Varför ogillar aspergerbarn gympa?

Alla frågor om Asperger i relation till barn och/eller föräldrarollen.

 Moderatorer: atoms, Alien

Varför ogillar aspergerbarn gympa?

Inläggav tveskägg » 2009-10-24 1:27:55

Jag har läst lite här och var på forumet där vuxna aspergare ondgör sig över gamla minnen från gymnastiklektionerna i skolan. Föräldrar till aspergerbarn skriver samma sak, att deras barn inte gillar gympan.

Dock tycker jag det nästan aldrig är någon som berättar varför de eller deras barn ogillar gympa. Så nu vill jag ha ett svar på den frågan.

Är det pga situationen i omklädningsrummet? Eller pga att det blir stökigt och uppstår många sinnesintryck när man håller på och idrottar? Eller är det pga svårigheter med motoriken? Eller är det socialt krävande med lagsporter?

Själv var jag extremt klumpig och klen när jag var liten. Minns att svagaste tjejen i klassen under mig tog mig i armbrytning. Dock var jag bra på matte, så i låg och mellanstadiet fick jag ofta extragympa när de andra i klassen räknade. När jag kom i puberteten vände det och min motorik förbättrades dramatiskt. Kommer ihåg när vi slutade vårterminen i 8:an och gymnastikläraren tyckte jag blivit en helt ny person. Inte bara gällande motoriken utan även hur jag fungerade i lagsport mm. Jag som tidigare hatat gymnastik började gilla och sedan älska gympalektionerna.Jag började röra på mig mycket mera än tidigare. Cyklade mycket i skogen mm. På gymnastiken i gymnasiet var jag en av de bästa i klassen.

Är det någon annan som upplevt en dylik förändring i samband med puberteten?

Jag misstänker att mina gymnastikproblem som liten inte berodde på någon aspergerproblematik utan på att jag var väldigt överbeskyddad och därför osäker på hur min kropp fungerade mm. Något som släppte i och med att jag blev självständigare.
Senast redigerad av tveskägg 2011-05-04 22:20:20, redigerad totalt 1 gång.
tveskägg
 
Inlägg: 600
Anslöt: 2009-08-21

Inläggav carl » 2009-10-24 1:40:02

Gymnastiken var ett helvete hela låg och mellanstadiet och högstadiet. Som TS så förändrades allt i gymnasiet och även jag upplevde det som roligt.

En del saker som jag spontant hatade med gymnastik. Påtvingade samvaron kändes hemsk. Man var tvungen att byta om och ingå i en lekgrupp som skulle utföra uppgifter tillsammans. Dessa uppgifter var beroende av koordination mellan människorna. När läraren sa att det skulle bli gymnastik i stationer, brännboll eller promenader då blev jag alltid lättad.

Kollektiva fightingsporter där de som var sportnördar tog kommandot, som de lärt sig av sina tokiga föräldrar, och förde hela flocken mot vinst som att en löjlig fotbollsmatch skulle vara det viktigaste på jordklotet. Och om man påpekade hur lite man brydde sig så fick man bannor.

Sen hela på och avklädnads-ritualerna som man skulle genomgå. Det var mer pinsamt än första gången man hade sex. När klassens pojkar dessutom kom i puberteten och helt plötsligt blev så homoerotiskt intresserad av varandras kön och nakna kroppar så kunde man inte byta om utan att känna sig utstirrad.

