Man blir ju tja...lite irriterad på habiliteringen
Postat: 2016-01-16 21:58:46
Jag är en tonåring med Asperger som var med mina föräldrar på en träff angående individuell plan med den så kallade habiliteringen någonstans i Sverige. Jag blir så IRRITERAD på denna frågan "skulle du vilja ha ännu mer stöd person, någon som följer efter dig då du ska börja på gymnasiet?" eller "-skulle du trivas i liten grupp?" Eller: "-äter du bra?".
Sanningen är att jag har stöd person nu i vissa praktiska ämnen men jag behöver inte någon efterföljning på gymnasiet, jag äter jättebra och jag vill inte gå i en klass med dom som har ännu större svårigheter än mig själv. Jag har också extra hjälp i svenska och engelska därför läraren i de ämnena har orimligt höga krav och inte hjälper någon. Men det verkar som att de inte förstår att jag inte behöver jääättemycket bra hjälp på gymnasiet! Och att man blir behandlad som ett litet barn! Jag blir så HIMLA less. Jag skulle bara vilja uttrycka mig plumpt ungefär så här: "-Jag är högfungerade. Inte lågfungerande. Punkt. Fattar ni nu." Ungefär så. Jag blev så irriterad så jag vände bort huvudet mot den så frågvisa habiliteringen, mina föräldrar ville inte bli sura på habiliteringen medan "habben" såg för det skulle ju inte vara så bra. Habiliteringen är väldigt duktiga på att försöka hitta vartenda litet problem som dom kan behandla mig som ett småbarn på. När jag var MINDRE så behövde vi habiliteringen men NU är dom bara jobbiga. Man mår dåligt av att bli behandlad som ett småbarn.
Så har vi den individuella planen för habiliteringen, om man bara tar och tänker lite grand så kanske man inte ska ha SAMMA plan till alla sorters svårigheter. Alla har ju inte svårigheter med att "äta mat", "klä sig" och att ta sig till ex. bibliotek och att åka buss. Det är irriterande för en högfungerande aspergare att få hem en ungdomsfrågeblankett som är riktad till alla typer av svårigheter. Det är NEDVÄRDERANDE! Jag frågade faktiskt dem på habiliteringen om de inte kunde ta fram en mer anpassande blankett men jag fick svaret - vi kan inte göra olika för alla, så alla får samma blankett. Pfft, sådana svar!! Irriterande. Habiliteringen borde gå en kurs i att fler aspergare vill bli behandlade på ett mognare sätt än hur de behandlar aspergarna. Sen säger personerna inget om "lugn studiegård" på gymnasiet. Utan de börjar bara prata på om egen fast arbetsplats och ännuuuu bättre hjälp än i studiegården så man nästan inte behöver vara i klass. Så det var ju jag som fick ta upp om att det visst finns studiegård på det aktuella gymnasiet och att två av mina nuvarande lärare säger att jag behöver studiegård och inte överanpassad hjälp på någon arbetsplats som jag kan vara på hela tiden.
Att man ska behöva bli så irriterad!, kunde INTE hålla mig då jag var där så jag visade ju att jag blev irriterad, är ju ofta ärlig om saker.
Är det någon annan på detta forum som har synpunkter om "habiliteringen" på olika ställen i Sverige?
Sanningen är att jag har stöd person nu i vissa praktiska ämnen men jag behöver inte någon efterföljning på gymnasiet, jag äter jättebra och jag vill inte gå i en klass med dom som har ännu större svårigheter än mig själv. Jag har också extra hjälp i svenska och engelska därför läraren i de ämnena har orimligt höga krav och inte hjälper någon. Men det verkar som att de inte förstår att jag inte behöver jääättemycket bra hjälp på gymnasiet! Och att man blir behandlad som ett litet barn! Jag blir så HIMLA less. Jag skulle bara vilja uttrycka mig plumpt ungefär så här: "-Jag är högfungerade. Inte lågfungerande. Punkt. Fattar ni nu." Ungefär så. Jag blev så irriterad så jag vände bort huvudet mot den så frågvisa habiliteringen, mina föräldrar ville inte bli sura på habiliteringen medan "habben" såg för det skulle ju inte vara så bra. Habiliteringen är väldigt duktiga på att försöka hitta vartenda litet problem som dom kan behandla mig som ett småbarn på. När jag var MINDRE så behövde vi habiliteringen men NU är dom bara jobbiga. Man mår dåligt av att bli behandlad som ett småbarn.
Så har vi den individuella planen för habiliteringen, om man bara tar och tänker lite grand så kanske man inte ska ha SAMMA plan till alla sorters svårigheter. Alla har ju inte svårigheter med att "äta mat", "klä sig" och att ta sig till ex. bibliotek och att åka buss. Det är irriterande för en högfungerande aspergare att få hem en ungdomsfrågeblankett som är riktad till alla typer av svårigheter. Det är NEDVÄRDERANDE! Jag frågade faktiskt dem på habiliteringen om de inte kunde ta fram en mer anpassande blankett men jag fick svaret - vi kan inte göra olika för alla, så alla får samma blankett. Pfft, sådana svar!! Irriterande. Habiliteringen borde gå en kurs i att fler aspergare vill bli behandlade på ett mognare sätt än hur de behandlar aspergarna. Sen säger personerna inget om "lugn studiegård" på gymnasiet. Utan de börjar bara prata på om egen fast arbetsplats och ännuuuu bättre hjälp än i studiegården så man nästan inte behöver vara i klass. Så det var ju jag som fick ta upp om att det visst finns studiegård på det aktuella gymnasiet och att två av mina nuvarande lärare säger att jag behöver studiegård och inte överanpassad hjälp på någon arbetsplats som jag kan vara på hela tiden.
Att man ska behöva bli så irriterad!, kunde INTE hålla mig då jag var där så jag visade ju att jag blev irriterad, är ju ofta ärlig om saker.
Är det någon annan på detta forum som har synpunkter om "habiliteringen" på olika ställen i Sverige?