Ny bok om kvinnliga autister
Postat: 2021-10-03 10:52:33
En träffpunkt för alla - om Asperger syndrom
http://www.aspergerforum.se/
http://www.aspergerforum.se/ny-bok-om-kvinnliga-autister-t59209.html
Dalaberger skrev:det finns många autister där ute som går utan diagnos, att de är fler än vi tror men att de får ihop sina liv att det inte märks eller behöver utredas.
Vi kan gå till sidan sju, säger psykologen.
Jag bläddrar i pappren som ligger i mitt knä. Där står det, längst ned: »Autism, utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning och utan samtidig nedsatt språklig förmåga, svårighetsgrad nivå 1.«
– Det finns inget annat som ligger och stör, säger psykologen vänligt. Inga misstankar om andra diagnoser.
Jag uppfyller alla sju diagnoskriterier för det som tidigare kallades för Aspergers syndrom. Med råge, vad det verkar. På en av skattningsskalorna där mer än 77 poäng stöder en diagnos har jag fått 154 poäng. Jag känner mig duktig som är så tydlig.
Jag kom till SVT Kultur år 2011. Genom åren jobbade jag som redaktör, reporter och programledare för program som Babel, Kulturstudion och K Special. Alltid som frilans. Jag fick kontrakt för en säsong i taget och fakturerade antingen direkt till redaktionen eller via ett bemanningsföretag.
I början av 2015 började jag som programledare för Kulturnyheterna. Det var en stor och stressig redaktion där jag inte kände så många. Kraven var höga och pressen stark.
Clara Törnvall har sedan 2000 varit aktiv inom kulturjournalistik både i olika program på Sveriges Radio[2][3] , Sveriges Television, dags- och månadspress. Hon har återkommande medarbetat på kultursidan i Aftonbladet[4], Svenska Dagbladet[5] och tidningen Fokus[6]. Törnvall har även varit redaktör för TV-produktioner inom kommersiell TV (med Carina Berg som programledare) och medverkat i flera antologier.[7][8] År 2017 sändes hennes dokumentärfilm om konstsamlaren Theodor Ahrenberg, Konstsamlaren och katastrofen på Sveriges Television.[9][10]
2012-2017 var Törnvall verksam som redaktör och programledare på Sveriges Televisions kulturredaktion,[11] bland annat på Babel (redaktör) och Kulturnyheterna (programledare). Hon fick inte förlängt uppdrag av Sveriges Televisions kulturredaktion hösten 2017. Hon menar att det finns en koppling till att hon i samband med Sveriges Televisions arbete efter #metoo berättade om trakasserier från en man på samma arbetsplats som hon hade haft ett förhållande med. Fackförbundet gav sitt stöd att uppsägelsen hade samband med hennes anmälan.[12] Våren 2018 började Clara Törnvall på Sveriges Radio P2 som producent för programmen Musikrevyn och P2 Dokumentär.[13]
Dalaberger skrev:Väldigt intressan läsning, tack för att du delade, jag har delat den vidare. Det är lätt att glömma att det finns många högfungerande autister där ute som går utan diagnos, att de är fler än vi tror men att de får ihop sina liv att det inte märks eller behöver utredas.
LordNelson skrev:Dalaberger skrev:det finns många autister där ute som går utan diagnos, att de är fler än vi tror men att de får ihop sina liv att det inte märks eller behöver utredas.
Jag vet inte, men hur många tror vi det finns?
BellaBelle skrev:Dalaberger skrev:Väldigt intressan läsning, tack för att du delade, jag har delat den vidare. Det är lätt att glömma att det finns många högfungerande autister där ute som går utan diagnos, att de är fler än vi tror men att de får ihop sina liv att det inte märks eller behöver utredas.
Men ”behöver” man en diagnos om man får ihop sitt liv? En stor anledning till att genomföra en utredning - som ofta kostar skattepengar - är ju att man är ”tvungen” då man har svårt klara sig utan stöd. Diagnos krävs för olika hjälpinsatser. Ska utredningar användas som nån slags veckotidningstest typ ”Är du en romantiker?” eller ”Är du autist?”
BellaBelle skrev:Men ”behöver” man en diagnos om man får ihop sitt liv? En stor anledning till att genomföra en utredning - som ofta kostar skattepengar - är ju att man är ”tvungen” då man har svårt klara sig utan stöd. Diagnos krävs för olika hjälpinsatser. Ska utredningar användas som nån slags veckotidningstest typ ”Är du en romantiker?” eller ”Är du autist?”
melly skrev:BellaBelle skrev:Men ”behöver” man en diagnos om man får ihop sitt liv? En stor anledning till att genomföra en utredning - som ofta kostar skattepengar - är ju att man är ”tvungen” då man har svårt klara sig utan stöd. Diagnos krävs för olika hjälpinsatser. Ska utredningar användas som nån slags veckotidningstest typ ”Är du en romantiker?” eller ”Är du autist?”
Jag håller inte med dig. Men framför allt är det de nya diagnoskraven jag inte håller med om: att man tydligen ska ha påtagliga och påvisbara besvär för att få en autismdiagnos. Sådana som syns utåt.
Nedsättning av funktionsförmåga i viktiga avseenden
melly skrev:OK, jag uttryckte mig klantigt. Eller kanske bara inte klart nog.
