Sida 1 av 1

Så vad gör man nu?

InläggPostat: 2009-12-04 17:50:02
av Hyper
Har suttit hemma och ugglat i ett par år nu, eftersom jag inte vågat gå ut och ta tag i någonting.

Har dock jobbat korta perioder förut, men jag blev totalt utskälld på bägge skitställerna för att jag inte klarade uppgifterna.. och när man sen sa att det inte är så jävla lätt, så får man som svar från chefen: "Men alla andra lär sig detta snabbare än vad du gör" och "Han där jobbar mycket snabbare och bättre än dig", bla bla bla.

Så jag fick säga upp mig.

Så nu har man ju inte haft nån direkt lust att söka jobb längre... sen så förvärrar ju saken att man är livrädd för att träffa folk, vilket gör att man drar sig ännu mer från att gå ut, och/eller ringa och kontakta.

Har funderat på att söka nån kurs kanske... men jag bangade på det för att jag helt enkelt inte vågade.


Vad ska man egentligen göra i en sån situation? Ska man tvinga sig själv och ändå försöka få nya jobb på nytt, och helt enkelt hoppas på att allt går bra denna gång?

Eller kan man gå till arbetsförmedlingen, och säga att man har problem? Så dem kan ta hänsyn till det när dem hjälper mig att hitta jobb? Eller tar dem ens hänsyn till sånt? Om inte, vad gör man då, om man känner att man inte behöver nån sorts hjälp?

Sen har jag dyskalkyli också (har svårt för matte), och det har också varit ett problem när man jobbat.

Re: Så vad gör man nu?

InläggPostat: 2009-12-04 20:22:57
av svarabhaktivokal
Hyper skrev:Eller kan man gå till arbetsförmedlingen, och säga att man har problem? Så dem kan ta hänsyn till det när dem hjälper mig att hitta jobb? Eller tar dem ens hänsyn till sånt?


Enligt min erfarenhet av arbetsförmedlingen (och jag har tyvärr haft mycket med dem att göra) så är det inte dem man skall vända sig till om man vill ha jobb. Förutom all förnedrande behandling jag utsatts för av div. "jobbcoacher" så hade de t.ex. den dåliga smaken att tvinga in mig på en helt meningslös praktikplats tre månader efter att jag haft ett dödsfall i familjen och dessutom led av svår panikångest. Så man skall nog inte förvänta sig så mycket hänsyn och förståelse av dem.

Nu hoppas jag förvisso att alla arbetsförmedlare inte är så *cencur* som mina var, men det finns nog smärtfriare vägar än via Arbetsförmedlingen om du vill ha ett jobb. De flesta kommuner och större företag brukar t.ex. ha sidor där lediga jobb utannonseras.

InläggPostat: 2009-12-04 21:49:02
av Hyper
Jo, jag är medveten av att arbetsförmedlingen inte är så bra.. har själv dåliga erfarenheter därifrån, sist jag var där.

Dem ville bland annat tvinga på mig ett support-jobb, alltså att jag ska svara i telefon hela dagarna och hjälpa folk som... ja, behöver support.

Jag sa: "Nej, det jobbet kommer jag aldrig att ta".
Liksom, jag som dessutom avskyr att prata med främmande människor och allt det där, det skulle aldrig funka.
Men min handledare var envis med argumentet: "Men joo! Du låter ju så trevlig i telefon!".

Hon fattade ingenting...

Men det där var ett par år sen.. det var innan jag ens visste vad asperger var. Nu när jag har fattat att jag lider av asperger, så kanske man kan tala om för dem att man har det, så kanske dem inte tvingar på en massa skitjobb..


Några av mina släktingar sa för nått halvår sen att dem tycker att jag ska söka in på ett ställe i närheten som specialiserar sig på att hjälpa folk med asperger att få jobb.

Men jag är lite tveksam till det också...

Re: Så vad gör man nu?

InläggPostat: 2009-12-04 21:53:51
av Hyper
svarabhaktivokal skrev:De flesta kommuner och större företag brukar t.ex. ha sidor där lediga jobb utannonseras.

Har kollat lite på sånt.. men då behövde man ringa runt som en dåre.. och det pallade jag verkligen inte :S

InläggPostat: 2009-12-04 23:38:10
av Flinta
Förutom arbetsförmedlare kan det finnas andra yrkeskategorier som kan stödja i jobbsökeri på många arbetsförmedlingar. Tänker faktiskt främst på arbetspsykologer! Kanske kan va ngt?

InläggPostat: 2009-12-05 4:17:22
av Alien
Du kanske skulle ta tag i biten med att träna på att träffa folk först. T ex genom att träffa andra aspergare.

