Eea__ skrev:Vildsvin skrev:Långtidsarbetslösa etniska svenskar har ofta inte klarat gymnasiet, vilket är en stark indikation på att man inte är NT.
Helt klart är det så. Skolan är väldigt kognitivt krävande idag (att kunna reflektera, analysera, kritiskt granska och sätta saker i ett större sammanhang), och den gamla katederundervisningen med korvstoppningsfakta är sekundär (iom wikipedia mm). Utbildningsväsendet belönar intelligens i högre utsträckning, där funktionsnedsatta (lågbegåvade) människor lättare slås ut.
Om du menar intelligens i betydelsen "allmän mental förmåga" ja, men inte i betydelsen poäng man får på ett vanligt IQ-test. Högre utbildning handlar idag om att massproducera personer med examensbevis. Istället för individuella prov som lärarna ska rätta sparas lärresurser på att bara rätta grupparbeten som studenterna kan glida igenom eftersom var och en fokuserar på sin del av arbetet och inte lär sig helheten. Även om det görs individuella hemtentor orkar lärarna inte detaljgranska dem, så ofta går det att få godkänt genom att ordbajsa kring citat ur kursböckerna. Flumtexter accepteras inte på en arbetsplats där man måste vara mycket mer korrekt för att inte göra dåligt intryck på kunder.
Angående Wikipedia och korvstoppningsfakta är det intressant att se hur attityden till information förändras. I Wikipedias barndom sågs all information som bra information. Många artiklar skapades med lösryckta citat ur någon bok vilket blev obegripligt för den som inte redan var insatt i ämnet. Man tyckte det var jättebra att copyrighten inte gällde för 100 år gamla böcker för då var det bara att kopiera och klistra in. Men även om faktan fortfarande stämmer ger sådana artiklar ett märkligt intryck på en modern läsare som kan ämnet. Det hjälper inte att modernisera språket när hela tankesättet kring ämnet är föråldrat.
Med tiden har fler på Wikipedia blivit mer medvetna om att mer information inte innebär mer begriplighet för läsaren. Det är dock svårare att rätta en artikel från subtila märkligheter än att radera hela texten och skriva den på nytt. Det händer fortfarande att folk skriver artiklar med företagshemsidor källor, helt utan källkritik. Ibland är det uppenbart att personen jobbar där, men det är även folk som tycker de är duktiga när de sprider ett reklambudskap vidare, de tycker de sprider kunskap och förstår inte att det är reklam.
Det beteendet påminner mig om en del med NPF som är jätteduktiga i skolan, men har svårt att skilja sann information från falsk information. Det är såklart en omöjlig uppgift, den enda hållbara strategin är att fundera över om informationen går ihop logiskt eller inte. Men aspergare som är måna om att smälta in och vara duktiga resonerar inte särskilt logiskt utan är väldigt auktoritetstrogna. Sväljer man allt skolan säger får man bra betyg, men det beteendet skapar problem på en arbetsplats där man ska vara självständig och inte blint lyda order.
sussi83 skrev: En hög utbildning kan visst vara bra om man får hjälp att välja den rätta och finns ingen högskoleutbildning så kan en YH utbildning vara bra eller en privat utbildning. Individen ska hela tiden vara i centrum för uppmärksamheten.
Generellt så tycker jag dessa rådgivande funktioner fungerar ganska illa (tyvärr) men det gäller också att man får sin diagnos i tid.
Även om SYO-konsulenter och rådgivare på Arbetsförmedlingen inte blir uppvaktade av lobbyister påverkas de av starka ekonomiska intressen. Det mest uppenbara är vinstdrivande skolor med glädjebetyg - Sverige är ett ovanligt land där lärarna sätter betyg, det normala är att det är resultatet på nationella proven som gäller.
Mer subtilt blir det när politiker bestämmer att en offentligt driven skola ska starta en filial "för det bor så många arbetslösa där". Man får visserligen med elever som inte orkar pendla, men det innebär också att man får fler elever som har låg motivation att studera, sådana som pluggar bara för att slippa vara arbetslösa. De sänker nivån för alla i klassen.
Ryktet om vilka skolor som godkänner elever med otillräckliga kunskaper sprids snabbt bland arbetsgivare.