ShakeItOut skrev:Vilken tjej gillar inte sminkat fika shoppa kläder osv? Det är typiskt tjejiga saker. Likaså att en kille gillar bilar moppar tv spel och spel träna mm. Ni förstår.
Din bild om hur man ska vara verkar väldigt stel och du upprepar den som ett mantra. Som om det är fel att inte vara social på fest eller vara tjej utan att gilla något av det där. Du försöker desperat förstå och anpassa dig till vad du tror är rätt men det är inte alla andras värld. Många mår bättre om de släpper sina krav och fokuserar mer på vad de själv egentligen gillar. Det är dina intressen men det är verkligen inte mina pga mitt kön.
Samtidigt är just det citerade här ofta förmodligen en bra början om man vill satsa på att passa in och verkligen vara som andra - lite beroende på vilka kretsar man rör sig i. Men iaf. Alltså, den där analysen att man som tjej för att passa in ska gilla smink fika shoppa och kläder, den ligger det ju nåt i. Åtminstone om man siktar på stereotyp 1A. (De kretsar som funkar så skulle jag inte palla särskilt länge. Men det är en annan sak.)
Jag får en association till hur jag i många, många år försökte förstå det mesta som skedde i olika grupper genom att analysera det som statushierarkier. Det ligger ju väldigt mycket i det. Men det förklarar inte allt. Framför allt har jag haft dåligt med förklaringsmodeller på varför somliga hamnat högt i kurs och andra lågt ... och varför jag själv så ofta legat så erbarmligt lågt i kurs.
Man hittar nåt som det ligger någon typ av sanning i. Därmed har man en hammare. Sen försöker man betrakta allt, exakt allt omkring en som spikar ... det går lite sådär.
Jag börjar ha vuxit ur min standardanalys, att nästan allt i mänsklig interaktion handlar om statushierarkier. Jossie kanske börjar ha vuxit ur sin, att allt handlar om det där ytliga hon nämner: ha samma intressen som andra, ha kläder och utseende som inte sticker ut, osv.
Jag minns en mening ur en barnbok, någon av böckerna om Hugo och Josefin. Josefin blir retad vad hon än gör. Allt hon har på sig är fel. Om hon skaffar kläder som verkligen är inne, då anses hon bara imitera och det gills ändå inte. Hugo däremot sticker ut på alla sätt som går. Han har inte regnrock eller paraply när det regnar, utan ett regnskynke. Och så vidare.
Men ändå retar ingen Hugo. Josefin funderar och funderar. Hur är detta möjligt? Hur sitter det ihop? Är det kanske så att man måste antingen passa in perfekt, eller vara precis tvärtemot?
Jag körde tvärtemot-versionen ganska länge. Det var inte hela sanningen. Bokens Josefin hittade inte helt rätt där, men tvärtemot-strategin bar mig ganska långt.