AspergerForum

Okej, jag behöver helt enkelt lite uppmuntrande, lugnande historier, tips eller helt enkelt bekräftelse att det faktiskt finns något som heter "lyckade relationer". Det kan vara en partner, vän eller grannens tjocka katt, helt enkelt en relation som funkar.

La till en liten undersökning också så man kan få en hint av vad man ska satsa på...

Tycker människor överlag brukar vara rätt knepiga att umgås med eller få något intellektuellt utbyte av. Uppfattas väl själv oftast som trevlig att ha att göra med av andra och det är extremt sällsynt att jag hamnar i konflikter, men det är samtidigt sällan som jag får något genuint intresse av att umgås med folk. Det finns ju dock vissa guldkorn som man träffar på ibland och som man gärna vill umgås med till och från. Är väl mest vänskap som det gäller i de sammahangen då jag är helt hopplös på att få till andra typer av nära relationer. Funkar generellt bra med många djur också och även sådana som normalt brukar vara väldigt folkskygga.

På det stora hela kändes "Människor? Skojar du..? " som det närmaste alternativet utifrån detta.

Enkelt att svara på. Det är helt klart med neurodiversa. Fast det funkar att umgås med NTs oxå, dock är de uteslutna på partnerfronten.

Jag har många bra relationer, tror det kan vara att jag har haft turen ändå att finna likasinnade.

Jag tror inte att det finns.

Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

plåtmonster skrev:Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Sadistic skrev:

plåtmonster skrev:Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Själva tycker jag snarare det beror på hur det slutar än när.

Puzzle skrev:

Sadistic skrev:

plåtmonster skrev:Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Själva tycker jag snarare det beror på hur det slutar än när.

Så en relation är lyckad först då den är över? eller hur menar du?

Annars kan man se engångsligg som en relation.. i 12 timmar

Men det känns som det inte riktigt är vad som menas. Det borde iaf finnas något gemeensamt på ett intellektuellt eller själsligt plan. Eller bara erfarenheter.

Sadistic skrev:Så en relation är lyckad först då den är över? eller hur menar du?

Nja, vet inte riktigt hur jag ska förklara det här på ett icke-brutalt sätt men sk*t samma, som ett exempel är en kort relation med någon som avlider i cancer bättre än en lång relation som slutar i ett bråk eller missförstånd. Om du förstår hur jag menar nu?

Puzzle skrev:

Sadistic skrev:Så en relation är lyckad först då den är över? eller hur menar du?

Nja, vet inte riktigt hur jag ska förklara det här på ett icke-brutalt sätt men sk*t samma, som ett exempel är en kort relation med någon som avlider i cancer bättre än en lång relation som slutar i ett bråk eller missförstånd. Om du förstår hur jag menar nu?

typ kvalitet framför kvantitet?

plåtmonster skrev:Annars kan man se engångsligg som en relation.. i 12 timmar

Men det känns som det inte riktigt är vad som menas. Det borde iaf finnas något gemeensamt på ett intellektuellt eller själsligt plan. Eller bara erfarenheter.

12 timmar?! Det är ett ordentligt engångsligg... (Även om vi säger att man sover 8 timmar).

Men nja, själv skulle jag inte riktigt kalla det en relation.

Sadistic skrev:

Puzzle skrev:

Sadistic skrev:Så en relation är lyckad först då den är över? eller hur menar du?

Nja, vet inte riktigt hur jag ska förklara det här på ett icke-brutalt sätt men sk*t samma, som ett exempel är en kort relation med någon som avlider i cancer bättre än en lång relation som slutar i ett bråk eller missförstånd. Om du förstår hur jag menar nu?

typ kvalitet framför kvantitet?

Precis.

Puzzle skrev:

Sadistic skrev:Så en relation är lyckad först då den är över? eller hur menar du?

Nja, vet inte riktigt hur jag ska förklara det här på ett icke-brutalt sätt men sk*t samma, som ett exempel är en kort relation med någon som avlider i cancer bättre än en lång relation som slutar i ett bråk eller missförstånd. Om du förstår hur jag menar nu?

Enligt min åsikt så är relationer som slutar med annat än döden dåliga relationer.

Jeg fungerer bedre med andre som har det på samme måte. Da trenger jeg ikke forklare så mye.

Sadistic skrev:

plåtmonster skrev:Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Hur djup ska den vara? Tror också d är en personlig uppskattning.

Flinta skrev:

Sadistic skrev:

plåtmonster skrev:Hur lång skall relationen vara för att vara lyckad?

tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Hur djup ska den vara? Tror också d är en personlig uppskattning.

det beror ju också på typen av relation

Sadistic skrev:

Flinta skrev:

Sadistic skrev:
tror det är en väldigt personlig uppskattning?
personligen skulle jag väl säga iafl ett halvår då det egentligen tar mer än en livstid att verkligen veta hur en person funkar.

Hur djup ska den vara? Tror också d är en personlig uppskattning.

det beror ju också på typen av relation

Att båda (eller åtminstone du och att du tror den andra;) är nöjda med relationen. Vissa kan man kanske ha en lyckad arbetsrelation med men att båda två är nöjda med att inte umgås mer än så på samma sätt som att vissa kanske är nöjda med att bara prata eller umgås några gånger per år.

Så ja, det är väl en ganska personlig uppskattning men man får försöka räkna in hur den andra personen verkar uppfatta relationen också.

Puzzle skrev:

Sadistic skrev:

Flinta skrev:
Hur djup ska den vara? Tror också d är en personlig uppskattning.

det beror ju också på typen av relation

Att båda (eller åtminstone du och att du tror den andra;) är nöjda med relationen. Vissa kan man kanske ha en lyckad arbetsrelation med men att båda två är nöjda med att inte umgås mer än så på samma sätt som att vissa kanske är nöjda med att bara prata eller umgås några gånger per år.

Så ja, det är väl en ganska personlig uppskattning men man får försöka räkna in hur den andra personen verkar uppfatta relationen också.

..och så kan man fråga: Vilken relation tycker o tänker du att vi har?

Tror inte det finns, fast det beror ju på vad som anses som lyckade

Flinta skrev:

Puzzle skrev:Så ja, det är väl en ganska personlig uppskattning men man får försöka räkna in hur den andra personen verkar uppfatta relationen också.

..och så kan man fråga: Vilken relation tycker o tänker du att vi har?

..Och hoppas på att dom svarar sanningsenligt.
Tror nog det finns en hel del som förskönar sanningen om man skulle frågar rakt på sådär.

Puzzle skrev:

Flinta skrev:

Puzzle skrev:Så ja, det är väl en ganska personlig uppskattning men man får försöka räkna in hur den andra personen verkar uppfatta relationen också.

..och så kan man fråga: Vilken relation tycker o tänker du att vi har?

..Och hoppas på att dom svarar sanningsenligt.
Tror nog det finns en hel del som förskönar sanningen om man skulle frågar rakt på sådär.

*Tagen på sängen som aspie* Ja, NT:s e ju generellt inte spontant ärliga.

Flinta skrev:*Tagen på sängen som aspie* Ja, NT:s e ju generellt inte spontant ärliga.

Lätt hänt.. *Försöker att inte bokstavstolka knasiga ordspråk*
jag hade (o)turen att lära mig det där den hårda vägen med en kompis som förälskade sig i mig "Men det spelar ingen roll, vi kan fortfarande vara vänner.." Jomen, tjena, det gick ju bra..