Jag rökte hasch i stort sett varje dag under 2 års tid. Då var allting bra och jag "förstod" musik bättre och sån bullshit.
Slutade på grund av att en tjej jag dejtade tyckte jag borde lägga av så jag gjorde det. Var utan hasch i 1 månad och sen började jag igen. Då fick jag psykos, ingen paranoia skit typ "jag vågar inte gå och köpa rizzla för jag har röda ögon" utan en riktig psykos.
Satt hemma och kollade på Star Trek TNG på tv och en kompis kom över med en femma. Jag hade inte rökt på en månad och jag tänkte vad fan, det gick skit med tjejen ändå så jag kan lika gärna röka. Jag kände direkt när jag fick ner det i lungorna att det var nåt sjukt på gång. Jag brukade bli lugn av haschet men istället gick jag helt upp i varv. Började städa som en galning och diskade upp hela köket, sen när hela lägenheten var städad och i toppskick så började jag göra armhävningar på golvet. Min kompis frågade varför så jag sa att jag skulle bli som "Steven Seagal". Plötsligt fick jag en vision, om jag gick hem till någon kompis, vem som helst (förutom han som kom med haschet) så skulle Mariah Carey vara där och jag skulle få ha sex med henne. Jag sa inte detta till min polare utan sa bara att jag ville vara ensam och skulle göra en sak så han gick.
Så jag tar på mig mina snyggaste Adidas byxor och en fin Tottenham hemmatröja och DVD filmen "Leon" (jag skulle se den med Carey efter vi haft sex) och ger mig ut. Tar en omväg via en skog och plötsligt börjar mitt hjärta bulta, jag börjar se gröna streck och får svårt att andas. Jag ramlar i skogen och får panik, tror att jag ska få hjärtattack så jag börjar springa tillbaka hem. Utanför mitt hus står det en tjej och en kille med en hund, jag försöker få dom att hjälpa mig men jag får inte fram några ord utan går bara runt dom maniskt i circlar.
Tar mig ur det och går hem, hjärtat pumpar fortfarande och jag har glömt av Mariah Carey helt och hållet, nu gäller det att överleva. Jag får iden att ta ett bad och tappar upp badkaret och klär av mig naken. Jag börjar dock få svårt att andas igen och få panik och eftersom jag inte har pengar på mobilen så kan jag inte ringa en ambulans. Jag tänker inte på att jag är naken utan bara på att jag måste få hjälp så jag springer ut på gården naken. Klockan är runt 14.00 en vardag och det är barn ute med sina mammor men jag märker ingenting. Jag får plötsligt en tanke om Steven Seagal igen och börjar göra armhävningar naken utanför min trappuppgång, min återkommande tanke är "det är så här Steven Seagal blev Steven Seagal" (knappast va?
).
Plötsligt slår det mig att jag är naken och jag inser hur sjuk situationen är, då springer jag till ytterdörren men den är låst och jag har glömt nycklarna i lägenheten. Jag blundar och tänker att detta är inte verkligheten, om jag räknar ner från tio, öppnar ögonen så kommer dörren öppnas, jag testar tre gånger men det gör den inte. Längre bort ser jag en granne komma med ICA kassar och hon ska in till trappan. Jag svimmar av utmattning.
Jag vaknar upp i ett soprum dit någon har släpat mig och lagt en gammal morgonrock över mig. I väggen i soprummet öppnas en portal till en annan dimension, där träder formen av en man som säger "come here!" till mig. Jag reser mig upp och går fram till portalen som är ungefär som en dörr till formen. Mannen visar sig vara Eazy-E från den amerikanska gangstarap gruppen N.W.A. Han är död sen länge på riktigt men han gör high five med mig och säger att jag är hans direkta motsats på andra sidan jordklotet. Jag blir glad (jag var i flera år efter detta övertygad om att Eazy-E lever och att om jag åkte till Los Angeles skulle jag få träffa honom för vi är varandras "motsatser" (vad nu det är?) av att träffa Eazy-E men blir plötsligt avbruten av att polisen kommer in i soprummet. Jag förstår inte deras frågor och är allmänt förvirrad men dom tar tag i mig i varsin arm och leder ut mig från soprummet. Utanför står ett gäng nyfikna killar och jag hör en ropa "det är han Tottenham killen" (jag hade alltid Tottenham matchtröja på mig vid den här tiden).
Jag ber poliserna att få hämta riktiga kläder i min lägenhet men nekas. I bilen frågar dom mig vad jag heter, vad jag tagit för droger osv. Plötsligt förvandlas jag till en tavla. Det är svårt att beskriva men jag stelnar till och kan inte röra mig. Jag tänker hjälp nu kommer dom ställa mig i ett museum och jag kommer i all evighet sitta livlös där medan folk pekar på mig. Polisen som sitter brevid mig blir mer och mer förbannad för att jag inte tittar på honom och inte svarar men jag kan inte, jag har blivit en tavla. När vi kommer till Skånegatan får poliserna bära in mig, jag är stel som en pinne.
Jag ligger på en bänk ett tag och tar mig ur tavlepsykosen efter en stund. Börjar tänka på vad som hänt och vill komma tillbaka hem. Får göra ett pisseprov och sen efter nån timme blir jag hemskickad. Kommer hem och det första jag gör är att röka en joint.
Detta var hösten 2006 och jag har haft en aktiv psykos sedan dess. Det blir bättre och bättre för varje dag som går men jag har tankar som att folk kan höra det jag tänker, att maffian är ute efter mig, att regeringen är ute efter mig, att prinsessan Viktoria vill ha barn med mig för jag är Gud, att morsan i smyg vill att jag ska börja röka hasch igen när hon köper mig bananer (banan är slang för hasch), att jag kan påverka det som sägs i direktsänd tv genom telepati, att jag är Jesus och kommer dö år 2012 för Jesus dog när han var 33 och jag blir 33 då och hela jorden kommer gå under, jag såg rapparen Feven på stan en kväll, jag tog det som ett bevis på att hon hade sökt upp mig för att hon ville ha mig, jag trodde att alla kvinnor som levde på planeten jorden ville ha mig (fast dom vågade bara inte ta kontakt med mig, inte jag med dom heller, MEN DOM VILLE HA MIG
), jag sålde min skivsamling och skulle flytta till Elfenbenskusten men morsan tyckte att det hade gått för långt och körde mig till psyket istället.
Jag har suttit sammanlagt circa ett halvår på psyket och runt 1 år och 6 månader på behandlingshem. Jag har varit hemma i min egna lägenhet sedan april 2009 och tar idag inga droger och dricker ingen alkohol. Jag mår bättre och bättre och kan åka spårvagn utan större besvär och alla psykos upplevelser har försvunnit. Jag har ätit zyprexa och risperdal i stora mängder men min läkare har trappat ner zyprexan och i nästa apodos har jag bara risperdal kvar. Om jag mår bra så kommer vi ta bort den också.
Jag har AS och boendestöd 3 gånger i veckan men att leva med AS är för mig inga problem för jag kan jämföra hur det var att leva med aktiv psykos i flera år, DET var ett helvete, varenda sekund var ett lidande ibland fysiskt också.
Hasch och Marijuana kan vara behagligt och i början är det så skönt och man tror att det är en mild drog som inte alls är farlig men tänk efter innan du röker. Risken finns att du får en psykos. Hoppas jag har fått någon att sluta röka det med mitt inlägg eller att ha fått någon tveksam till att testa.
Jag tackar Gud ibland att jag idag kan leva ett normalt liv och kan ha framtidsplaner och drömmar som att börja studera igen och skaffa mig ett jobb.