Sen kravet från kollektivet att man alltid var tvungen att duscha även om man inte var svettig (pga att man knappt rört på sig)...
nä fyfan idrott i skolan..
Senast redigerad av carl 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
carl
 
Inlägg: 2609
Anslöt: 2009-07-01

Inläggav Manar » 2009-10-24 1:57:06

Håller med allt som Carl säger, förutom att det var lika illa i gymnasiet, och att om jag tvingades utsätta mig för det nu så skulle jag nog avsky det lika mycket.
Senast redigerad av Manar 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Manar
 
Inlägg: 1018
Anslöt: 2008-03-27
Ort: Linköping

Inläggav regnif » 2009-10-24 2:13:40

Vissa gympasaker var väl roliga att utföra men aldrig omklädandet. Lagindelning/utförandet var väl inte heller särskilt kul.
Senast redigerad av regnif 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
regnif
 
Inlägg: 3075
Anslöt: 2009-04-25

Inläggav Inger » 2009-10-24 2:59:38

1. Jag avskyr att röra mig, utöver att simma och promenera. Har alltid gjort.

2. Är lätt uttröttbar och orkar inte så mycket.

3. Har väldigt svårt för alla slags bollspel, lagsporter, hoppa över plintar o dyl. Löpning, längdhopp och brännboll gick väl an, annars var det mesta vidrigt. Otäcka bollar som viner förbi (som man borde ha fångat) och fullt med folk som springer huller om buller och dessutom en massa obegripliga regler man ska hålla i minnet samtidigt som man ska röra sig och samspela med andra. Hugaligen! Förstod inte poängen med hela spektaklet. Mycket skrik för lite ull, typ.

4. Jag avskydde den tajta gympadräkten och de otäcka sockiplasten som var standardklädsel på min tid.

5. Jag avskydde att behöva klä av mig naken och duscha ihop med folk som inte tillhör familjen.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Inläggav Windfarne » 2009-10-24 5:03:39

Skriver under på allt som sagts av Carl. Det kunde ha varit jag...
Tveskägg; ja det är socialt krävande med lagsporter, säkert spelar även typ-aspergarens brist på central koherens in. Minns att jag som liten placerades i något hörn av fotbollsplanen. Där stod jag och drömde, tills ett praktskott träffade mig rakt i magen. Inte bara en gång, utan flera!
Undra på att man fick bollskräck.

Enligt schablonbilden ska ju aspergare vara motoriskt klumpiga. Det faller sig väl ganska naturligt att de förmågor (specialintressen) man ägnar sig åt utvecklas, medan de man inte ägnar sig åt förtvinar. Därför kanske det handlar om AS-betingade - beteendestyrda - effekter på motorikutvecklingen snarare än en medfödd klumpighet.
Tänker mig att vissa idrottare i individuella grenar mycket väl skulle kunna vara aspergare, då det kan vara en styrka att kunna fokusera så hårt på ett begränsat område.

Mycket och många har offrats på den heliga idrottens altare och skolidrotten har också mycket på sitt samvete. Det är många som efter att ha gjort sitt bästa och genomlidit den ytterligare straffas med låga betyg. Men i sanningens namn är det väl egentligen samma sak för dem som saknar den intellektuella toppförmågan, även där är ju betygen en kvarnsten om halsen.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Windfarne
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-05-30
Ort: Varberg

Inläggav Windfarne » 2009-10-24 5:14:17

Tveskägg; jag var oerhört omedveten om min kropp och hur den kunde användas. Att försöka härma rörelser eller övningar fungerar helt enkelt inte för mig. Jag ser inte hur ledaren gör, kan inte översätta till min egen kropp. Då känner man sig pinsam.
På samma sätt är det pinsamt att "göra hål i luften" tre gånger med det platta brännbollsracket eller att snubbla på sina egna fötter på basketmatchen. Får man sedan bannor av övriga lagmedlemmar (klassen brukade ju delas i två lag som bekant) för det man inte rår för så tappar man ju lusten, det är väl självklart.

Många av oss tillägnar sig ju erfarenheter när det gäller att röra på kroppen, jag har själv gjort en viss resa även om jag inte kan kallas sportig. Jag kan bara gratulera dig till att du fått upptäcka lusten och nyttan i att röra dig, det är nog ovanligt med en så radikal förändring.

