Nja, det där stämmer inte riktigt.
Innan 1:a juli 2008 så tog regeringen bort den tidsbegränsade sjukersättningen och gjorde det svårare att få sjukersättning permanent. Den tidsbegränsade sjukersättningen finns kvar t.o.m. 2012 för dem som redan uppbär den eller som har Aktivitetsersättning. Du kan få en period på 18 månader beviljad.
De som beviljats sjukersättning tillsvidare, med reglerna som gällde innan 1:a juli 2008 fick också möjligheten att studera med bibehållen sjukersättning, samt arbeta extra och tjäna motsvarande ett basbelopp, ungefär ca: 40.000:-. De får också lov att engagera sig ideellt i föreningar.
Det var inte innan möjligt att studera med bibehållen sjukersättning innan 1:a juli 2008. Detta är en av de få bra saker som regeringen faktiskt gjorde med regeländringen, dessvärre ursäktar det inte alla misstag.
Det är exempelvis synd att det slår så orättvist bara.
Till exempel så är det ju dem med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning som bäst skulle behöva få lov att engagera sig, studera eller jobba extra. Eftersom dessa kommer förlora sin ersättning och därför har ett större behov av att få kontakt med arbetsmarknaden.
Det slår dessutom orättvist och är väldigt byråkratiskt. Två personer med samma diagnos får olika rättigheter beroende på när beslutet om deras sjukersättning fattades. Dessa nya regler gäller nämligen inte dem som fått sjukersättning beviljad med de hårdare reglerna.
Förmodligen därför att de bedöms som helt oförmögna att ta ett arbete eller göra något överhuvudtaget.
Om du inte beviljas sjukersättning så skickas du till arbetsförmedlingen och får gå ett introduktionsprogram, med aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet baseras på din A-kassa och eftersom långtidssjukskrivna sällan har någon sådan tvingas de söka försörjningsstöd.
Om du efter tre månader på introduktionsprogrammet bedöms vara icke arbetsför så skickas du tillbaks till Försäkringskassan där du kan få förnyad sjukpenning. Och gissa vad, har du gått in i den tidsbegränsade sjukersättningen med tidigare beviljad aktivitetsersättning så har du ingen SGI och står därför helt utan ersättning.
Regeringen har nämligen inte gjort en ordentlig konsekvensanalys och ignorerade de remissvar som belyste problematiken med att en stor grupp saknar SGI. För en del kan det kanske bli aktuellt med sjukersättning, men långt från alla kommer klassas som så sjuka.
Vad som händer med denna grupp vet man faktiskt inte idag.
Själv började jag arbeta när min tidsbegränsade sjukersättning gick ut. Ja, till och med en månad innan. Jag känner mig lite som de sjukskrivnas Quisling. Jag nyttjar till och med det av regeringen införda Nystartsjobbet som innebär att arbetsgivaren inte betalar någon arbetsgivaravgift för mig och att de får lika mycket i bidrag.
Men till vilken kostnad? Under det sista året av min sjukskrivning levde jag i stor ovisshet om vad som skulle hända, det påverkade min rehabilitering väldigt negativt. Jag utvecklade under året generaliserat ångestsyndrom, började äta en massa nya och dyrare läkemedel, hade tätare läkarkontakter och höll mitt personliga ombud sysselsatt. Jag vet inte om det var så som den här regeringen tänkte skapa ökad sysselsättning...
Jag har fortfarande problem med smärta eller ett tryck över bröstet, även när jag inte har ångest så finns det alltid där. Förr var det inte så.
Jag har haft depressioner tidigare men aldrig fysisk smärta och ångest över saker som jag normalt klarat av. Och det började med oron över att jag skulle utförsäkras.
Det finns förvisso en del som frågat om det inte var denna press som jag behövde för att faktiskt börja jobba. Men så var det inte, jag fixade min plats för arbetsträning helt själv.
Och vem vill vara sjukskriven egentligen? Jag skämdes något extremt när människor frågade vad jag jobbade med, och det kändes som att det var det enda människor frågade och jag inbillade mig att de tänkte alla möjliga negativa saker om mig.
Dessutom är det ganska soft att arbeta och att lyfta en riktig lön istället för att leva fattigt på socialförsäkringssystemen. Jag kollar inte ens på prislapparna i affären längre... Det är en sak mindre att oroa sig för.
Men var det värt att få GAD för det?
Speciellt då mitt mål hela tiden var att jag skulle börja arbeta, bara jag hittade rätt arbetsplats.
Ett av problemen som jag ser det är att det finns inte idag något mellanting mellan sjukpenning, aktivitetsersättning och sjukersättning sedan den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort.
Så vad som händer med dig när du fyller 30 år beror på vad vi har för regering efter nästa val. Men inte heller Socialdemokraterna vill införa den tidsbegränsade sjukersättningen.
Jag mötte Veronica Palm tidigare i år och diskuterade frågan:
http://attention.vgl.se/index.php?option=com_content&task=view&id=104&Itemid=31