Hej hej,
Jag fick diagnos som vuxen, och mycket med AS ser inte jag alls som problem, så jag har förstås även fört över detta annorlunda tänkesätt när jag talat om ungarnas aspighet med dem (fast den ena är diagnosförnekare, inte så konstigt då hon också är tonåring).
Jag skulle råda dig att läsa på ORDENTLIGT och så tala med honom på ett så naturligt och rättframt sätt som möjligt och mer i form av prat om de AS-drag/egenskaper HAN har än vad som är den gängse bilden, för han behöver inte alls vara lik den och då kan det nästan bli självuppfyllande profetior över det, att han MÅSTE vara si och så för så är man när man har AS.
Läs gärna Gerlands små enkla böcker för barn eller anhöriga som inte vet så mycket, ihop med honom sen. Men innan dess, läs på riktigt ordentligt, så det inte blir de värsta klyschorna om det (om du nu inte kan en massa redan, det vet ju inte jag).
En bra sida som kanske kan vara till hjälp är
www.sjalvhjalppavagen.se (eller om det är com på slutet, kommer inte ihåg). Där finns både barnriktade som vuxenriktade menyer.