Kan tillägga att när jag behövde uppsöka en sjukgymnast för en överansträngd kroppsdel, bara skakade han på huvudet åt min brist på koordination.
Han ordinerade mig krypövningar...
På tal om krypövningar har jag läst och hört något om att spädbarn/småbarn som missar eller hoppar över ett motoriskt utvecklingssteg kan få inlärningssvårigheter. Eventuellt skulle man kanske kunna komma åt dessa svårigheter genom att rätta till det felande utvecklingssteget?
Kan detta vara relevant för några här?
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Windfarne
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-05-30
Ort: Varberg

Inläggav rapchic » 2009-10-24 9:36:50

Tyckte inte om gympan i grundskolan,

hade dålig motorik (fick tex hemläxa i att stutsa en boll, kunde inte cykla förrens i 5:an, samma med skridskor och simma kunde jag först i 2.an)

missförstod vad folk menade (enligt vad mamma berättade, tex om någon sa att jag skulle springa fortare, tog jag det som kritik istället för att tro att dom hejade på)

kan inte springa i grupp sen förskolan då jag var tvungen att gå längst fram hela tiden om vi skulle gå någonstans då jag gick långsammast.
(det är en av orsakerna till att jag inte klarade av kung fu'n då vi ofta sprang i grupp som uppvärmning, men en annan anledning är att när jag berättade om min AS och vilka problem det kunde ge i träningen för att hon skulle förstå vart jag förpassad till längst bak i gruppen... längs bak i gruppen i kampsport är nybörjarna, jag sänktes alltå i grad och skulle fått stanna där pga min AS :evil: )

har även problem med många intryck sammtidigt.

däremot typ fotboll och rugby var jag ganska "bra" (för att vara mig) på då jag inte var rädd att försöka få av bollen ens av största killen i klassen. (satte mig själv som back då behövde man bara stoppa folk och sjuta upp bollen inte dribbla och ha sig).

har kvar massa saker ännu men eftersom karaten är så kul så försöker jag se förbi det / bli bättre ändå

@ windfarne: kröp aldrig utan hsade mig fram på rumpan
Senast redigerad av rapchic 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
rapchic
 
Inlägg: 4280
Anslöt: 2008-02-22
Ort: Lycksele

Inläggav Windfarne » 2009-10-24 12:03:13

@rapchic: Aha, stöd för teorin kanske? Intressant... Tack!
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Windfarne
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-05-30
Ort: Varberg

Inläggav rapchic » 2009-10-24 12:04:42

Windfarne skrev:@rapchic Aha, stöd för teorin kanske? Intressant... Tack!


tja jag vet inte däremot om jag har inlärningssvårigheter (om man inte räknar det sociala eller motoriska)
Senast redigerad av rapchic 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
rapchic
 
Inlägg: 4280
Anslöt: 2008-02-22
Ort: Lycksele

Inläggav Savanten Svante » 2009-10-24 12:16:48

Skrikigt och bråkigt, akustiken i en gympasal är förjävligt, folk skriker på en när man misslyckas med bollen (vilket man ständigt gör).

Obegripliga regler som ingen förklarar (för du är ju KILLE, och KAN dom redan).

What is there NOT to love?
Senast redigerad av Savanten Svante 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Savanten Svante
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 10005
Anslöt: 2007-03-13
Ort: Utility muffin research kitchen

Inläggav rapchic » 2009-10-24 12:20:49

Savanten Svante skrev:---klipp---

Obegripliga regler som ingen förklarar (för du är ju KILLE, och KAN dom redan).

---klipp--


det är jobbigt jag har inget minne av att någon förklarat reglerna för en inom tex fotboll. det är visst nått alla ska kunna :roll:

däremot tror jag inte reglerna följdes i skolan jag gick i, vi spelade fotboll i en hokey ring ellervad det nu heter så vi hade tacklingar med (dvs trycka in folk i sargen och ta bollen av dom)
Senast redigerad av rapchic 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
rapchic
 
Inlägg: 4280
Anslöt: 2008-02-22
Ort: Lycksele

Inläggav Savanten Svante » 2009-10-24 12:29:57

Ingen har nånsin förklarat fotbollsregler för mig.

