Smeus skrev:Själv har jag gett upp hoppet. Jag är för ointresserad och samtidigt rädd för det faktum att man sätter sig i en sådan sits att det blir svårt att dra sig ur det man ger sig in i. Det kostar mer än vad det smakar helt enkelt och "kärlek" känns jävligt ostadigt om ni frågar mig. Det känns som att spela rysk roulette.
Men jag håller med TS i sak. Det är svårt att hitta någon käresta idag, speciellt då pengar och tillgångar är en stark drivkraft hos många. Att man är lite socialt missanpassad stärker ju inte aktierna direkt. Det bästa är nog om man träffar likasinnade i någon aspiegrupp. Jag funderade på att ge det en chans framöver när jag känner mig redo för att återigen förödmjuka mig själv i sociala sammanhang. Lyckligtvis har dessa anhängare lite mer överseende över min trubbiga Frankenstein-charm.
Jag tror det är just det som är kruxet - du är för ointresserad. Sånt märks ju. Det är som min son, som inte har AS och ser helt okej ut, men han orkar inte engagera sig i en annan människa tillräckligt mycket och det märker ju tjejer. När det är så, så är det förstås självvald. Ett passivt val, men ändå på nåt sätt ett val.
Däremot tycker jag inte att du ska vara rädd för att inte kunna dra dig ur. Det kan man alltid. Man får förstås räkna med att det blir lite tjafs/bråk, men man har ju rätt att bestämma sig att det inte funkar för en.
Och ostadigt/rysk roulette - det tycker inte jag. På senare år (jag är nog säkert betydligt äldre än du? Kanske?) har jag nästan tyckt tvärtom: Man märker ganska snart om det funkar eller inte. Men det gör kanske inte alla. Lite livserfarenhet hör till. Och några felaktiga val? Jag tycker i grunden är det viktigaste att det är rätt person, att man passar ihop. Då håller det ganska bra.
Om man är väldigt ung när man träffas, då finns det mycket större risk att man förändras, att det händer saker som ändrar på mycket. Men även relationer som inte håller är inte värdelösa för det. Man kan ibland gå vidare utan att känna sig bitter, med positiva känslor t.o.m. för den erfarenheten och för det som var bra.