Är Du "för snäll"?
Postat: 2008-01-31 3:50:07
Aspiedrag: socialt rättspatos, trofast och uthållig som vän.
Det har jag pluggat in angående min nya diagnos. Detta gränsar väl till begreppet snäll? Är Aspies snällare än "normalmänniskan"? Jag undrar för själv har jag väldigt svårt för att neka människor hjälp praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt.
Under fem års tid hade jag och en annan aspergare "delad vårdnad" av en i stort sett hemlös, lindrigt utvecklingsstörd kille med missbruksproblem.
Vi lärde känna honom i kyrkans dagverksamhet. Inga NT brydde sig om att praktiskt ingripa i killens situation. Men vi två aspergare kunde inte annat/hade liksom inget val. Slump - att det var just två aspergare som ingrep, eller ett mönster?
Så fort någon av min sjukpensionärsvänner är i klistret frågar jag mig vad JAG kan göra för att hjälpa till och sedan rullar det på med en mängd praktiska/teoretiska/byråkratiska arbeten.
Mötte en kille nyss med tydliga Aspiedrag. Han hade lagt ut mängder av pengar, lånat ut, till en eller annan flickvän han haft. Han utstrålade samma goda väsen som min gamla aspergervän.
Vi tycks lätt kunna bli överutnyttjade av omgivningen? Är det så eller är det bara en slump av vi tre aspergare inte kan säga nej till människor eller djur som har det svårt?
Det har jag pluggat in angående min nya diagnos. Detta gränsar väl till begreppet snäll? Är Aspies snällare än "normalmänniskan"? Jag undrar för själv har jag väldigt svårt för att neka människor hjälp praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt.
Under fem års tid hade jag och en annan aspergare "delad vårdnad" av en i stort sett hemlös, lindrigt utvecklingsstörd kille med missbruksproblem.
Vi lärde känna honom i kyrkans dagverksamhet. Inga NT brydde sig om att praktiskt ingripa i killens situation. Men vi två aspergare kunde inte annat/hade liksom inget val. Slump - att det var just två aspergare som ingrep, eller ett mönster?
Så fort någon av min sjukpensionärsvänner är i klistret frågar jag mig vad JAG kan göra för att hjälpa till och sedan rullar det på med en mängd praktiska/teoretiska/byråkratiska arbeten.
Mötte en kille nyss med tydliga Aspiedrag. Han hade lagt ut mängder av pengar, lånat ut, till en eller annan flickvän han haft. Han utstrålade samma goda väsen som min gamla aspergervän.
Vi tycks lätt kunna bli överutnyttjade av omgivningen? Är det så eller är det bara en slump av vi tre aspergare inte kan säga nej till människor eller djur som har det svårt?