Och i de fallen läraren försökte lära ut reglerna till nåt annat, handboll eller så, så börjar de grabbarna som är BÄST på sånt i klassen gasta JAJAJA VI VET SKAVIBÖRJASNARTELLER!?

Så då lärde man sig inget då heller.
Senast redigerad av Savanten Svante 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
Savanten Svante
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 10005
Anslöt: 2007-03-13
Ort: Utility muffin research kitchen

Inläggav TheBoxSaysNo » 2009-10-24 12:51:46

Savanten Svante skrev:Skrikigt och bråkigt, akustiken i en gympasal är förjävligt, folk skriker på en när man misslyckas med bollen (vilket man ständigt gör).


Det kan sammanfatta varför jag hatade gymnastik i skolan. Det och att jag var ett klumpigt okordinerat barn som inte kunde få till saker lika perfekt som jag ville och blev besviken och skamsen. Nej, vad jobbigt att utsättas för sådant som man skäms för gång på gång.
Jag har fortfarande uruselt bollsinne, har svårt att fånga bollar och bedöma bollens hastighet och riktning, om det inte så att jag kastar och fångar boll med en treåring : P Deltar aldrig i gruppsporter. Jag vill helst göra grejer själv och ifred, ogillar att samarbeta runt bollar. Fattar inte meningen med det liksom. :wink:

Undantag är när jag gick i 5:an och 6:an gick jag på en artistisk gymnastik-grupp utanför skolan. Där var det roligt, mindre folk bland annat och det var inget som vi riktigt gjorde i grupp där samarbete med varandra krävdes. Jag var dessutom ganska besatt av den sporten då. Dagdrömde om att jag skulle bli tränare i det någon vacker dag.

Omklädningsrummet är en annan pinsam historia. FY.
Senast redigerad av TheBoxSaysNo 2011-05-04 22:20:21, redigerad totalt 1 gång.
TheBoxSaysNo
 
Inlägg: 2219
Anslöt: 2008-05-16

Inläggav rapchic » 2009-10-24 13:11:16

TheBoxSaysNo skrev:---klipp---

Omklädningsrummet är en annan pinsam historia. FY.


kom på en sak jag glömde.
en annan negativ sak är omklädningsrummet.
tex att ingen på tre år (högstadiet) kunde berätta att just där jag torkade mig efter duschen kunde man se rakt från killarnas tack vare ett hål i väggen, alla visste men ingen berättade :evil:
Senast redigerad av rapchic 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
rapchic
 
Inlägg: 4280
Anslöt: 2008-02-22
Ort: Lycksele

Inläggav alfapetsmamma » 2009-10-24 13:34:17

Alla gör inte det, men såväl jag som mina ungar ogillar gympan, fast vi kan gilla rörelse eller träning i andra formen. Säger kan därför att ena dottern är latare eller såsigare än den andra.

Själv är jag bollrädd, jag frös i gympasalen, jag förstod inte instruktioner för att jag tänkte på annat, förstod inte vitsen med saker o har svårt att göra saker "bafatt, alla gör ju det", jag gillar inte gruppaktiviteter, jag är klantig när det gäller grovmotorik, jag var tidvis ganska mobbad och blev alltid valt bland de sista osv osv osv.

Gympa i skolan är faktiskt nåt som än idag är ångestframkallande att bara tänka på. På fullaste allvar.

Däremot har jag simmat varje dag under perioder, styrketränat jättemycket i perioder, går gärna i timmar (lite för mycket t o m, så jag har förstört fötterna. Vilket iofs beror lika mycket på kassa skor och inte bara mängden kilometrar), dansat osv. Så det handlar inte om att inte gilla att röra på sig, inte alls.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav nano » 2009-10-24 14:55:14

Inger skrev:4. Jag avskydde den tajta gympadräkten och de otäcka sockiplasten som var standardklädsel på min tid.

