rapporterat stimulanter som den primära substansen som missbrukas 15 procent oftare från 2010 till 2012 i jämförelse med föregående treårsperiod:

Obtaining or distributing stimulants without a prescription is a federal crime, but the starkest risks of abuse appear to be overdose and addiction.

A 2013 report by the federal Substance Abuse and Mental Health Services Administration found that emergency room visits related to nonmedical use of prescription stimulants among adults 18 to 34 tripled from 2005 to 2011, to almost 23,000.

The agency also reported that from 2010 to 2012, people entering substance rehabilitation centers cited stimulants as their primary substance of abuse 15 percent more often than in the previous three-year period.

Forskare säger att trots att läkemedlen är kända som "smart-pills" så är det få studier som styrker att de förbättrar en persons förmåga att lära sig och förstå. Men läkemedlen förbättrar uppmärksamhet och motivation, framförallt för att utföra tråkiga uppgifter, vilket kan leda till en ökning av produktiviteten eller åtminstone vad det ser ut som:

Researchers in the field are quick to caution that, despite stimulants’ reputation as “smart pills,” few studies suggest that they improve a person’s ability to learn or understand. But they often improve attention and motivation, particularly for tedious tasks, which can increase productivity — or at least the appearance of it.

[kiddie]

I USA kan man få ADHD-diagnos lite enklare än här och dessutom används stimulantia även utanför ADHD-vården där. Vet att de kan bli diagnostiserad bara på vad en läkare tycker vid ett tillfälle. Så har vi det faktiskt inte här.

[Wine]

I USA kan man få ADHD-diagnos lite enklare än här och dessutom används stimulantia även utanför ADHD-vården där. Vet att de kan bli diagnostiserad bara på vad en läkare tycker vid ett tillfälle. Så har vi det faktiskt inte här.

Har sett att det finns en del som hävdar att man ej kan få en ADHD diagnos felaktigt och att utredningarna är så noggranna och utförliga att det ej går att fuska sig till en diagnos men det stämmer ju inte alls, här är en artikel om detta:

Aftonbladet - Till salu: En diagnos
2011-10-19

Aftonbladet granskar företagen som kan ge dig en adhd-diagnos på ett par timmar för 45 000 kr

De är den sista utvägen för de som hamnat i årslånga vårdköer.

För upp till 45 000 ­kronor erbjuder företag snabbutredningar på ett par timmar.

– Det finns oseriösa aktörer som mer ­eller mindre fixar utredningarna på en kafferast, ­säger ­adhd-experten ­Håkan ­Nyman på Karolinska Institutet.

Läkarstudenten Tomas, 27, fick en diagnos efter sex timmar hos läkare och psykolog. Sällsynt kort tid, enligt adhd-experter som psykiatriöverläkaren Ylva Ginsberg och psykologen Håkan Nyman.

Psykiatriöverläkare Ylva Ginsberg, specialiserad på neuropsykiatri har gjort hundratals neuropsykiatriska utredningar genom åren. Av dem är det bara två som på ett någorlunda säkert sätt kunnat få en diagnos så snabbt som Cerebs och Psykoterapitjänsts patienter.

Psykologen Håkan Nyman forskar i neuropsykiatri och menar att det finns enorma kvalitetskillnader i utredningarna.

Konsekvensen blir feldiagnostiseringar och överdiagnostiseringar.

Finns ju mycket att läsa här på forumet också om hur olika utredningarna kan vara, att det är stora skillnader på hur neuropsykiatriska utredningar går till är det väl knappast någon som kan förneka.

[kiddie]

De flesta här har gått den hårda vägen med landstingets väntetider.

Om man kan få en snabbdiagnos för 45 000 så tar det ett tags ritalinförsäljning innan det kommer löna sig.

Vad kostar en ask ritalin på svarta marknaden idag? Har ingen aning.