BUP vägrar utredning om AS, vad göra?!
Postat: 2015-07-10 11:16:00
Min syster är 15 år gammal och det kom för drygt ett år sedan fram att hon haft ett självskadebeteende sen hon var 11-12 år.
Hon är även överviktig och kämpar som fan med detta vilket lett till inte allt för sunda tankar kring mat och kroppsuppfattning.
Hon är väldigt lillgammal och passar inte in bland sina jämnåriga, känner sig annorlunda.
Jag känner så sjukt mycket igen mig - det där var jag när jag var i den åldern!
Vi, min mamma och jag är säkra på att hon har AS.
Det finns i släkten, jag har det diagnosticerat och en kusin till oss har någon form av autism. Även vår far hade lätt uppfyllt kriterierna om han bara inte varit så jävla envis och vägrat se.
Till saken hör att vi vill få min syster utredd, även hon själv vill detta.
BUP anser dock att eftersom hon fungerar bra i skolan och dom inte begärt utredning så är det inte aktuellt. Sen när känner skolan henne bättre än oss?!?!?
Dom anser också att det är viktigare att ta tag i hennes självdestruktiva mönster och pratar om familjehem eller behandlingshem.
Visst, det är väl bra att dom vill behandla men som vi ser det (jag och mamma) måste en veta ORSAKEN innan en kan komma fram till LÖSNINGEN.
Vi vill därför att hon ska utredas för att få någon form av förklaring till varför hon känner och fungerar som hon gör för att SEDAN kunna lära sig hantera detta på ett sunt sätt.
Själv fick jag ingen utredning innan jag var 18, diagnos när jag var 20.
Jag vill inte att hon, precis som jag, ska slussas runt runt runt och må kasst bara för att BUP inte anser ditt och inte anser datt. Det är vi som känner henne och lever med henne, inte dom.
Jag vill inte att hon ska behöva sluta som jag själv gjorde, korniskt nedstämd och med perioder av ätstörningar och skärande bara för att jag inte förstod, i flera år.
Hur kan vi få BUP att ändra inställning?
Moderator: Tråden flyttad från Aspergare och vården.
Hon är även överviktig och kämpar som fan med detta vilket lett till inte allt för sunda tankar kring mat och kroppsuppfattning.
Hon är väldigt lillgammal och passar inte in bland sina jämnåriga, känner sig annorlunda.
Jag känner så sjukt mycket igen mig - det där var jag när jag var i den åldern!
Vi, min mamma och jag är säkra på att hon har AS.
Det finns i släkten, jag har det diagnosticerat och en kusin till oss har någon form av autism. Även vår far hade lätt uppfyllt kriterierna om han bara inte varit så jävla envis och vägrat se.
Till saken hör att vi vill få min syster utredd, även hon själv vill detta.
BUP anser dock att eftersom hon fungerar bra i skolan och dom inte begärt utredning så är det inte aktuellt. Sen när känner skolan henne bättre än oss?!?!?
Dom anser också att det är viktigare att ta tag i hennes självdestruktiva mönster och pratar om familjehem eller behandlingshem.
Visst, det är väl bra att dom vill behandla men som vi ser det (jag och mamma) måste en veta ORSAKEN innan en kan komma fram till LÖSNINGEN.
Vi vill därför att hon ska utredas för att få någon form av förklaring till varför hon känner och fungerar som hon gör för att SEDAN kunna lära sig hantera detta på ett sunt sätt.
Själv fick jag ingen utredning innan jag var 18, diagnos när jag var 20.
Jag vill inte att hon, precis som jag, ska slussas runt runt runt och må kasst bara för att BUP inte anser ditt och inte anser datt. Det är vi som känner henne och lever med henne, inte dom.
Jag vill inte att hon ska behöva sluta som jag själv gjorde, korniskt nedstämd och med perioder av ätstörningar och skärande bara för att jag inte förstod, i flera år.
Hur kan vi få BUP att ändra inställning?
Moderator: Tråden flyttad från Aspergare och vården.