Mina bristande exekutiva funktioner, definitivt. Det är faktiskt plågsamt. Tvåa kommer stresskänsligheten, men den har jag till dels lärt mig att hantera.

Helt otroligt. Det låter ju som på artonhundratalet då man trodde att barn inte kunde känna något och att kvinnor inte hade någon själ.

Alla kvinnor jag har levt någon längre tid med med har haft känsliga livmodertappar. I synnerhet i samband med mens och ägglossning.

Lysande!

Det där är svårt för mej också. Det är nog så att du har rätt på ett plan. Jag säger nåt om att jag inte är sån där som folk tror. Att det finns olika aspergare. Och det är lite som att jag säger att jag har lätt AS. Men inför mig själv så känner jag det som om att jag har asperger helt och hållet, ...

Men finns alla de där katterna på Parken Zoo. Länge sen jag var där.

Katter är verkligen underbara och den här tråden kastade mig in i en lång natts wikipedia- och nätnördande. Tyvärr funkar inte katter i min nya lägenhet och det är jättetråkigt. Det fascinerande med katter, tamkatter, är ju hur personliga de är. Ingen är den andra lik. Och andra kattarter är ju fant...

Låter svinjobbigt. Men också barn utan diagnoser kan ju få för sig saker. Annars tycker jag att kakmonstret säger bra saker. Det finns inget att vinna överhuvudtaget när det gäller uppfostran på något annat än kärlek och tålamod. Positiv förstärkning. Belöningar, inte främst i form av pengar eller g...

hävda att har man inte asperger så har man inte asperger. Då är det något annat. Hur menar du då? Det finns ju grader av asperger. Det finns grader av problem. Men antingen har man asperger eller inte. Jag kan ha jävligt fel, men för mig är det som att vara gravid. Antingen så är du på smällen elle...

(Alltså. Menar inte att felet i så fall ligger hos dig, Zombie. Utan att min hjärna jobbar lite dåligt.)

Fattar!

Jo, Zombie, jag är kanske en aning fyrkantig, inser jag, lite väl postmodernistisk. Men det är nog två diskussioner inser jag. En om huruvida AS är ett avgränsbart och absolut fenomen och en om huruvida man egentligen kan tala om "AS light" eller lätt asperger. Och i den sista vill jag nog...

Är det inte bara så att AS är en teoretisk konstruktion och att det enda sättet att veta om en person har syndromet eller inte är att göra en utredning? Ställa diagnos? Jag ser det åtminstone som om att en person antingen har eller inte har AS. Det finns inga mellanlägen. Ungefär som att vara lite d...

Jag är inte känslig för kyla. Lite värmekänslig, men det beror nog på att jag har en liten värmedepå på magen. Ett fettlager som är aningen för tjockt. Annars bryr jag mig sällan.

Är du allvarlig alfapetsmamma, har diagnosen inte varit till någon som helst nytta? Jag är visserligen till och med övertygad om att AS är en rätt olycklig analytisk kategori, som klumpar samman en massa människor som är extremt olika varandra, vars enda egentliga gemensamma drag är ett autistiskt d...

Aspergare är ju väldigt olika och jag har personligen snöat in ganska mycket på det där med att vara pappa. Jag fullkomligen älskar att vara farsa, men är inte lika bra på att vara make, älskare, partner. Problemet för mig, utan att vara typisk, är att trots att jag verkligen älskar den jag är med s...

Du har rätt alfapetsmamma. Sämre sällskap kan man ha. Min lilla teori, som åtminstone rätt insatt i branschen, är att det har skett en teknifiering av den. Förut dominerades den av folk som gillade litteratur. Nu domineras den av folk som gillar böcker. En bok är ju en rätt smart upphovsrättslig lös...

Tror att det är båda, eller en kombination av ett osunt bildningsförakt och hårt uppskruvade produktionsvillkor. Korrekturläsare och redigerare var tidigare respekterade yrken. Nu ses dom nog mest som bessewissrar. Mina kollegor gör oftast extremt dålig research, skriver illa och okunnigt och är för...

Eller potatismos, äppelmos, plåttermos.

Grejen med dagstidningarna är att de lägger allt mindre resurser på korrekturläsning. Likadant med bokförlag faktiskt. Man ser korrfel som rimliga olycksfall i arbetet. Jag tror inte att det handlar om att inte vilja ändra, utom om att faktiskt inte se eller veta att det behövs en ändring.

Det är naturligtvis tråkigt om banal drogliberalism breder ut sig här, men om jag får tillåta mig att vara en smula postmodern så är gränsen mellan medicin och knark inte en absolut gräns, inte en gudagiven skillnad mellan ont och gott, utan kulturellt bestämd. Jag försöker just nu att minska ner på...

Ja, potatis är ett rätt onödigt livsmedel. Men i den svenska kulturen anses det konstigt att inte äta potatis, till och med högfärdigt och slösaktigt, eftersom potatis så länge har varit vår huvudsakliga stapelvara.

Jag har alltid haft samma problem också. Men äter väldigt lite potatis eftersom jag inte tror att det är bra, varken med solaninet i dem eller såna stora mängder snabba kolhydrater som någon har varit inne på. Jag gör så här för att åtminstone närma mig någon sorts värdighet: Jag skär potatisen i tv...

Aspergare. Snäll. Trött på vanlighet. Lyckad, jo, men knappast lycklig. Kärlek, det ser man ibland, men hur viktigt är det? Pengar. Pjäh!?

En extremt intressant iakttagare är Weston Price. Kolla upp honom.