Sen kan du kolla upp AF Rehab och se till att du får en handläggare därifrån, så du kan berätta om AS och vad du klarar och inte klarar. Jag tror de kan remittera dig till arbetspsykolog också.

Du kanske måste ställa in dig på ett jobb med lönebidrag om du gör saker långsammare än "normalanställda" (såvida du inte har annan kompetens som kompenserar). Arbetsgivare brukar inte ha något tålamod med dem som avviker från normen. Har man lönebidragsanställning så kan de inte skälla ut en för att man inte klarar det el det lika bra som "alla andra"; det är ju därför de får lönebidrag.

InläggPostat: 2009-12-05 5:30:11
av Hyper
Alien skrev:Du kanske skulle ta tag i biten med att träna på att träffa folk först. T ex genom att träffa andra aspergare.

Hur träffar man andra med asperger då? Jag känner tyvärr inga längre som har det.. (inte vad jag vet i alla fall).

Alien skrev:Sen kan du kolla upp AF Rehab och se till att du får en handläggare därifrån, så du kan berätta om AS och vad du klarar och inte klarar. Jag tror de kan remittera dig till arbetspsykolog också.

AF rehab visste jag inte om.. verkar vara det som jag letar efter i det fallet. Läste nu att dem riktar sig åt folk med nedsatt arbetsförmåga och olika funktionshinder. Precis det jag känner att jag har.

Ska kolla upp det där närmare.

Alien skrev:Du kanske måste ställa in dig på ett jobb med lönebidrag om du gör saker långsammare än "normalanställda" (såvida du inte har annan kompetens som kompenserar).

Okej.. jo, det är nog det man måste då.
Men hur länge får man lönebidrag då? Får man jämt ha det så länge man jobbar långssammare/sämre än andra?

Har en polare som också har problem, han jobbar och får bidrag. Men tydligen har han chans nu att bli riktigt anställd med normal lön, eftersom han jobbat en längre tid nu.

Alien skrev:Arbetsgivare brukar inte ha något tålamod med dem som avviker från normen. Har man lönebidragsanställning så kan de inte skälla ut en för att man inte klarar det el det lika bra som "alla andra"; det är ju därför de får lönebidrag.

Jo tack, jag har verkligen märkt att arbetsgivare inte har tålamod med sånt.

Tack för dina tips, hjälper mycket ska du veta.

InläggPostat: 2009-12-05 13:26:23
av Pemer
Hyper skrev:
Alien skrev:Du kanske skulle ta tag i biten med att träna på att träffa folk först. T ex genom att träffa andra aspergare.

Hur träffar man andra med asperger då? Jag känner tyvärr inga längre som har det.. (inte vad jag vet i alla fall).

traffar-f10.html

Beror förvisso på hur mycket som händer just där du bor.

InläggPostat: 2009-12-06 3:57:24
av Alien
Träffar med andra forumiter, som Pemer skrev om, är givetvis det bästa. :)

Men om inga sådana förekommer i närheten där du bor så finns några alternativ:

Du kan kolla om någon av dessa föreningar har träffar:

RFA (Riksföreningen Autism), http://www.autism.se/default.asp?nodeid=15036

Riksförbundet Attention, kolla lokalföreningen där du bor: http://www.attention-riks.se/index.php/lokalfoereningar.html

Du kan också kolla om Vuxenhab i din stad har några samtalsgrupper för aspergare.

InläggPostat: 2009-12-06 4:07:29
av Hyper
Tack för era tips. Om jag känner nån dag att det vore bra/nödvändigt att träffa folk med liknande problem som mig, så ska jag kolla upp det där närmare :)

InläggPostat: 2009-12-07 3:19:44
av Alien
Hyper skrev:
Alien skrev:Du kanske måste ställa in dig på ett jobb med lönebidrag om du gör saker långsammare än "normalanställda" (såvida du inte har annan kompetens som kompenserar).

Okej.. jo, det är nog det man måste då.
Men hur länge får man lönebidrag då? Får man jämt ha det så länge man jobbar långssammare/sämre än andra?


I 4 år enligt reglerna, men med möjlighet till förlängning. Så länge man jobbar långsammare kommer arbetsgivaren att vilja ha lönebidraget. En annan sak är om man bara behöver längre tid att lära sig. Då bör man efter ett år el två ha lärt sig så bra att man jobbar lika bra som andra. Men det är ju lönsammare för arbetsgivaren att få behålla lönebidraget ...

Här står mer om lönebidrag: http://www.aspergerforum.se/lonebidrag-t4889.html