AspergerForum

Jag hoppar in i tråden och går lite OT eftersom många funderat lite kring beteende och närvaro vid betyg.

Jag har nyligen gått ut gymnasiet, jag har haft många diskussioner med lärare kring betygsättning eftersom de inte följt läroplanen, gymnasieförordningen och skollagen. Jag blev särskilt intresserad av lagar och förordningar, jag gick så långt att jag tog utbildningar i skoldemokrati för att följa mitt intresse. Därefter har jag utbildat andra för en organisation. Jag kan då säga att jag haft nytta av det och jag tycker fortfarande att det är väldigt intressant.

På skolverkets hemsida finns många bra frågor och svar kring hur betyg får sättas. Närvaro, ambition m.m. har inget med betyget att göra idag, har man uppnått målen för kursen så har läraren inget rätt att sänka betygen. Nationella prov får inte heller väga tyngre än något annat prov utan ger bara ett snitt på var man ligger.

För de som går gymnasiet/högstadiet nu så finns det en så kallas "PYS-paragraf" för de med olika funktionsnedsättningar (AS/HFA inräknat), den säger att läraren får bortse från något enskilt kriterie i betyget om det hör till funktionsnedsättningen att man inte klarar av det. Som t ex att diskutera och analysera med sina kamrater i något ämne. Eller gruppaktivitet vid idrott. Där gäller det att skilja på om man saknar kunskap om kriterien eller om man inte kan.

Just vad gäller betyg så är alla betyg offentliga handlingar, det vill säga att jag kan hämta ut vilket betyg som helst på vilken person som helst. Jag behöver inget godkännande och ingen kan neka mig.

Om det är någon som vill fråga mig något kring lagar och förordningar inom skolan så är jag tacksam att få svara, det är som sagt mitt specialområde och jag har ägnat många år till det.

På sista betygsdokumenet jag fick så var det mest VG och MVG, några få G men betygen har i mitt fall endast handlat om intresse. Det är riktigt svårt att få högre betyg om det jag läser om är totalt ointressant. Jag förstår inte hur betyg ska kunna användas vid utredningar då varje ämne har ett antal kriterier som bara där är olik varandra. Betyget IG i matematik säger ingenting om vilket moment som varit svårt att klara av.

Tack shibedibato, riktigt bra info.

Instämmer

Lever tråden än? Jag har miljoner frågor i ämnet.

Den fick just nytt liv, fråga på!

Fick inte heller visa några betyg. Hade jämna betyg, VG och MVG i allt utom idrott (där jag skolkade och fick streck p.g.a. sadistisk lärare). Däremot har jag inget slutbetyg från gymnasiet (fattas 200 poäng) eftersom jag inte klarade av skolmiljön (för mycket ljud och ljus)...

Min begåvningsprofil är ojämn, men går aldrig under normalspannet. Mina bästa testresultat ligger på geninivå, de sämsta ligger i nedre delen av normalspannet.

Vilket var det som hamnade på geninivå?

nano skrev:Vilket var det som hamnade på geninivå?

Aritmetik, verbal förståelse, detaljseende och logiskt induktivt tänkande var på geninivå. Det som låg i genomsnittets nedre del var inkodning av visuospatialt material, visuell analys- och integrationsförmåga samt en del exekutiva funktioner.

biologic skrev:där jag skolkade och fick streck p.g.a. sadistisk lärare

Man borde kunna överklaga?

biologic skrev:

nano skrev:Vilket var det som hamnade på geninivå?

...och logiskt induktivt tänkande...

Är det möjligen tryckfelsnisse som varit framme?
Induktivt tänkande ore annars något jag skulle kunna tänka mig att hitta inom elektroniken möjligen, det lät så roligt att jag ville komentera

Var det logiskt intuitivt tänkande?

Finns ju en matematisk metod som heter induktion och det kan ju relatera till förmågan på ren metanivå (fungerar på likartat sätt inom olika områden).

Jag hade bra betyg i allt förutom Historia och Samhällskunskap. Helt enkelt inte intresserad, så inget gick in hur mycket jag än slet. Kändes märkligt då, men nu vet jag varför.

Provade dock inte osmos, få in allt genom att sova på böckerna... Eller jo fan det hände ofrivilligt ofta i de fallen

plåtmonster skrev:Finns ju en matematisk metod som heter induktion

det finns ju också inom elektroniken!
Fast vanligen då med större krafter inblandade än vad som är vanligt inom just själva elektronikdelen av elektroniken.
Fast kraftelektronik är iofs också elektronik, men liksom som en avskiljd del.

Truly skrev:***

Jag läste att hos vissa utredningsteam vill de ha skolbetygen från personen som ska genomgå en AS-utredning, för att se om det finns ledtrådar till eventuell ojämn begåvningsprofil redan i barndomen.

- Har ni fått visa upp era betyg?
- Kan ni själva upptäcka en ojämn begåvningsprofil i era betyg eller var ni någolunda jämna?
- Är det någon skillnad i betygen från grundskola, gymnasie, komvux, universitet/folkhögskola osv?


***

Själva betygen I SIG är inte så intressanta, däremot brukade läraren (iaf min från jag gick i 1:an till 9:an) gå igenom hur jag upplevs på lektioner osv. och antecknade det vid föräldrasamtal samt vid betygssättning. Detta är intressant för utredningen, jag tackar gud att morsan var smart och sparade allt sånt. hjälpte mycket i min utredning.

Uppenbart diskriminerar skolan de med ojämn begåvning. Idrott är väl ett praktexempel.

