BloodyPirate skrev:Jag är alltid öppen för diskussioner! Min kurator tycker faktiskt att jag gör hennes jobb bättre än hon själv många gånger. Min insikt och analytiska förmåga är fantastisk enligt henne (och många andra inom psykvården m.m.).
Att hjälpa andra har alltid gjort mig mer hel i mig själv. Så det är något båda parter vinner på. Det allra bästa är att man kan ta vara på varandras råd, värderingar, erfarenheter och intryck.
Vet inte vart du bor, men är det i Skåne är jag öppen för förslag. Annars finns alltid mobilen om det skulle kännas bättre än att bara skriva.
Tack,
BloodyPirate. Jag vet ärligt talat inte ens riktigt vad det är jag vill få ur mig. Just nu känner jag mig mest som en idiot på grund av resultatet av ett test jag gjorde under utredningen (psykologen visade mig ett av alla testresultat sist vi sågs). Resultatet är inte särskilt dåligt egentligen men jag är väldigt besviken på mig själv. Till saken hör att jag är något av en patologisk perfektionist med väldigt lågt självförtroende. Att gå igenom WAIS kommer bli hemskt.
I övrigt kan jag fortfarande inte riktigt lista ut vad jag känner. Tror jag är orolig. Mest orolig för att psykologen av någon anledning ska ta tillbaka allt. Att hon helt plötsligt ska komma på att hon hade fel och att jag inte alls har AS. Jag vet att det bara är ångest men ja, jag oroar mig.
Orkar inte.
(Ursäkta pessimismen.)