I de nya kriterierna (DSM-5) avgörs svårighetsgraden utifrån behov av stöd, se http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Om%2 ... autism.pdf
Och man får inte diagnos om man inte befinner sig minst på nivå 1, där man kräver stöd. Så de som "klarar" sig fram till utmattningen/den slutgiltiga kraschen ska alltså inte få diagnos i tid för att förebygga att det går så långt.
Det jag förordar är alltså att man ska kunna få diagnos om man uppfyller kriterierna utan att (ännu) vara i behov av stöd. Lite som att ställa tidig diagnos på t.ex. artros, så att man hinner förebygga värre besvär, eller rentav framtida operation.
melly skrev:OK, jag uttryckte mig klantigt. Eller kanske bara inte klart nog.
I de nya kriterierna (DSM-5) avgörs svårighetsgraden utifrån behov av stöd, se http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Om%2 ... autism.pdf
Och man får inte diagnos om man inte befinner sig minst på nivå 1, där man kräver stöd. Så de som "klarar" sig fram till utmattningen/den slutgiltiga kraschen ska alltså inte få diagnos i tid för att förebygga att det går så långt.
Det jag förordar är alltså att man ska kunna få diagnos om man uppfyller kriterierna utan att (ännu) vara i behov av stöd. Lite som att ställa tidig diagnos på t.ex. artros, så att man hinner förebygga värre besvär, eller rentav framtida operation.
BellaBelle skrev:Men det sägs ju också att diagnoser ställs felaktigt och att man ska ha övergripande svårigheter i livet? Här är det ju en kvinna som inte bara yrkesarbetar, utan dessutom lyckas göra det inom ett så pass konkurrensutsatt område som kulturjournalistik. I den branschen måste man ha en relativt hög förmåga till socialt samspel, annars går det inte.
Vildsvin skrev:BellaBelle skrev:Men det sägs ju också att diagnoser ställs felaktigt och att man ska ha övergripande svårigheter i livet? Här är det ju en kvinna som inte bara yrkesarbetar, utan dessutom lyckas göra det inom ett så pass konkurrensutsatt område som kulturjournalistik. I den branschen måste man ha en relativt hög förmåga till socialt samspel, annars går det inte.
Jag vet inget om hennes tidiga bakgrund. Men innan tidningarna hade konkurrens av Internet var det vanligt att frilansare jobbade till mycket låg timlön för de hoppades få in en fot. Men sen gick anställningen till den som redan hade föräldrar eller kompisar som var anställda. Orsaken var att läsarna inte hade några alternativ till tidningen, gillade man inte det som stod där blev det ingen tidning. I teorin kunde man välja mellan Expressen och Aftonbladet, men i praktiken köpte man Expressen om man var borgare och Aftonbladet om man var sosse.
Väl inne i systemet konkurrerar man med andra inne i systemet, så man måste vara bra på det man för att gå vidare till SvT. Men Kulturnyheterna är nog lite av en skyddad verkstad. Det skulle inte förvåna mig om mannen hon hade ett förhållande med också uppfyller en diagnos. Han verkar ha blivit polisanmäld av flera olika personer och numera borta från SvT.
Så för att summera det hela kan man nog ha relativt omfattande problem och ändå bli utåt sett framgångsrik om man har tur. Sannolikheten för att få ett "skyddat" akademikerjobb är dock ganska låg om man inte har akademikerföräldrar.
slackern skrev:melly skrev:BellaBelle skrev:Men ”behöver” man en diagnos om man får ihop sitt liv? En stor anledning till att genomföra en utredning - som ofta kostar skattepengar - är ju att man är ”tvungen” då man har svårt klara sig utan stöd. Diagnos krävs för olika hjälpinsatser. Ska utredningar användas som nån slags veckotidningstest typ ”Är du en romantiker?” eller ”Är du autist?”
Jag håller inte med dig. Men framför allt är det de nya diagnoskraven jag inte håller med om: att man tydligen ska ha påtagliga och påvisbara besvär för att få en autismdiagnos. Sådana som syns utåt.
Så har det ju alltid varit, ta och kolla diagnoskriterierna för ASNedsättning att funktionsförmåga i viktiga avseenden
Har funnits med.
BellaBelle skrev:slackern skrev:melly skrev:Jag håller inte med dig. Men framför allt är det de nya diagnoskraven jag inte håller med om: att man tydligen ska ha påtagliga och påvisbara besvär för att få en autismdiagnos. Sådana som syns utåt.
Så har det ju alltid varit, ta och kolla diagnoskriterierna för ASNedsättning att funktionsförmåga i viktiga avseenden
Har funnits med.
Varifrån hämtade du citatet, Slackern?
Jag har trott att man måste ha stora STORA svårigheter antingen i skolan/studierna/arbetet och/eller i hemmet. Alltså att vara mer ”rejält” funktionsnedsatt.
Nu har jag både adhd- och Aspergerdiagnos och ingen av dessa har jag fått nyligen. Men jag tyckte att adhd-biten var ”tydligare”, den framkom i arbetsminnestester m m, medan Asperger var mer ”flummigt/godtyckligt”.
C. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
melly skrev:Inget att be om ursäkt för, tycker jag, BellaBelle!
Och jag förstår din upprördhet, också. Clara T. har säkert sina problem, men hon har det nog lättare än många andra, inte minst med ekonomi som alltså tillåter köp av diverse tjänster.
Du och jag växlade nog helt enkelt in på olika spår här.