matterik skrev:Perceptuella skillnader kan också vara hur man uppfattar omvärlden. Vissa har ett annat sätt att tolka omvärlden. Vissa tolkar omvärlden symboliskt eller metaforiskt eller att man ser saker som andra inte ser, som är sant men som de flesta helt enkelt inte tänker på. Unika sätt att tänka och erfara omvärlden som är så att säga ej inlärda utan utgör ens egna naturliga perception och informationsbearbetningssystem kan ligga till grunden för unikum och folk som gör nya upptäckter eller kommer fram med nya unika idéer och sådant, så kallad originalinformation.
Visst, men då har vi utvidgat begreppet och kommit in i en helt ny diskussion. Såvida man inte menar 'uppfatta' i rent psykologisk bemärkelse, men då brukar vi också kalla det uppfatta och inte perception.
Om man ska hålla sig till vad ordet brukar betyda på svenska så brukar den avse sensorisk perception (språkpanelen får rätta mig om jag har fel), och denna kommer alltid
före den mentala tolkningen.
Sedan kan man i o f s ha s k perceptionsstörningar, t ex ljud-, ljus-, doft-, smak, temperatur- eller beröringsöverkänslighet, synestesi, tinnitus, irlen syndrom eller hallisar. I de fallen handlar det fortfarande inte om tolkningar utan om direkta upplevelser (som kan vara hyperförstärkta, försvagade, förvrängda eller ihopkopplade). Om man då lägger till patologiska feltolkningar till patologiska perceptionsstörningar (som hos en med paranoixd schizofreni t ex) så bli fel
både i det primära (sinnesförnimmelsen) och det sekundära (tolkningen) och då har man inte mycket att hålla sig i.
Sensoriska intryck ser jag mer som alla sinnesintryck, dvs inte endast som perception utan mer som till exempel känsloupplevelser. Vissa med autism kan ha känsloupplevelser i kroppen som påminner om vanföreställningar dvs psykosomatiska symptom, andra kan ha somatiska sjukdomar så att det inte handlar om vanföreställningar alls. Sensoriska upplevelser ser jag mer som att man känner i kroppen. Till exempel kan jag känna att någon är ute efter att skada mig rent fysiskt i min kropp. Så upplever jag det i varje fall. Som ett sjätte sinne som sitter i kroppen istället för i hjärnan.
Ja, det kan mycket väl vara ett sorts sjätte sinne. Jag har något likartat, och förnimmer saker via kroppen som andra inte verkar göra (inte medvetet i alla fall).
Men så fort det kommer in en känsla så är det en
emotion, och så fort det kommer in en tolkning så är det en
kognitiv aktivitet, eller känslotänkande. Sensoriska intryck =
sinnesintryck (syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balanssinne, rörelsesinne, ev sjätte sinne) är inte känsloupplevelser (emotioner). Däremot kan sinnesintryck
ge upphov till känslor, tankar, tolkningar, handlingar och fysiska reaktioner.
Att dessa processer går så fort och påverkar varandra så mycket att man kan uppleva dem som samma sak betyder inte att de
är det.