AspergerForum

Jag har fått en asperger diagnos och en av sakerna dom flesta med asperger har är att dom kan vara väldigt smarta men jag är inte smart alls jag kan inte komma ihåg nåt ja lär mig.Varför är det sä här.



Moderator atoms - förtydligade rubriken.

hp555 skrev:Jag har fått en asperger diagnos och en av sakerna dom flesta med asperger har är att dom kan vara väldigt smarta men jag är inte smart alls jag kan inte komma ihåg nåt ja lär mig.Varför är det sä här.

Människor med asperger kan ha väldigt olika begåvning, alltifrån lätt utvecklingsstörning till oerhört hög intelligens.

Vid asperger är det vanligt att man har en ojämn begåvning, d.v.s. man kan ha mycket lätt för vissa saker men mycket svårt för andra.

Du har kanske inte hittat dina styrkor ännu. Man behöver inte vara bra på att lära sig fakta och komma ihåg det för att ha en talang.

Jag är snart 44 och förstår inte alls mitt minne. Vissa saker fastnar enkelt och annat är det stört omöjligt med. Jag kan skumma böcker med innehåll jag gillar och lära mig typ allt. Sedan kan jag för mitt liv inte komma ihåg historier som t.ex. min mormor berättat om sitt liv. Och som var högst intressant... Sedan vittrar mitt minne.

Jag jobbar med en vän jag pluggat med för 16 år sedan. Hans minne verkar vara permanent, medan mitt konstant försvinner.

Jag kan sitta hela dagar eller nätter att se på anime filmer och det gör min mamma arg men jag kan ganska mycket om anime för det är en av de viktigaste grejerna för mig det känns till och med viktigare än skolan för mig och det gör min mamma arg också. Varför e jag så?

hp555 skrev:Jag kan sitta hela dagar eller nätter att se på anime filmer och det gör min mamma arg men jag kan ganska mycket om anime för det är en av de viktigaste grejerna för mig det känns till och med viktigare än skolan för mig och det gör min mamma arg också. Varför e jag så?

Du tycker nog helt enkelt att anime är mera intressant än skolan, och det är du nog inte ensam om

Att sköta skolan är ju viktigt eftersom det ger en förutsättningar till att få syssla med något man är intresserad av när man blir vuxen. Så ibland får man helt enkelt tvinga sig till att kämpa med sånt man inte är så road av. Men det är förstås viktigt att också se till att få tid till det man helst vill! Din mamma är antagligen orolig för din skolgång för att hon vill att det ska gå bra för dig.

Jag fick en diagnos nyligen,dock inte Asperger istället atypisk autim för jag var inte smart nog på IQ testet, hade mest problem med minnet jag också.

Ok jag känner mig inte smart och det är lite tråkig för allt skulle vara lättare på nåt sätt om ja var smart.

hp555 skrev:Ok jag känner mig inte smart och det är lite tråkig för allt skulle vara lättare på nåt sätt om ja var smart.

Det låter ju som om Anime-kunskap är en av dina starka sidor.Alla som har AS är inte högintelligenta per automatik,men många har ett eller ett par special-intressen.
Sen att man kanske gör bra ifrån sig på IQ-test,bevisar inte så mycket,enligt min mening.
För flera år sedan såg jag en dokumentär om en av världens mest intelligenta människor, han var utanför IQ-skalan (det finns säkert ett namn på den). Det intressanta var att han inte var någon sorts "raket-forskare", han jobbade som dörrvakt på en liten by-krog.

Det faktum att du har AS gör dig intressant, inte ifall du har hög IQ.
Jag personligen har rätt svåra koncentrations-svårigheter,vilket gör det svårare för mig att lära mig, speciellt teoretiska saker.Jag är inte skapt att sitta i en skolbänk.
Så jag har svårt att lära mig, det tar lite längre tid för saker att fastna i huvudet.
Men jag vet att jag är intelligent för det. Och så ska du känna också.

Tack för din text .Du är snäll jag vet inte om jag är bra på kunskap om anime jag tar ju redan på saker om det jag ser på men sen är det ju problemet att komma ihåg det som jag har läst.

Det handlar nog bara om in-nötning. Första,andra,kanske tredje gången så fastnar det fortfarande inte.Men sen börjar det "klibba fast". Det faktum att du aktivt söker information om det du tittar på,visar ju att du har ett starkt intresse.Så sitter det inte nu,så kommer det att göra det.
Ett exempel (typ): Jag gillade svenska MAD när jag var i tonåren.
Jag hade som mest ca 250 nummer av tidningen. Och tack vare att jag ofta läste dom,kunde jag när jag var ute och såg ett äldre nummer i nån begagnad-serietidningsaffär direkt avgöra om jag hade den eller inte,genom att bara titta på omslaget. För utan att jag hade medvetet velat det,så hade jag memorerat omslagen.
Allt går,ingenting är omöjligt.

ok ja jag måste läsa mer du verkar förstående jag önska dom runt mig också var det.

Jag har själv tänkt dom tankarna när jag tittat på autism-dokumentärer: "AS = Smart. Men inte jag." Men jag har insett att jag har andra bra egenskaper.
Ett av mina favorit-citat ifrån "The Big Bang Theory" är rätt passande:

Penny: Why can't all guys be like you?
Leonard: Because if all guys were like me the human race couldn't survive.

Alla kan inte vara super-smarta.

hp555 skrev:Jag kan sitta hela dagar eller nätter att se på anime filmer och det gör min mamma arg men jag kan ganska mycket om anime för det är en av de viktigaste grejerna för mig det känns till och med viktigare än skolan för mig och det gör min mamma arg också. Varför e jag så?

