Om man inte kan bevisa att man utsatts för kortbedrägeri för man ingen ersättning. Men hur visar man sin oskuld?

DN Ekonomi skrev:Det har blivit betydligt kärvare för privatpersoner att få ersättning när de utsatts kortbedrägerier. En genomgång DN gjort av ett drygt 80-tal ärenden i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för 2011 och 2012 visar att bara ett fåtal får rätt när de begär ersättning av banken efter att ha utsatts för kort­bedrägerier på bland annat internet. Till och med flera fall av misstänkt skimning, där någon lyckats stjäla kortkoderna vid bankomater, har fått avslag av ARN.

Uppstramningen är en direkt följd av en lagändring från 2010. Den har gjort det tydligare för bankerna att själva avgöra när kortinnehavaren är betalningsansvarig vid ett bedrägeri.

post442077.html#p442077

Det är förstås viktigare att skydda bankerna än kunderna.

Ja, är man oaktsam får man skylla sig själv. Men förväntas man klara av att upptäcka skimming?

Det är framför allt på två sätt som den här typen av kortbedrägerier sker. Ett sätt är att försöka få kortinnehavaren att lämna ut sina kortuppgifter genom falska mejl. Det kan till exempel vara en uppmaning att byta lösenord för att undvika en blockering av Visa-kortet.

– Förut hade de här mejlen ofta språkliga brister och det var lättare för kunden att se att de var falska. Men vi upplever att de här metoderna har blivit mer sofistikerade på senare tid, säger Kerstin Ottosson, kommunikationsansvarig på SEB Kort.

Är man så godtrogen att man lämnar ifrån sig sitt lösenord via mail, så får man alltså skylla sig själv.

Men det finns en annan metod som det kan vara svårare att skydda sig mot. Det handlar om fall där bedragare kommit över inloggningsuppgifter utan att kortinnehavaren lämnat ifrån sig uppgifterna frivilligt.­

Det nya säkerhetssystemet ”verified by Visa” eller ”Mastercard secure”, där kunderna behöver identifiera sig med ett lösenord och skriva in en särskild säkerhetskod innan de handlar på nätet, ska enligt bankerna säkerställa att det bara är personen som äger kortet som ska kunna göra transaktionen.

Konsumenternas bank och finansbyrå har dock fått in många klagomål från konsumenter som blivit av med pengar och nekats ersättning av sin bank trots att de uppger att de inte lämnat ut någon kod frivilligt.

Så trots att man kan bevisa att man öht inte varit i t ex Kina så kan man ändå bli skyldig att betala flygbiljetter köpta i Kina.

I sådana fall har alltså någon "kapat datorn". Då kan de se den kod man använder (ja allt man gör på datorn.) Detta hände min dotter. Den gången tog banken kostnaden, men det var före den nya lagen.

Ett fall. Thomas ska betala sina räkningar på internetbanken och får en obehaglig överraskning.

"Helt plötsligt dök det upp två penningtransaktioner till utlandet som han inte kände igen. Det var två uttag på totalt nästan 2500 kronor som hade gjorts från Thomas konto till Western Union. Pengar som sedan hade betalats ut till någon i Vietnam.

Jag har aldrig tänkt tanken att skicka pengar till Western Union."(DN ekonomi 2013-07-12 "Jag ser det som en kränkning")

De pengarna är borta för alltid.

"Thomas tog kontakt med Swedbank där han hade konto och fick reda på att någon använt hans verifed by Visa-kod för att göra utbetalningarna. En kod banken menade det bara var Thomas som kunde komma åt. Han anmälde också händelsen till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som dock avslog anmälan."

Det var svårt, ja omöjligt, för Thomas att bevisa sin oskuld.

"Han har både kontaktat Western Union och polisen men inte fått hjälp med att få ut några uppgifter.

- Jag som enskild person kan inte bevisa att jag inte gjort det här. Man känner sig rättslös som privatperson."

Polisen har förstås (som vanligt) inte prioriterat ärendet.

