Inger skrev:Jag får hela tiden kämpa för att inte dygnet ska krypa framåt. Så länge jag kommer upp runt lunch är jag nöjd.
Den här veckan är jag inte alls nöjd. Somnade typ vid sju-åttatiden i morse och vaknade halvtre på eftermiddan och är fortfarande helt groggy av trötthet och tänker strax gå och stjälpa i mig massa starkt te för att hålla mig vaken. Brukar piggna till efter midnatt. Det är då min hjärna börjar funka.
Provade att ta melatonin ett tag men tyckte det kändes lite onaturligt så jag tar dem inte så gärna. Inte sömntabletter heller om det inte är nåt jätteviktigt jag ska göra dan efter.
Lyckos den som kan bestämma själv när den vill sova. Det skulle jag också vilja kunna. Ibland är det jättepraktiskt att kunna vara vaken hela natten, ibland är det ett helsicke, typ om man vill få nåt gjort på dan; ringa viktiga telefonsamtal, handla och annat. Inte stor idé att åka nånstans när man inte blivit klar med frukosten förrän vid femtiden på eftermiddan.
Jag har alltid haft extrema problem med att sova, och har dessutom haft det där problemet med att skjuta på sovandet i det oändliga. Kunde också gå och lägga mig kl 7 på morgonen och gå upp 4-5 på eftermiddagen. Det var inte bra, men hela mitt liv har varit sådant. Visst, ibland är det praktiskt att kunna stanna uppe hela natten, men för det mesta är det ett gissel.
Hur som helst, jag har nu en mycket mer normal dygnsrytm, beroende på följande två saker:
- medicin. Inte sömnmedicin, utan en annan medicin som har som biverkan att man blir trött inom 45-60 min och somnar i stort sett omedelbart. Sömnmediciner har aldrig funkat på mig, men detta är toppen, och kan (ska) tas varje kväll.
- hunden. Han har behov, därför måste jag skärpa till mig. Jag måste upp på morgonen o s v.
Båda faktorerna samverkar, för hade det inte varit för hunden, och att jag vet att jag måste upp och ta ut honom, hade jag säkert suttit och skjutit upp tagandet av medicinen... och somnat senare och senare och totalpajjat dygnsrytmen i a f (dock med fördelen att jag åtminstone hade kunnat sova efter intaget.)
Det är så praktiskt att ta ett piller och somna nästan direkt, det känns som en helt ofattbar lyx efter att ha varit kroniskt sömnlös jämt!
Intressant nog fungerar min hjärna även dagtid numer (i a f fungerar den någorlunda till och från
) - till skillnad från förr när jag ofta kände att den enda tidpunkten jag alls kunde tänka klart var efter midnatt.
Fullmåne har jag aldrig ens reflekterat över. Skulle faktiskt utgå från att den inte har någon inverkan alls.