Hmm, fasen vad han påminner om mig när jag var liten, kanske inte fullt lika trött men jag gillade att, kunde iofs lägga mig på golvet var som helst för att jag var trött eller inte hade något o göra ända tills jag var 15 ungefär.
Minns att jag ofta värmde mig med hårtorken för att jag frös.
Visade sig efter att jag fått en infektion som krävde medicin som skadade sköldkörteln att jag troligen haft lite underfunktion på den redan innan.
Tröttheten jag fick länge (vet inte om det var ett halvår eller två år) efter att jag fick medicin mot infektionen försvann på två dagar med Levaxin, glömde o kolla upp mig hos ordinarie läkaren som de på sjukhuset sagt.
Mestadels är det bara tjejer som har underfunktion på sköldkörteln.
Hursomhelst, jag har också haft sprutfobi, gillar dem inte idag heller men klarar det så länge jag har kontroll och man gör rent och inte sätter några fingrar där efter rengöring som en del sjuksköterskor på just min läkarstation har dille på o göra.
Kan inte säga att de briljerar när de säger "jag tror inte ens nålarna är sterila väl" läsa läsa läsa på paketet "jooo, de är sterila, där ser man.." doh!....
Undrar om de har utbildningsförbud för sjuksöterskor där.
Hmm blev längre än beräknat detta, hursomhelst igen.... hur blev han av med sprutfobin?
Min egen energinivå beror på hur mycket mat jag har i magen, extra energi verkar gå till värme.
Har iofs aldrig sagt nej till mat direkt vilket gjorde mamma o pappa glada
Fast jag ville inte äta så mycket grönsaker vilket de inte var lika glada åt.
Kom o tänka på att i grundskolan så tog de undan oss en och en eller i små grupper i ett rum bredvid klassrummet och det var ganska trevligt minns jag.
Något att kanske försöka undvika i framtiden:
Senare i skolan hade jag massor med åsikter om hur skolan skulle vara och jag ville ha svar på vad saker skulle vara bra för, inte att man bara skulle lära sig en sak när man inte kunde se någon nytta med det hela.
Och ville veta hur saker fungerade, inte hur man räknade ut saker efter en mall.
Tyckte det var urjobbigt att bara lita på att när man gjorde på ett visst sätt i en viss situation så blev det rätt än fast man inte förstod vad man gjorde, tyckte det var en paradox att man förväntades förstå genom att kopiera identiska matematiska situationer i matten.
Jag lade hellre tid på att förstå så jag kunde lösa allt på en gång, iblnad innebar det att lära sig saker man inte skulle lära sig i högstadiet och det fick man inte och fick ingen bättre förklaring än att man skulle lära sig det på högskolan, det gick inte att ta nu.
Jag blev tvärsur och slutade räkna det läraren ville och började räkna på fantasiskapelser istället.
I vilket fall som helst gick det ganska bra om än med mycket krokiga vägar och idag kan jag bygga de flesta intressanta konstruktioner när det gäller elektronik och mekanik.
Jobbar med att konstruera maskiner med automation.
Ingen flickvän trots att jag egentligen vill och det funnits ett flertal riktigt fina tjejer som visat intresse.
Oj vad långt detta blev, hoppas det ska gå o uttyda litegrann iaf.