På informationsmötet innan sa de att de ville ha betyg. Men sen var de inte intresserade när utredningen startade. De begärde in journaler från när jag var barn, från psykiatrin som vuxen, mönstringsresultat mm.

I utlåtandet motiverar de diagnos med ojämn begåvningsprofil, men det grundar de på genomförda intelligens- och minnestester.Stod något i stil med "... begåvningsprofilen är förenlig med en en diagnos inom autismspektrumet" (kan ju tolkas som en jämn profil utesluter diagnos?!).

Hade MVG i alla naturvetenskapliga och tekniska ämnen samt matematik på gymnasiet. Även MVG i några SO-ämnen. Blev dock med nöd och näppe godkänd i engelska - troligen endast för att jag var skötsam. Idag har jag lärt mig skriva vetenskapliga artiklar på formell engelska, men jag kan knappt föra ett samtal på på andra språk än svenska .

Jag har inte läst igenom hela tråden, men jag har några frågor.

Jag har hört att det är värre att ha en högre, men ojämn begåvning än en normal jämn begåvning. Stämmer det?
Hur vanligt är det vis AS att man har en ojämn begåvning som avviker mer än normalt?
Jag har två barn med AS varav en har en normal begåvning, men den är väldigt ojämn, och så har jag ett barn med en hög begåvning som är helt jämn.
Det där med begåvningstesterna litar jag dock inte helt på, är säker på att min son har en högre begåvning än de såg på testerna. Han har små epileptiska anfall där han tappar koncentration, hans vakenhetsgrad varierar snabbt och ofta, samt att han även har ADD. Han orkade helt enkelt inte igenom testerna pga annat än sin begåvning. Nu medicinerar vi hans EP och ska även medicinera hans ADD sen, om man skulle göra om testerna då skulle man kanske få helt andra resultat.

Vad gällande min dotter så har hon inget som helst bekräftelsebehov och gör aldrig saker för att imponera på någon annan. Nu fick hon redan höga resultat, men om hon hade varit intresserad av att visa sig duktig skulle hon ju så klart ha presterat bättre också.

Tycker att det är mycket som kan påverka när man gör dessa tester och känner mig därför inte helt trygg med svaren. Att min son har ojämn begåvning däremot håller jag med om, men det behövde de inte göra ett test för att jag skulle inse.

Mamasnest skrev:Hur vanligt är det vis AS att man har en ojämn begåvning som avviker mer än normalt?

Jag tror det tillhör diagnoskriterierna, vilket i så fall innebär att alla med AS har det.

Miche skrev:

Mamasnest skrev:Hur vanligt är det vis AS att man har en ojämn begåvning som avviker mer än normalt?

Jag tror det tillhör diagnoskriterierna, vilket i så fall innebär att alla med AS har det.

Men min dotter har det inte och hon har fått diagnosen AS. Man kanske räknar med typ social kompetens och sådant som inte syns på begåvningstesterna då?!

Jag hoppas att de har slutat med att vilja se skolbetyg på NPF-utredningar. Betygen mäter inte alltid det de är avsedda att mäta. I högstadiet och gymnasiet missade jag femmor i biologi och samhällsorienterade ämnen för att jag aldrig sa något på lektionerna. Femman i bild behövde jag inte bevisa, där hade jag en frizon och fritt flyt från hjärnan. I matte fick jag anstränga mig hårt för att hålla mig kring medel+. Jag lyckades kompensera för svårigheterna i matte utan att lärarna någonsin kunde tro att jag hade svårigheter med det.

Vid utredningen kom min spretiga begåvningsprofil fram. Som jag misstänkt hela tiden visade testerna att jag har ett väldigt bra bildminne och detaljseende. Det gick mycket bra med logik och mönster (matriser) och att lägga mönster efter förlaga med små röd/vita klossar.Jag googlade på "matriser och autism" för några månader sen och fick upp något om att personer med autism/asperger använder de delar av hjärnan som har med perception (detaljseende) för att kunna lösa sådana uppgifter snabbare än personer utan autismspektrum. I flera böcker om asperger har jag läst att det är väldigt vanligt med ojämn begåvning. Det är skönt att känna sig helt normalt aspig. Före min utredning undrade jag ofta hur jag kunde vara så begåvad och obegåvad på en och samma gång.

När psykologen gav mig en "munta" i huvudräkning gick det riktigt dåligt och långt ned i
normalzonen. Hon förklarade att mina svårigheter med räkning och matte berodde delvis på mitt dåliga arbetsminne. Jag var inget ljushuvud i de exekutiva testerna heller. Det ställs höga krav på just exekutiva förmågor ute i arbetslivet och det ställer till det för många aspergare.

Vad är en "munta"?

Förmodligen att man ger frågorna muntligen, och besvarare de muntligen.

Mamasnest skrev:
Jag har två barn med AS varav en har en normal begåvning, men den är väldigt ojämn, och så har jag ett barn med en hög begåvning som är helt jämn.
Det där med begåvningstesterna litar jag dock inte helt på, är säker på att min son har en högre begåvning än de såg på testerna.

Du har rätt i att det är svårt att göra objektiva begåvningstest, speciellt för barn och personer med särskilda behov. Vet själv som förälder att det vore känslig sak om de egna barnens begåvning mättes och man vet de kan bättre. Tänk på att dessa tester bara är en del av en större helhet som bedöms. Om du är nöjd med och tror att barnen har AS har ju utredarna hittat rätt, är ju det som är viktigt, inget annat egentligen.