Kisse skrev:Furienna skrev:Kisse skrev:Jag är 40+ och fick diagnos nyligen, är "högfungerande" (fast egentligen inte fungerande alls) och har arbete, två barn och relationer som fungerar dåligt. Är nu i det närmaste utbränd då ingenting i livet riktigt funkar samtidigt som pressen på mig ökar från omgivningen att lösa olika situationer som jag satt mig själv i. Har mycket tankar kring diagnosen som jag ännu inte är vän med och undrar om det finns fler här inne i liknande situation som upplever kaos omkring sig och vad gör man när omgivningens tålamod tagit slut och man inser att man inte klarar av att lösa saker på egen hand?
Kan du förklara på vilket sätt du inte är vän med diagnosen?
Den som har problem som du erkänner att du har kan få stöd efter att man fått diagnosen.
Jag menar att jag har haft svårt att både acceptera och förstå den, i början även svårt att tro att det var sant, tänkte att det var en felställd diagnos för jag har aldrig kunnat ana att jag skulle ha autism förrän de senaste 2-3 åren när mina problem och förmåga att funka i vardagen (på grund av stora omställningar i livet) bara eskalerat. Det är både skönt och sorgligt att ha fått diagnosen tycker jag, för jag har alltid tänkt att mitt liv ska bli bättre "sen". Sen när jag får bättre ordning omkring mig, sen när jag får mer ork, sen när jag flyttar/byter jobb/byter relation etc.
Har alltid skyllt mitt mående på yttre omständigheter och nu tvingas jag inse att det som varit svårt för mig kommer alltid att vara svårt och jag blir också ledsen när jag tänker på hur mycket jag kämpat genom hela livet och att ingen har sett/förstått vilken kamp det varit och när jag tror att en diagnos ska underlätta så upplever jag tyvärr att förståelsen från omvärlden inte ökat nämnvärt.
Det verkar som att det är bäst att få diagnosen i yngre dagar.
Jag var ju bara fjorton år och har alltid varit vän med min diagnos.
Det är mycket möjligt att många fortfarande inte har någon kunskap om AS.
Men det är i så fall inte ditt fel...
Det är kanske så att du inte orkar eller klarar av att förklara allt, inte ännu i alla fall.
Du kan ju börja med att bara säga som du skrev ovan, att du har haft en kamp genom livet.
Och det är inte heller svårt att hitta information om AS idag...