skådespelade att jag var utåtriktad och självsäker. ljög och ljög...var mer att jag skojade bort allting när man fick frågor om hur man t.ex försörjde sig och sådant. svarade med absurda svar på alla "obekväma" frågor om mitt liv som jag upplevde dem...

ja menar ragga och one night stand. kändes bara dumt o falskt som man skådespelade. jag ljög mycket oockså...

jag var ganska normal men känslig. lekful, sportig, skojig. kan sociala regler men har tröttnat. är överväldigad av sinnesintryck sedan kris för några år sedan. största problem. känns som man blev autistisk efter psykkris.

kan inte sortera intryck. blir lätt förvirrad. pessimistisk. fatalistisk.

två neuroutredningar. de kunde inte komma fram till om jag var autistisk eller schizofren.

har bara försökt en gång och då gick det bra. jag bara drack och skojade och gav komplimanger. det var inget man vill upprepa. har aldrig haft förhållande som vuxen.

frågorna är väldigt vaga. samt är för några asperger något som triggas av omgivningen med en medfödd känslighet eller är det alltid medfött?