5. Jag avskydde att behöva klä av mig naken och duscha ihop med folk som inte tillhör familjen.
De där sockiplasten gillade jag faktiskt och jag minns tjejernas gympadräkter.

Gillade inte heller att klä av mig naken inför de andra.
Till en början duschade killar o tjejer tillsammans, inget jag öht reagerade över, mer att någon alls såg mig naken men det fungerade ett tag iaf men till slut blev det tvärstopp och jag vägrade duscha.
Senast redigerad av nano 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
nano
 
Inlägg: 6161
Anslöt: 2008-06-20
Ort: /home/Jorden/Stockholm

Inläggav tahlia » 2009-10-24 17:17:15

Det jag avskydde med gymnastiken hela skolgången, var samma sak som jag avskydde med grupplekar redan från dagis, och som jag avskyr att dansa idag (dansar aldrig, oavsett nykterhetsgrad).

Jag hatar att göra sådant där som ska göras i grupp, där man ska/kan iakttas, bedömas och värderas. Det hela ligger helt enkelt med att jag 1, Blir vansinnigt obekväm när folk in fact ser mig, 2, Aldrig får göra bort mig, någonsin (enorma krav på mig själv där) samt 3, Att jag känner mig sanslöst fånig när jag jagar en boll, skuttar runt som en groda eller svassar runt på dansgolvet.
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10775
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav regnif » 2009-10-24 17:19:51

Hehe. Det var faktiskt rätt hemskt att börja spela nån jäkla lagsport man först och främst inte hade uppfattat alla regler klart om...kul o spela nåt man inte fattar liksom.
Mer än att få bollen i mål, vid fotboll tolereras inte använda händer, men resten...aha, kommer det en person framför dig så får du inte si, och sen så om det blir si så får du inte så. Och kom också ihåg...sen var det även...
Har alla uppfattat?Nu börjar vi!

Öh, ökej, tänkte bara.....kunde man inte få repetera de här reglerna hemma en stund innan, sen spela? Få dem på papper eller nåt, hade varit så mkt bättre...bara därför så fattar jag dem fortfarande inte. Någon står och hojtar reglerna lite som att det måste man ju göra, alla stackare kanske inte fattar men alla gör det ju ändå så sak samma, sen efter en halv jävla minut skall man sätta igång och spela hela grejen. Speciellt med folk man inte kanske var överens med. Kändes som ett råtvång.

Totalogillade danserna i skolan också. För det var också med folk som man inte trivdes med. Det var hemskt. Så det var nog värre. Förnedrande. Leka danspar med mobbarna. Fyf*n.
Nu har jag kanske hajat till en extra regel från nån bollsport eller nåt, men säkert inte alla fortfarande. Totalt onödigt att pyssla med nåt man inte ens uppfattat först. Sen klassas man som dum etc. . bara för att alla andra redan hade fått lära sig reglerna av eget intresse sen de var 3 men inte man själv. Glad jag slipper skoltvång idag iaf. .

Sockiplast?
Senast redigerad av regnif 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
regnif
 
Inlägg: 3075
Anslöt: 2009-04-25

Inläggav Kahlokatt » 2009-10-24 17:46:21

Som riktigt liten tyckte jag om att hoppa, skutta, klänga och slå kullerbyttor, men gympan var helvetet på jorden. Men det var inte att behöva visa mig naken i omklädningsrummet jag hatade, det var inga problem...
Det var väl snarare:
1. Känslan av att ALLTID bli vald sist. Hur jävla bra mår man av det, liksom?
2. Att åka ut först i lekar. För mig var det blodigt allvar.
3. Att vara den som fick laget att förlora. Även om ingen blev arg.
4. Att i stället för att lära sig nya saker visa vad man redan kunde och skriva upp på en lista där alla kunde se att man var sämst.
5. Att se hur alla andra utan problem hjulade, hoppade över bockar, snurrade över stänger och svängde med huvudet före över bommar, medan man själv var alldeles skräckslagen.
6. Att delta i konstiga sporter med obegripliga regler.

