Arbetsförmedlingen för unga med funktionshinder i Sthlm
Postat: 2010-01-12 22:56:01
Jag har ju berättat förut om min sons kamp att få ett jobb och att han till slut började gå till just den arbetsförmedlingen för att se om den hade något att ge.
Vi hade nog faktiskt gett upp, men han gick dit för att få sitt socialbidrag ( ansökan om sjukbidrag avslogs med anledning av att han KAN jobba, och på direkt fråga från mig om han skulle få det om det hela knäcker honom och han blir sjuk/deprimerad och sjukskriven var svaret JA?!?!)
Hur som helst, för ett par veckor sen fick han meddelande om att han skulle få gå en jobbsökarkurs..... jaja allt är bättre än att inte göra någonting.
Idag hade han sin första egentliga utbildningsdag, hittills har de bara visats runt i lokalerna och haft enskilda samtal med utbildarna.
Han kom hem och var faktiskt gladare än på länge. Dagen hade varit givande och de andra *eleverna* var jättetrevliga och han sa att han har inte skrattat så mycket som han gjort idag på väldigt länge.
Uppepå allt verkar det som om de andra deltagarna också är aspergare och att utbildaren faktiskt vet en hel del om hur man fungerar och tänker som aspergare.
Lite impad faktiskt och grabben ser inte kursen som ett oavbrutet helvete de närmaste 14 veckorna utan tror att det faktiskt kan bli kul och att han kanske till med får nån ny kompis
*glad*
Vi hade nog faktiskt gett upp, men han gick dit för att få sitt socialbidrag ( ansökan om sjukbidrag avslogs med anledning av att han KAN jobba, och på direkt fråga från mig om han skulle få det om det hela knäcker honom och han blir sjuk/deprimerad och sjukskriven var svaret JA?!?!)
Hur som helst, för ett par veckor sen fick han meddelande om att han skulle få gå en jobbsökarkurs..... jaja allt är bättre än att inte göra någonting.
Idag hade han sin första egentliga utbildningsdag, hittills har de bara visats runt i lokalerna och haft enskilda samtal med utbildarna.
Han kom hem och var faktiskt gladare än på länge. Dagen hade varit givande och de andra *eleverna* var jättetrevliga och han sa att han har inte skrattat så mycket som han gjort idag på väldigt länge.
Uppepå allt verkar det som om de andra deltagarna också är aspergare och att utbildaren faktiskt vet en hel del om hur man fungerar och tänker som aspergare.
Lite impad faktiskt och grabben ser inte kursen som ett oavbrutet helvete de närmaste 14 veckorna utan tror att det faktiskt kan bli kul och att han kanske till med får nån ny kompis
*glad*