Aspies vs neurotypiska, vad skiljer egentligen?
Postat: 2019-01-16 11:25:12I grunden är vi egentligen ganska lika.
Hjärnan har två olika tankesystem, som båda grupperna växlar emellan. System ett är intuitivt tänkande som är mer känslopåverkat. System två är analytiskt/logiskt tänkande.
Det som skiljer oss är att autistiska människor tänker mer detaljerat dvs att man väger in fler pusselbitar och det blir ett mer komplext tänkande.
För att ge ett exempel på hur jag menar kan vi ta en tonåring som är neurotypisk. Han kan lättare spela den sociala självsäkrare rollen i sociala situationer för att han inte uppfattar alla detaljer lika detaljerat förstått som en autistisk. Tänk er att han glider in i klassrummet med en skön självkänsla och attityd, han missar lättare omgivningens alla detaljerade signaler. Exempelvis att en klasskompis visar med sitt subtila kroppsspråk att hen inte tycker det känns så bekvämt när han glider in i klassrummet. Den autistiska personen känner alla andras känslor för mycket och ser alla detaljer som avslöjar mer vad omgivningen känner och tänker. Vilket leder till att den autistiska människan får svårare att dunka in i klassrummet med världens självkänsla och ignorera den mer detaljerade och avslöjande världen.
Man kan likna det med att autister upplever världen i 4k:s superdetaljrikedom & normala människor i 1080. Autistiska människor slussas in i en värld där övriga befolkningen inte tänker lika detaljerat förstått som autister, där bland annat sociala tänket är uppbyggt på lögner och inte lika ackurat förhållningsätt som hos autistiska perceptionen.
Det resulterar många gånger att autister gång på gång intalas & tillslut tror att vi inte förstår så bra, eftersom vi lever i ett dominerat icke autistiskt tankesätt i samhället, där vår syn/tanke sällan bekräftas i 1080 världen. Som många gånger leder till signifikant sämre självkänsla, utanförskap, ångest & att inte individen utvecklas till sin fulla potential när hen går runt & känner att det är något fel på hen.
Barn som föds med dessa hyperkänsliga sinnen måste få växa upp i en vadderad mycket lugn och trygg miljö. Där man som förälder integrerar med barnen mycket sakta och ömt. Barnet behöver förstå sin omvärld och kunna förutsäga den. Dvs inga plötsliga rörelser eller ljud. Inget tv-tittande med starka färger eller oförutsägbara händelser som skrämmer. Saker skall stå på samma plats i hemmet för att minimera oförutsägbarhet som skapar rädslor, känslomässiga eller andra sensoriska problem. Förstår föräldern detta och kan sedan klara av att ge sitt barn denna vadderade miljö, där man tidigt fokuserar på barnens specialintressen i kreativa, utvecklande och lugna aktiviteter, så kan barnet komma ur det första 6 kritiska åren som mycket högfungerande autistisk människa. Och om personen fortsätter stretcha sin passion genom livet nå exceptionell begåvning. Tack vare sin hyperplasticitet och enorma intensiva fokus.
Om autistiska människor inser att världen förhåller sig på detta sätt, kan autistiska människor lättare integrera med omvärlden, om du också analyserar och förstår den med tiden.
Hjärnan har två olika tankesystem, som båda grupperna växlar emellan. System ett är intuitivt tänkande som är mer känslopåverkat. System två är analytiskt/logiskt tänkande.
Det som skiljer oss är att autistiska människor tänker mer detaljerat dvs att man väger in fler pusselbitar och det blir ett mer komplext tänkande.
För att ge ett exempel på hur jag menar kan vi ta en tonåring som är neurotypisk. Han kan lättare spela den sociala självsäkrare rollen i sociala situationer för att han inte uppfattar alla detaljer lika detaljerat förstått som en autistisk. Tänk er att han glider in i klassrummet med en skön självkänsla och attityd, han missar lättare omgivningens alla detaljerade signaler. Exempelvis att en klasskompis visar med sitt subtila kroppsspråk att hen inte tycker det känns så bekvämt när han glider in i klassrummet. Den autistiska personen känner alla andras känslor för mycket och ser alla detaljer som avslöjar mer vad omgivningen känner och tänker. Vilket leder till att den autistiska människan får svårare att dunka in i klassrummet med världens självkänsla och ignorera den mer detaljerade och avslöjande världen.
Man kan likna det med att autister upplever världen i 4k:s superdetaljrikedom & normala människor i 1080. Autistiska människor slussas in i en värld där övriga befolkningen inte tänker lika detaljerat förstått som autister, där bland annat sociala tänket är uppbyggt på lögner och inte lika ackurat förhållningsätt som hos autistiska perceptionen.
Det resulterar många gånger att autister gång på gång intalas & tillslut tror att vi inte förstår så bra, eftersom vi lever i ett dominerat icke autistiskt tankesätt i samhället, där vår syn/tanke sällan bekräftas i 1080 världen. Som många gånger leder till signifikant sämre självkänsla, utanförskap, ångest & att inte individen utvecklas till sin fulla potential när hen går runt & känner att det är något fel på hen.
Barn som föds med dessa hyperkänsliga sinnen måste få växa upp i en vadderad mycket lugn och trygg miljö. Där man som förälder integrerar med barnen mycket sakta och ömt. Barnet behöver förstå sin omvärld och kunna förutsäga den. Dvs inga plötsliga rörelser eller ljud. Inget tv-tittande med starka färger eller oförutsägbara händelser som skrämmer. Saker skall stå på samma plats i hemmet för att minimera oförutsägbarhet som skapar rädslor, känslomässiga eller andra sensoriska problem. Förstår föräldern detta och kan sedan klara av att ge sitt barn denna vadderade miljö, där man tidigt fokuserar på barnens specialintressen i kreativa, utvecklande och lugna aktiviteter, så kan barnet komma ur det första 6 kritiska åren som mycket högfungerande autistisk människa. Och om personen fortsätter stretcha sin passion genom livet nå exceptionell begåvning. Tack vare sin hyperplasticitet och enorma intensiva fokus.
Om autistiska människor inser att världen förhåller sig på detta sätt, kan autistiska människor lättare integrera med omvärlden, om du också analyserar och förstår den med tiden.
