Så vad gör man nu?
Postat: 2009-12-04 17:50:02
Har suttit hemma och ugglat i ett par år nu, eftersom jag inte vågat gå ut och ta tag i någonting.
Har dock jobbat korta perioder förut, men jag blev totalt utskälld på bägge skitställerna för att jag inte klarade uppgifterna.. och när man sen sa att det inte är så jävla lätt, så får man som svar från chefen: "Men alla andra lär sig detta snabbare än vad du gör" och "Han där jobbar mycket snabbare och bättre än dig", bla bla bla.
Så jag fick säga upp mig.
Så nu har man ju inte haft nån direkt lust att söka jobb längre... sen så förvärrar ju saken att man är livrädd för att träffa folk, vilket gör att man drar sig ännu mer från att gå ut, och/eller ringa och kontakta.
Har funderat på att söka nån kurs kanske... men jag bangade på det för att jag helt enkelt inte vågade.
Vad ska man egentligen göra i en sån situation? Ska man tvinga sig själv och ändå försöka få nya jobb på nytt, och helt enkelt hoppas på att allt går bra denna gång?
Eller kan man gå till arbetsförmedlingen, och säga att man har problem? Så dem kan ta hänsyn till det när dem hjälper mig att hitta jobb? Eller tar dem ens hänsyn till sånt? Om inte, vad gör man då, om man känner att man inte behöver nån sorts hjälp?
Sen har jag dyskalkyli också (har svårt för matte), och det har också varit ett problem när man jobbat.
Har dock jobbat korta perioder förut, men jag blev totalt utskälld på bägge skitställerna för att jag inte klarade uppgifterna.. och när man sen sa att det inte är så jävla lätt, så får man som svar från chefen: "Men alla andra lär sig detta snabbare än vad du gör" och "Han där jobbar mycket snabbare och bättre än dig", bla bla bla.
Så jag fick säga upp mig.
Så nu har man ju inte haft nån direkt lust att söka jobb längre... sen så förvärrar ju saken att man är livrädd för att träffa folk, vilket gör att man drar sig ännu mer från att gå ut, och/eller ringa och kontakta.
Har funderat på att söka nån kurs kanske... men jag bangade på det för att jag helt enkelt inte vågade.
Vad ska man egentligen göra i en sån situation? Ska man tvinga sig själv och ändå försöka få nya jobb på nytt, och helt enkelt hoppas på att allt går bra denna gång?
Eller kan man gå till arbetsförmedlingen, och säga att man har problem? Så dem kan ta hänsyn till det när dem hjälper mig att hitta jobb? Eller tar dem ens hänsyn till sånt? Om inte, vad gör man då, om man känner att man inte behöver nån sorts hjälp?
Sen har jag dyskalkyli också (har svårt för matte), och det har också varit ett problem när man jobbat.