AspergerForum

Jag har sedan en tid tillbaka haft totalt "tankestopp". Jag kan tänka men endast om jag koncentrerar mig på något eller någon pratar med mig. Sitter jag helt ensamt så tänker jag inte EN endaste tanke. Det är bara helt tyst i huvet.

Någon som känner igen detta?

Vad gör du när du inte tänker då? Det låter faktiskt jätteskönt att inte tänka ibland. I min skalle är tankarna aldrig tysta.

Tycker oxå d låter skönt, vissa andra får det då aldrig tyst i skallen i stort sett.

Playdoh skrev:Någon som känner igen detta?

Nej, men du får gärna berätta vad du gjorde för att lyckas tysta tankarna.

Ingenting

Tror att det är en biverkning utav Lyrican.

Björne skrev:Vad gör du när du inte tänker då? Det låter faktiskt jätteskönt att inte tänka ibland. I min skalle är tankarna aldrig tysta.

Sitter och tittar på saker, ibland trallar jag på nån låt. Mest känner jag saker, typ känsloströmmar som går genom knoppen, mest negativa sådana.

Playdoh skrev:Ingenting

Tror att det är en biverkning utav Lyrican.

Jo, antagligen är det d.

Jag har så ibland, men inte såpass att det blir ett problem. Tankestopp är vanligt vid schizofreni.

Har nog haft det så så länge jag kan minnas. Det kommer i perioder fast jag tror det var värre när jag var yngre. Ibland är det skönt, ibland jobbigt. Man lallar runt i något slags mentalt vakuum. Det är som att det behövs något/någon som knuffar igång en. Förr trodde jag att det var helt normalt. Nu är jag inte lika säker.

Det låter skönt, lite grand som meditation som väl går ut på att stänga av ovidkommande tankarna och bara finnas.

Jag har inte nått dit. Min tankevärld fungerar någorlunda hyfsat när jag sitter vid datorn, t ex studerar något eller letar jobb. (Fast jag blir lätt bli trött, stressad, rastlös och distraherad och känner att det blir för mycket information)

Däremot när jag tar promenader, städar, diskar eller håller på att somna drabbas jag av tanke-stopp vilket jag då mår dåligt av. Jag liksom ligger och väntar på att fortsätta bearbeta mina studier och jobbsökande i tankarna. Detta ser jag som ett stress-symptom. Jag borde välkomna att hjärnan vill vila men istället mår jag dåligt över att jag inte orkar mer. Stressen gör att jag aldrig tillåter mig själv att vila. Kan nog vara rätt destruktivt i det långa loppet. Jag har inga direkta sömnproblem - kroppen sköter själv om att jag har tänkt för mycket på dagtid.

barracuber skrev:Det låter skönt, lite grand som meditation som väl går ut på att stänga av ovidkommande tankarna och bara finnas.

Det är ganska skönt med tankestopp om de uppkommer vid passande tidpunkter. Jag lärde mig att stänga av delar av hjärnverksamheten i samband med löparpass som blir längre än 30 minuter.
Det är lite speciellt att ha sprungit några halvmaraton som man minns väldigt lite av.

känns lite så just nu, kan inte konsentrera mina tankar. Detr är nog nån slags bakgrundsbrus, men inga ordentliga tankar.
Det blirlite lunare i huvet om jag kör MP3 spelaren på hög volym,med riktigt brötig musik. Just nu är det mest Winnerbäk.

Det låter skönt, lite grand som meditation som väl går ut på att stänga av ovidkommande tankarna och bara finnas.

Jag kunde nog uppfatta det som något åt det hållet. I min ungdom hade jag en period då jag skulle meditera. Jag skaffade privatlärare, skall det göras så skall det göras ordentligt. Jag upplevde det som snarlikt det tillstånd som jag befann mig i delar av dagen. Fast det var ju inte gratis precis. Det finns säkert en massa aspekter av meditationen som jag inte förstått så det är säkert inte det samma men min upplevelse av det var väldigt snarlik.