Oärliga tjejer bara, eller gör jag något konkret fel?
Postat: 2016-12-03 18:09:16
Detta verkar vara ett av de vanligaste samtalsämnena och förmodligen av en god anledning: hur gör man gott intryck på en tjej om man har för avsikt att bli mer än vänner? Det verkar som att det är något som aldrig får något uttömmande svar eller något som går att applicera i verkligheten av en högfungerande autist. Det blir så klart särskilt svårt när det är outtalat att man försöker orientera sig mot varandra för något mer än vänskap.
Ofta känns det som att hon söker en anledning att avskriva en snarare än att lära känna en - tror det delvis är rätt svenskt då t.ex. norrmän och finnar verkar mer ärliga och vill lära känna varandra. Kanske det är något i den s.k. jämställdhetens kölvatten. Och hur hittar man någon som är på samma våglängd som en själv, då man oftast ju är rätt isolerad och pysslar med hobbies man gör bäst själv?
Svårt att hitta någon som ens kommer i närheten av den tjej jag lärde känna för 3 år sedan också. Vet inte vad som blev fel där eftersom det sista/ senaste hon sa var hur dyrt och heligt hon lovade höra av sig via mail efter att ha avslutat sitt Facebookkonto. Vi förstod varandra så spontant och naturligt om de "soulmates" det pratas så mycket om, men uppenbart var inte det tillräckligt viktigt/ avgörande för henne.
Jag kan fortfarande vara rätt besviken på kontakttråden på detta forum, f.ö., där det ofta är svårt att klura ut individens kön och vad denne söker för sorts kontakt. De flesta där verkar vara inne på vänskap el. dyl och mitt tidigare försök att skapa en ren dating-tråd togs bort av den oförstående administrationen här, vilken ansåg att en tråd i ämnet redan existerade.
Snälla: inga mästrande kommentarer om hur enkelt det är, att jag skulle vara desperat eller något av det slaget som ofta kommer upp i liknande diskussioner. Dåliga erfarenheter föder dåliga erfarenheter och man slits mellan sina instinkter samtidig som man försöker klura ut hur man kan framstå som så attraktiv som möjligt utan att bli bränd av någon under tiden.
Det är ofta som man tycker att man hittat någon riktigt trevlig tjej och att man är på god väg att utvecklas till något intressant, när hon plötsligt bara slutar höra av sig eller reagerar på något märkligt, oförutsägbart sätt med avsikt att frigöra sig ifrån en, ungefär som om hon hade lovat för mycket (igen kanske en jämställdhetsgrej).
Ofta känns det som att hon söker en anledning att avskriva en snarare än att lära känna en - tror det delvis är rätt svenskt då t.ex. norrmän och finnar verkar mer ärliga och vill lära känna varandra. Kanske det är något i den s.k. jämställdhetens kölvatten. Och hur hittar man någon som är på samma våglängd som en själv, då man oftast ju är rätt isolerad och pysslar med hobbies man gör bäst själv?
Svårt att hitta någon som ens kommer i närheten av den tjej jag lärde känna för 3 år sedan också. Vet inte vad som blev fel där eftersom det sista/ senaste hon sa var hur dyrt och heligt hon lovade höra av sig via mail efter att ha avslutat sitt Facebookkonto. Vi förstod varandra så spontant och naturligt om de "soulmates" det pratas så mycket om, men uppenbart var inte det tillräckligt viktigt/ avgörande för henne.
Jag kan fortfarande vara rätt besviken på kontakttråden på detta forum, f.ö., där det ofta är svårt att klura ut individens kön och vad denne söker för sorts kontakt. De flesta där verkar vara inne på vänskap el. dyl och mitt tidigare försök att skapa en ren dating-tråd togs bort av den oförstående administrationen här, vilken ansåg att en tråd i ämnet redan existerade.
Snälla: inga mästrande kommentarer om hur enkelt det är, att jag skulle vara desperat eller något av det slaget som ofta kommer upp i liknande diskussioner. Dåliga erfarenheter föder dåliga erfarenheter och man slits mellan sina instinkter samtidig som man försöker klura ut hur man kan framstå som så attraktiv som möjligt utan att bli bränd av någon under tiden.
Det är ofta som man tycker att man hittat någon riktigt trevlig tjej och att man är på god väg att utvecklas till något intressant, när hon plötsligt bara slutar höra av sig eller reagerar på något märkligt, oförutsägbart sätt med avsikt att frigöra sig ifrån en, ungefär som om hon hade lovat för mycket (igen kanske en jämställdhetsgrej).