Jag tror det var samtidigt som man avskaffade f-, fv- och hv-stavningarna av v-ljudet ("staf", "stafva", "hvad"), men jag minns inte när det var. I danskan skriver man fortfarande "rød - rødt - røde" för "röd - rött -röda" osv.

Jag önskar delvis att vi hade behållit de gamla stavningarna med -dt och -ddt. De är grammatiskt logiska och skulle nog göra folk mindre rädda för att neutrumböja en mängd adjektiv. I skrift skulle "ett räddt barn" inte kännas helt mysko, och då skulle nog folk våga säga det också, även om...

I måndags såg jag för första gången en särskrivning på vägskylt. Gården Hötomta har sitt namn skrivet "Hö tomta" på vägvisaren vid vägen Östra Husby-Skenäs(-Jönåker) på Vikbolandet. Det är en vägvisare för enskild väg (gul med röd ram och svarta bokstäver), men den sitter längs en allmän v...

Sedan jag flyttade till Östergötland har jag stört mig på hur folk här, som inte talar dialektalt i övrigt, använder maskulinformerna "förste", "andre", "tjugoförste", "tjugoandre" och "trettioförste" i stället för a-formerna, när de talar om datum. ...

Mycket jobbigt händer väl i omklädningsrummen efteråt också, oavsett vilken aktivitet man fått ägna sig åt. Hur ska man hantera det?

Först tåg (vilket aldrig har försvunnit) och gatubrunnar (vilket har försvunnit). Sedan, från sexårsåldern, kartor, kartgeografi och vägnummer. Genom att rita kartor skapade jag egna fantasiländer och -städer

Läraren menade nog enbart det överflödiga binde-så efter inledande satsadverbial (adverbiell eller konditionell bisats eller bara adverb), som i "Igår så gick vi på bio", "När jag blir stor så ska jag bli lokförare", "Om du hjälper mig med det här så ska du få en present.&qu...

Utmärkt illustration till (vad alla tror sig veta om) lagen kontra (egen) moral, på tal om det. Det är en utmärkt illustration till hur folk bara gör vad de ser att andra gör i stället för att själva tänka efter vad som torde vara riktigt. Det är det jag föraktar så mycket hos NT-personer. Moderato...

De flesta vägsträckor saknar ju trottoar, och GC-vägar har ytterst sällan trottoar. Man tycker ju att folk borde ha automatiskt i sig att gå på vänster sida, eftersom man gör det på vanliga (trottoarlösa) vägar. Tyvärr hittar jag inte mejlsvaret. Kanske gick det hela via min studentmejladress på den...

Att 90% av Sveriges befolkning har fått för sig att man ska gå på höger sida på gång- och cykelvägar. Var har folk fått det ifrån? Jag fick lära mig när jag var liten att man ska gå på vänster sida vägen, och har alltid antagit att samma sak ska gälla på GC-vägar som på andra vägar. Jag skrev och fr...

Jag tror att den valigaste grupperingen av de uraliska språken först delar in dem i grenarna 1. finsk-ugriska 2. samojedspråk. Finsk-ugriskan delas därefter upp i a) finska (eller Östersjö-finska) språk (finska, samiska språk, estniska, liviska, karelska, ingriska) b) ugriska (ungerska, Ob-ugriska) ...

Lettiskan är ett baltiskt språk, litauiskan likaså (däremot inte estniskan och liviskan). De baltiska språken är närmast besläktade med de slaviska (gemensamt benämnda som balto-slaviska), och de är en undergrupp till indoeuropeiskan. Det finns alltså släktskap mellan lettiskan och svenskan, men int...

Andas är väl ett så kallat deponensverb (verb med passivt "utseende" (genom ändelsen -s ) men aktiv betydelse), i likhet med bland annat synas (i betydelsen "vara synlig"), finnas (existera), trivas, minnas och hoppas . Inget av dessa verb har väl ett presensparticip. Man får vä...

Ja, jag borde styckesindela mina inlägg. Tror du att former på -en och -er existerade parallellt som imperativer för 2 pl, eller att det "först" var -en som gällde, sedan -er och därefter -en igen? Det kan förstås under någon period ha varit olika för olika verbkonjugationer, och olika på ...

Tack! :-) Vad gäller imperativ för andra person plural så var det dock inte så många sekler sedan den slutade på -er , för både ar-verb och er-verb. Man sade "Skärper eder!" och "Öppner dörren!" i stället för "Skärpen eder!" och "Öppnen dörren!". Formerna på -...

Förtjäna och löna är ytterligare ar-verb som ibland får sådant perfektparticip: att ha gjort sig förtjänt av något; Det är inte lönt att... Och visst kan man säga såväl inte illa ment som inte illa menat?

Även om många aspergare gillar att skaffa mycket kunskaper inom ämnen, så kanske många också är mindre talangfulla när det gäller att planera och disponera sin tid och sina studier och genomföra stora självständiga examensarbeten och uppsatser under luddig handledning, vilket är vad som krävs.

I andra konjugationen (svaga er-verb) är det ju så att de verb vars stammar slutar på tonlös konsonant får ändelserna -te och -t för imperfekt respektive perfekt particip (singular utrum), medan de verb vars stammar slutar på tonande konsonant normalt får ändelserna -de respektive -d för samma forme...

Jag har märkt att extremt många personer inom radio och TV använder dessa ljud. Är det tecken på hur vanliga ljuden har blivit, tecken på att en så stor andel av mediepersonerna kommer från samma områden, eller tecken på att personer som jobbar inom media är sådana som är måna om att vara fiiina och...

Idiot skrev:

Alien skrev:Är det skamligt att vara nörd? Det anser inte jag.

Ja det är klart! Man ska ju vara COOL! (ironi)

Nu för tiden ska man väl vara "grym" också. En del av de kriminella aspergarna är kanske sådana som tolkat det bokstavligt.

Det har hävdats att "hen" är bra, för att de könsidentitetslösa, vilka ibland omnämns som en egen könsgrupp, "det tredje könet", har rätt till ett eget pronomen. Men om "hen" ska vara det "tredje könets" eget pronomen, då är det väl lika fel att använda "...

Det stämmer, och i svenskan brukar man använda "hon/henne" som personligt ersättningspronomen för ordet människa: "När människan hade lärt sig göra upp eld, blev det genast lättare för henne att grilla korv. Plötsligt kunde hon ordna grillfester, vilket fick stor betydelse för hennes ...

"Hen" utstrålar inte könsneutralitet, eftersom e som stamvokal sedan tidigare ingår i de feminina pronomina "henne" och "hennes". Det kan diskuteras. /e/ är också svenskans naturliga neutral- och inskottsvokal, den vi vanligen skjuter in där det inte finns någon vokal ...

"Hen" utstrålar inte könsneutralitet, eftersom e som stamvokal sedan tidigare ingår i de feminina pronomina "henne" och "hennes". Det optimala könsneutrala personliga pronominet vore "hån" (med kort å-ljud). Dels så ligger å-ljudet [o] fonetiskt mellan a- och ...