missbutterfly skrev:Jag fantiserar om att framtiden kanske kommer bli alldeles, alldeles..underbar!
Tror att jag alltid har levt "på hoppet", ända sedan jag var barn.
Jag med!
"Någon gång ska ju livet vända, alla bitar falla på plats, om jag behöver hjälp kommer jag att få den, och sedan kommer livet att börja bli ett riktigt liv med alla bitar jag alltid velat ha i mitt liv i tidens fullbordan, en vettig försörjning, en älskad livskamrat, familj med några förhoppningsvis välartade barn..."
OT-tillägg: På senare år har jag insett att det kan bli barn som också får något NPF, men varför skulle det hindra just mig, jag kommer ju att vara vaksam på tecknena på sådant från start och kommer att haja läget långt innan de är vuxna och bara inte får fotfäste i vuxenvärlden, som läget var för mig... och det är ju inte så att NPF generellt är något icke önskvärt som det finns anledning att selektivt försöka undvika att det föds fler som har...
(...och det kommer ju ALLTID att födas hur många nya med NPF som helst när ADHD-sidan av NPF-myntet håller sig framme så väl som de gör... ADHD-isar utan Asperger funkar ju rent socialt som renodlade NT:s och har minst lika lätt som NT:s att möta partners och yngla av sig... likaväl som för den delen tjejer med AS om man generaliserar grovt har så mycket lättare än killar med AS...)