Jag tycker att det är ganska underligt att man skall bevisa sin oskuld. Det borde snarare vara tvärt om tycker jag, banken borde kunna bevisa din skuld och om de inte kan det borde de vara skyldiga att ersätta sina kunder, då de uppenbarligen inte utarbetat banksystem som är säkra nog för normal anvädning.

Jag skall nog ta ut mina sparpengar från banken och ha dem här hemma istället, jag gillar inte att banken dels sysslar med fractional reserve banking och tjänar pengar på pengar de inte har, samt att mina pengar dessutom kan försvinna utan att jag kan bli ersatt.

Skimning anser jag att banken skall täcka alla kostnader och förluster. Bankens ansvar att se till att bankomaten är säker. Banken kan däremot inte hållas ansvarig för min dators säkerhet, min dator mitt ansvar. Går tyvärr inte garantera säkerhet handlar bara om att göra det tillräckligt jobbigt för att det inte skall vara värt besväret, så tänker jag.

Skriver själv aldrig in känsliga koder. Koder till forum ser jag inte som känsliga. Har ett textdokument på datorn som innehåller ca 2500 tecken utan mellanslag där olika koder står i rätt följd på slumpmässig plats i vad som ser ut att vara en mängd slumpmässiga tecken. Kopierar alltid de tecken jag skall använda och klistrar in. Skriver aldrig känsliga koder i webläsaren. Har även väldigt lätt för att komma ihåg koder så det är långa men aldrig lika många tecken och blandar siffror, gemener och siffror.

En kod skall man hålla för sig själv och det är mitt ansvar att se till att ingen annan kommer över den.

Jag råkade faktiskt ut för något liknande för något år sedan. Någon köpte sig en bärbar dator från mitt paypalkonto. Men jag anmälde till paypal och de betalade tillbaka pengarna väldigt snabbt och utan krångel.

Huggorm skrev:Jag råkade faktiskt ut för något liknande för något år sedan. Någon köpte sig en bärbar dator från mitt paypalkonto. Men jag anmälde till paypal och de betalade tillbaka pengarna väldigt snabbt och utan krångel.

Detta är väl ett ganska vanligt sätt att scamma folk på, flera gånger läst om folk som ringer och säger att de vill köpa saker via ex blocket, de betalar via paypal och personen skickar varan, för att sedan se att pengarna dragits tillbaka någon dag senare då det visat sig att det var ett paypalkonto som tillhörde ngn annan än den som varan skickades till.

anyless skrev:

Huggorm skrev:Jag råkade faktiskt ut för något liknande för något år sedan. Någon köpte sig en bärbar dator från mitt paypalkonto. Men jag anmälde till paypal och de betalade tillbaka pengarna väldigt snabbt och utan krångel.

Detta är väl ett ganska vanligt sätt att scamma folk på, flera gånger läst om folk som ringer och säger att de vill köpa saker via ex blocket, de betalar via paypal och personen skickar varan, för att sedan se att pengarna dragits tillbaka någon dag senare då det visat sig att det var ett paypalkonto som tillhörde ngn annan än den som varan skickades till.

Fast det här var någon på andra sidan jorden, om jag kommer ihåg rätt Vietnam, som köpte sig en helt ny dator i hemlandet

Det som irriterar mig är att bankerna kräver att alla ska sköta sina utbetalningar via datorn och ta ut sina kontanter via bankomater. Bankerna vill inte längre befatta sig med kontanter: det-kontantlosa-samhallet-t29998.html När det sedan visar sig att folk inte klarat av det får de skylla sig själva. Då är det sannerligen bankernas ansvar att se till att bankomaterna inte skimmats. Jag skulle verkligen velat läsa mer om de skimmingfall som inte godkänts. Var det så klumpigt gjort att kunden "borde" upptäckt det? Men tänk om man har dålig syn?

Man ska ha ett antivirussystem och det har väl nästan alla, men man kan ju ändå få in virus och trojaner i datorn. Har man en bärbar dator och använder den på något wifi kafé så är det extra farligt.