AspergerForum

Pax!
Ibland kan lite mer typiska/normala människor säga sig. Veta om det de upplever är somatiskt, psykiskt eller tex filosofiskt. Om människan ändå är en helhet (holistisk) så borde man ju inte kunna skilja så mycket på vad upplevelsen kommer ifrån. Många med AS verkar ha svårt med upplevelser. Hur tänker ni?

Oj, detta var en intressant fråga. Jag tror de flesta personer har svårt att skilja på sin upplevelse oavsett om de har AS eller inte.
Här handlar det mkt om självkännedom och självinsikt.
Mer än så har jag inte att säga för stunden.

M_l

Har rätt svårt att reda ut sånt där.

jesusiscool skrev:Pax!
Ibland kan lite mer typiska/normala människor säga sig. Veta om det de upplever är somatiskt, psykiskt eller tex filosofiskt. Om människan ändå är en helhet (holistisk) så borde man ju inte kunna skilja så mycket på vad upplevelsen kommer ifrån. Många med AS verkar ha svårt med upplevelser. Hur tänker ni?

Väldigt partiskt, dock, jag själv söker förväntade beteenden, språkbruk, sociala koder i mitt register av diverse modeller en knåpat fram med åren. Resonerar mig fram till hur jag ska agera i given situation - vissa upplevelser, som jag antar är rätt starkt känsloladdade för genomsnittsmänniskan, har det väl hänt en agerat utan resonemang innan - där har det väl skett någon "automatisk koppling" - aldrig annars.

Om man inte riktigt vet var man har ont någon stans så blir det inte lätt att besöka doktorn. Jag antar att det finns aspergare (och andra) som tolkar känslor i huvudet som ett intellektuellt filosofiskt lidande (utan att vara medvetna om detta ibland). Det verkar som om doktorn måste se människan som en helhet.

Jag brukar tänka så här. Det är min verklighet, det är lika bra att spela med.

Jag vet inte riktigt vad du menar med filosofisk upplevelse, men kropp och psyke beror ju på varandra. Psyket ser jag som ett epifenomen av kroppen och således är det bara en förlängning av det kroppen upplever. Om man t.ex. bränner handen på en het spisplatta så verkar det dock mer lämpligt att benämna det som en kroppslig upplevelse eftersom ens taktila sinne uppenbarligen är vad som varseblir och kommunicerar den heta spisplattan först, men det sker väl en kommunikation mellan hjärnan och den övriga kroppen som det inte är täta skott emellan.

Intressant skrev:Jag brukar tänka så här. Det är min verklighet, det är lika bra att spela med.

Medhåll! Med betoning på min verklighet. Det jag tycker är viktigt är att ständigt vara medveten om att det kanske inte finns en enda människa till som upplever saker på samma sätt som jag själv gör, och att jag därför inte heller kan förvänta mig någon förståelse för hur jag upplever händelser eller min omvärld.