Tänkte i denna tråd samla mina tankar kring Sertralin. Allt i tråden är öppet för diskussion. Hoppas någon orkar läsa!
Lite bakgrundshistoria: När jag var 15 upplevde jag ett trauma som hemsökte mig i över ett år dag och natt, men jag har aldrig berättat om det för någon, och nej det var inte sexuellt, och nej det var inte våldsrelaterat (har blivit gängmisshandlad 3 ggr, inga problem) och tror jag fick PTSD av det traumat. Jag flyttade ifrån alla mina vänner när jag var 16 år och isolerade mig själv framför datorn. Gjorde inget annat än att spela dator. Träffade bara mina vänner på helgerna. När jag då var så pass isolerad skenade tankarna iväg. Jag började filosofera kring livet, döden och allt annat. Tappade nästan greppet helt och höll på att bli galen (på riktigt) ett tag. Minns att jag satt på lektion i gymnasiet, när jag plötsligt till följd av mitt intensiva filosoferande kom till någon slags förkrossande insikt som jag förträngt vid det här laget. Minns verkligen inte vad det var, men det hade något att göra med livet, döden och så vidare. Fick för mig att jag skulle välta bordet, skrika, och sedan hoppa ut genom fönstret, men jag lyckades hejda mig och samla mig. Fick diagnoserna AS och NLD (edit: Nonverbal Learning Disorder) när jag var 18 år, och nu när jag är 21 år blev jag diagnostiserad med dystymi av både psykologen och doktorn.
[Något väldigt viktigt jag lärde mig av min psykolog är att när man isolerar sig själv under väldigt lång tid börjar man förgifta sitt sinne. Tankarna bara går runt och runt för du har ingen att utbyta tankarna med, du får inget perspektiv på saker. Ingen stimulans. Denna insikt kan du inte komma till själv eftersom din tankeverksamhet fastnat i en ond cirkel eller spiral där du ständigt sjunker nedåt. Hoppas det hjälper andra deppiga människor, för den insikten var vad som verkligen började få saker och ting på rätt spår för mig.]
Jag har Sertralin Krka 50mg. Har nu använt Sertralin i tre dagar. Here goes!
Redan från dag ett kände jag att all ångest och liknande avtog. Jag kände att hjärnan blev mer skärpt, det var inte lika kaosartat och brusigt där inne. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det så kallade bruset. Det var som att en massa mikrotankar utan form eller funktion ständigt bombarderade min hjärna. Det var inga ord, inga bilder - bara som ett mörker som ständigt fanns där och försvårade min tankeverksamhet. Det är nu borta.
En konstig bieffekt jag märkte av var att under första dagen så började jag plötsligt göra fler stavfel, men tror i eftersikt det berodde på att min hjärna var uppe i varv - jag kunde plötsligt tänka så tydligt. Jag hittade rätt ord direkt, kunde formulera saker och ting bättre utan att ens behöva tänka på vad jag skulle skriva eller säga! Helt intuitivt!
Jag känner mig också lite gladare, och sjunker numera inte ner i ångest och mörker. Mitt humör är mycket mer stabilt. Har även lättare för att somna, sova OCH vakna. Känner mig heller aldrig trött mitt på dan som förut. Jag är även mindre självkritisk och självmedveten. Förut var det som att se sig själv i tredje person i sociala sammanhang och anmärka på minsta fel man gjorde. Till följd av detta känner jag mig mer självsäker och har fått lite bättre självkänsla. Mitt självförtroende har det dock aldrig varit fel på.
Hade även förut en naggande känsla av att jag gick konstigt. Tänkte hela tiden på hur jag gick. Nu bara klampar jag fram som en boss och äger min omgivning. Börjar känna mig som en människa igen, en person. Har även upptäckt att jag känner lite saker. Känslor alltså. Pratade med min kära mor på telefonen häromdagen och vi diskuterade ett företag vi båda ogillade, och jag blev faktiskt arg! Jag kände att "nä nu jävlar!" Har även lättare för att prata överhuvudtaget som jag tog upp tidigare. Förut blev det alltid en pinsam tystnad i bilen när det bara var jag och pappa, vi kanske utbytte några få ord om vad som var fel på bilen, och jag svarade mest med "mmm", "jo", och andra instämmande men helt opersonliga utlåtanden, men nu pratar jag om allt möjligt och det känns som vi knyter an.
Vill minnas att många sagt att illamående är en mycket vanlig bieffekt (nästan självklar?) men det har jag inte känt av. Känner mig lite konstig i magen till och från dock. Vänta 4-6 veckor för effekt eller resultat
my ass!Moderator: Lade till förklaring av NLD.