En gång gömde jag mig i materialrummet för att slippa vara med i en boll-lek. Oturligt nog hittade gympaläraren mig. Han blev galen och började skrika att jag var helt sjuk och hade ett stort fel i huvudet. Mina föräldrar anmälde saken, men inget hände.
Senast redigerad av Kahlokatt 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
Kahlokatt
 
Inlägg: 21459
Anslöt: 2008-10-08
Ort: Personal Prison

Inläggav regnif » 2009-10-24 18:06:03

Hmm...det var ju pedadogiskt.
Ja, man brukar ju inte ha med folk som har 'stora fel på sig' med i gemenskapen kunde han ju också sagt på en gång då.
Nä, inget hände. Som det brukar. Man får ju hoppas att han skämdes så mycket, det kanske var därför inget hände? Ville väl inte erkänna att även folk med "fel" kunde vara lika mkt människor?
Senast redigerad av regnif 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
regnif
 
Inlägg: 3075
Anslöt: 2009-04-25

Inläggav Kahlokatt » 2009-10-24 19:37:55

regnif skrev:Hmm...det var ju pedadogiskt.
Ja, man brukar ju inte ha med folk som har 'stora fel på sig' med i gemenskapen kunde han ju också sagt på en gång då.
Nä, inget hände. Som det brukar. Man får ju hoppas att han skämdes så mycket, det kanske var därför inget hände? Ville väl inte erkänna att även folk med "fel" kunde vara lika mkt människor?


Jag hade ingen diagnos då. Jag var tio, aspiediagnosen fick jag först när jag var 26.
Senast redigerad av Kahlokatt 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
Kahlokatt
 
Inlägg: 21459
Anslöt: 2008-10-08
Ort: Personal Prison

Inläggav regnif » 2009-10-24 19:55:17

Kahlokatt skrev:
regnif skrev:Hmm...det var ju pedadogiskt.
Ja, man brukar ju inte ha med folk som har 'stora fel på sig' med i gemenskapen kunde han ju också sagt på en gång då.
Nä, inget hände. Som det brukar. Man får ju hoppas att han skämdes så mycket, det kanske var därför inget hände? Ville väl inte erkänna att även folk med "fel" kunde vara lika mkt människor?


Jag hade ingen diagnos då. Jag var tio, aspiediagnosen fick jag först när jag var 26.


Ja, men märker de att någon "har ett fel" så är det väl bara att fatta, den personen har en odiagnosticerat tillstånd av nåt slag. Säkert aspergers eller något annat. Om de nu märker att "nåt står fel till" så är det ju bara att fatta det? Hur man nu skall förklara det. Tycker väl inte att du borde behövt ha diagnos då för att den inte hade behövt säga sådär.

Så du hade behövt ha en skylt på dig åt han: "Jag har aspergers, säg inte åt mig att jag är sjuk i huvudet"?
Senast redigerad av regnif 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
regnif
 
Inlägg: 3075
Anslöt: 2009-04-25

Inläggav nano » 2009-10-24 22:17:33

regnif skrev:Sockiplast?
Det var något som man hade när jag gick i skolan och framförallt på dagis, sockar/strumpor doppade delvis i någon sorts plast, såg ut som torkad målafärg ungefär fast den gick inte sönder när man böjde dem därför tror jag det var endera plast eller gummi på underdelen av en socka.
Så spramg man runt i dem o de gav extra fäste i golvet så man inte halkade.
En bild på ett par sockiplast:
http://farm1.static.flickr.com/160/4139 ... 41.jpg?v=0
Jag hade bla ett par rosa :)
Senast redigerad av nano 2011-05-04 22:20:27, redigerad totalt 1 gång.
nano
 
Inlägg: 6161
Anslöt: 2008-06-20
Ort: /home/Jorden/Stockholm

Återgå till Barn och föräldraskap



Logga in