LordNelson skrev:Vilket svammel. Om du är psykopat får du ha körkort. Det gjordes inget test om jag var lämplig att ha körkort. Hade jag tagit körkort före jag fick diagnos var jag helt ofarlig i trafiken, efter diagnos alltså en samhällsfara ”inte kapabel att köra bil”.
Alla som tagit körkort före aspergerdiagnosen ens fanns då?
Det var inte meningen att svamla eller vara otydlig. Jag ska försöka rätta till det då, vara mer tydlig.
Det jag menade med att ''Psykopater'' inte klarar testet är att för alla de där år sen när jag gjorde testet så var frågorna jag fick upplagda så. Det var som sagt på ett ungefär 5 frågor. Typ 4 frågor handlade om man kände empati med andra i trafiken och en fråga handlade typ om koncentration i trafiken, om man kunde fästa blicken framåt, kolla vägmärken och trafikljus utan att behöva titta på saker. Anledningen att jag talade om Psykopater som inte klarar testet är väl att om de svarar ärligt så kan de ju inte klara de där 4 frågorna om empati/känslor för medtrafikanter. Men du kanske har rätt att de kan ta körkort om de ljuger på testet. Men jag hoppas inte det för det är väl dåligt att ha empatilösa förare ute på vägarna som tycker de har rätt att göra vad de vill med bilen?
Det jag menade angående det andra:
Att man kan råka illa ut med lagen om man inte rapporterar in rätt uppgifter till myndigheter är faktiskt något jag både hört och läst, även om det var längesen. Jag gjorde min utvärdering för lämplighet att få körkort 2 gånger om jag inte minns fel, eftersom det som sagt tog flera år med mitt körkort så löpte tiden/giltigheten ut för det första intyget jag fick så jag fick skaffa ett nytt. Jag var nyfiken på dessa frågor så jag tog reda på allvarligheten att åka utan intyg och det verkar som straffskalan är fängelsestraff för sådana här lögner. Så jag rörde inte ens ratten förens jag hade ett nytt godkänt intyg. Jag har för mig om att man blev förvarnad i god tid så man kunde förbereda ett nytt möte innan det gamla intyget löpte ut.
När väl körkortet är ditt/taget förekommer inga nya kontroller av ditt tillstånd, men det kan ju vara en bra och godhjärtad grej att rapportera in förändringar som kan påverka din körning som: mediciner, nya diagnoser, epilepsi, stroke, demens, nedsatt syn, osv. Det jag menade var varför är det krångligt och onödigt att rapportera in sanningen? Speciellt när det bara rör sig om Aspergers, testet var ju busenkelt, så det finns väl inga nackdelar om man inte har något att dölja.
Du pratar om förare ''förr'', jo men myndigheter och samhälle försöker jobba med varje år att göra trafiken säkrare och bättre för alla varje år förstår du, det var till exempel inte säkerhetsbälte i bilarna förr och de byggdes inte för säkerhet och sannolikheten att man dog i krock var nog högre, det får man till och med lära sig på bilskolan, målsättningen politikerna har att minska dödstalen i trafiken alltså, att man ska försöka få ner antalet döda i trafiken varje år. Därför är det bra om dessa utvärderingar görs så man kan lita på att de andra trafikanterna man möter är friska och vet vad de gör och inte utsätter andra för onödiga faror.
Är det inte bra att målet är att göra trafiken säkrare och minska dödstalen?
Speciellt när det här testet som krävs inte ens är mycket begärt, det är ju bara ett par enkla frågor.
Jag tycker bara det kan vara omtänksamt att rapportera in allt det nödvändiga till myndigheter utan att ljuga om sitt tillstånd, vad är poängen med att undanhålla sanningen, man utsätter bara sig själv och andra i risk, speciellt sig själv eftersom det är en olaglig handling. Ni som tog det längre tillbaka innan diagnos får väl frikort då, men ni kan ju ändå fundera på att fylla i och berätta om er diagnos för myndigheter, det förändrar ingenting bara att alla blir mer medvetna.
Ursäkta om jag använde för färgstarkt språk i min tidigare post, för er som tog illa vid er.