Du låter som en typisk tonåring. Lever i nuet och bekymrar sig inte för mer långsiktiga saker som din sömn och hälsa, dina betyg och din framtid. Jag förstår att din mor blir arg och orolig.

Samtidigt är jag likadan själv, trots att det var länge sedan jag var tonåring. Blir jag uppslukad av något vill jag hålla på med det, och alla försök att slita mig ifrån det är irriterande. Så det är väl typiskt aspigt också.

tack för ditt svar.

hp555 skrev:anime filmer

Anime e ju köng+sushi förstås

Det är ganska många i dagens samhälle som känner sig mindervärdiga tror jag. Det kanske beror på medias bild av den perfekte super människan som lyfter 30 ton i bänk, är snyggare än Tom Cruise, smartare än den Koreanske super akademikern(som påstås ha högst IQ i världen, men har aldrig testats) etc etc. Alla känner nog att dom skulle vilja vara bättre på nåt och strävan e bra men inte att låta negativa tankar om en själv ta överhanden. Att acceptera att man inte är fullkomlig och ändå leva ett lyckligt liv är nog den största av människans gåvor. Skulle gärna vara bättre på extremt många områden men dom tankarna försvinner snabbt när jag njuter av min goda kokade kopp kaffe(med mjölk till).

Jag kan nästan allt om The Phantom of the Opera, nästan allt om Frida Kahlo, massor om kulturgeografi och var olika platser ligger, men jag misslyckas med sådant som att sy i knappar, steka pannkakor, slå in paket som inte är platta och fyrkantiga, sätta in kontokortet åt rätt håll i en automat, packa varor på rätt sätt i en påse, etc.
Jag kan ingenting om datorer och är jätteavundsjuk på alla som kan handarbeta. Jag kan inte brodera, inte sticka, inte virka, inte knyppla, inte sy på maskin, inte väva....på sin höjd skulle jag kunna karda ull. Jag sökte jobb som "levandegörande guide" på Skansen, men det föll på att jag inte kunde något hantverk.
"Jag kan spela piano..." svarade jag blygt när de frågade om jag kunde göra något med händerna. Inte direkt vad de sökte...

När jag var fjorton kunde jag hela musikalsoundtrack utantill, men jag kunde inte koka en kanna te...

hp555 skrev:Jag har fått en asperger diagnos och en av sakerna dom flesta med asperger har är att dom kan vara väldigt smarta men jag är inte smart alls jag kan inte komma ihåg nåt ja lär mig.Varför är det sä här.

Alla är vi olika bra på olika saker.
Jag är fett avis på folk som kan teckna eller är superbra på matte.
Man får försöka hitta sånt man själv är bra på.
Det är bara naturligt att vi blir bättre på sånt vi tycker är intressant/kul.
Dock så är det bäst att anstränga sig och göra sitt bästa när det gäller saker som tex skolan.

@hp555, Om du ägnar tiden åt att läsa facklitteratur, skapa saker mm kanske hon blir lugnare.

Det som gör att saker fungerar är oftast att människor är (tillräckligt) duktiga i en unik kombination.

Pikachu skrev:Det är ganska många i dagens samhälle som känner sig mindervärdiga tror jag. Det kanske beror på medias bild av den perfekte super människan som lyfter 30 ton i bänk, är snyggare än Tom Cruise, smartare än den Koreanske super akademikern(som påstås ha högst IQ i världen, men har aldrig testats) etc etc. Alla känner nog att dom skulle vilja vara bättre på nåt och strävan e bra men inte att låta negativa tankar om en själv ta överhanden. Att acceptera att man inte är fullkomlig och ändå leva ett lyckligt liv är nog den största av människans gåvor. Skulle gärna vara bättre på extremt många områden men dom tankarna försvinner snabbt när jag njuter av min goda kokade kopp kaffe(med mjölk till).

+1

Bäst (och kanske smartast?) är ändå anspråkslösa människor!




Moderator atoms - tog bort ett onödigt citat; det var tomt.

Jag vet inte om det här hjälper, men när jag gick igenom min utredning (har Asperger) kunde jag inte tro på utredande psykologen när hon sa till mig att jag var intelligent. Jag kunde inte tro henne då. Jag har alltid sett mig själv som dum, för jag upplever mig själv som enkelspårig och tar längre tid än andra på mig att komma fram till saker. Men testerna (körde även Mensas webtest för att få en till referenspunkt) visade på det motsatta. Det var svårt att ta till sig och tog lång tid att ta till sig. Hur kunde jag vara intelligent liksom? Jag som alltid varit så trög?

För mig verkar det vara så att jag upplevt mig själv som dum/trög/korkad för att jag hela tiden jämfört mig själv med hur snabba eller flerspåriga andra är och trott att jag varit dum hela tiden, medan jag i själva verket inte hade klarat mig så bra i det sociala livet som jag gjort om det inte hade varit för intelligensen. Min intelligens duger för mitt liv. Jag ska inte jämför mig med andra, för de är inte jag och de lever inte mitt liv.

När du läser på forumet kommer du snart att märka att inte alla med Asperger är smarta.

Välkommen in i värmen!

Jag är inte heller någon smartskalle. I skolan hade jag strul med alla teoriämnena. De enda ämnena som gick utan problem var Textilslöjd,bild, massmedia samt musiklyssning.

kullan skrev:Jag är inte heller någon smartskalle. I skolan hade jag strul med alla teoriämnena. De enda ämnena som gick utan problem var Textilslöjd,bild, massmedia samt musiklyssning.

Förlåt jätte-OT: Påskkyckling, kullan! En avatar som gör en glad!