Jag är på utredningsstadiet och jag upplever att alkohol gör mig mer normal, pratsam, social och intressant. Tyvärr har jag alkoholism i släkten så jag är rädd att jag ska gå den vägen själv, men samtidigt anser jag det inte så troligt. Men att jag tycker om mig själv mer full skrämmer mig.

Jag blev jätteglad när jag såg den idag, och kände igen dig här från forumet! Söt är du också

Jag tycker nog att ljuda ingår under olämpligt beteende. Jag har läst att folk har svårt att reglera volymen på sin röst och så vidare, t.ex.

KrigarSjäl skrev:Ljudande är något barn gör.

Du om någon borde väl veta att vissa egenheter kan man inte hjälpa. Om det vore så enkelt som att bara skärpa sig och hålla käft skulle väl ingen här ens ha en diagnos.

Jag har insett att jag har svårt att hålla inne med känslorelaterade läten av olika slag. Jag är inte särskilt pratsam eller pratar särskilt högt, men så fort jag äter något gott så bara MÅSTE jag stöna ljudligt, om något gör ont så måste jag tjuta och stöna och ha mig, och samma sak gäller andra be...

Borderlinekänslosvallningar i allra högsta grad när jag tvingas skiljas från någon jag blivit van vid att ha i närheten.

Känner ett tvång att prata om det med utomstående, att dela med sig av det.
Men inte ens det är ju ett kriterium... finns många med autismspektrumstörningar som inte finner något värde alls i att dela med sig av sig själva för andra.

Jag tycker ditt tillstånd låter väldigt mycket som BDD, Body Dismorphic Disorder, eller Dysmorfofobi. http://sv.wikipedia.org/wiki/Dysmorfofobi "Situationen för dem som lider av störningen och därmed innehar denna föreställning om sig själva är i de allra flesta fall ohållbar i längden. Den dra...

Jag ser alltid sur ut.

John Elder Robinson - My life with Asperger's

... du lyssnar på samma låt om och om igen, femtio gånger om dagen i två veckor, tills du slutligen tröttnar och byter.
... du har samma uppsättning musik på mp3-spelaren, och det är inte särskilt mycket, i flera månader, eftersom du ändå bara lyssnar på samma låtar om och om igen...

Jag är kräsen och äter bara samma mat varje dag. Här om veckan var jag på ett medeltidsevenemang där vi lade pengar i en matpott och lagade mat tillsammans, och alla blev chockade och förstummade över hur mycket det var jag aldrig hade smakat. Att smaka på nya saker går bättre utanför hemmet än hemm...

Vad jag vill göra är egentligen oviktigt då jag ändå inte har utbildningen som krävs, och för att få plugga måste jag först härda ut på det här jobbet för att tillfredsställa socialen. Måste därför lära mig stå ut i detta nu, då jag inte kan säga upp mig.

Oavsett teorier och tankesätt och djupare meningar så kan jag tyvärr inte hindra mig själv från att faktiskt må fysiskt och psykiskt dåligt så fort jag tvingas göra något jag verkligen hatar.

Jag jobbar på en stressig arbetsplats. Oftast är jag okej med det, för det är stimulerande för hjärnan, även om jag har mycket ångest, uruselt korttidsminne och tenderar att "bryta samman" om stressen blir för stor. Men sen finns det andra arbetsuppgifter som jag finner så otroligt tråkiga...

Jag är precis som Satanen, har fortfarande inte vågat prata med en bekant som var arg på mig för 3-4 månader sedan.

Åh, jag kanske kan nämna det där med 80 % då. Men jag tror fortfarande att de kommer dissa mig för att jag är för påläst, självinsikt är inte något de gillar känns det som.

Jag har nyligen påbörjat min AS-utredning, men nu har det tillkommit tankar från mitt håll om att jag eventuellt även behöver en utredning för ADD. Ju mer jag läser om ADD så känner jag igen mig och jag är numera övertygad om att det jag "ska ha" är en dubbeldiagnos. Jag inser naturligtvis...

Jag sminkar mig varje gång jag ska någonstans, ibland mindre, ibland mer. Jag är duktig på det och det har väl blivit lite av min speciella grej att kunna mycket om smink och vara nördigt insyltad i det. Dessutom tycker jag nästan alla blir snyggare med smink. Ja, nästan alla.

Jag går normalt. Är dock väldigt klantig.

Tyckte den var gullig. Bra att han porträtterades i ett förhållande med en söt och fin tjej, istället för att porträtteras som asexuell och oförmögen att älskas :? Men å andra sidan blir han ju "för fucked up för kärlek" på slutet och i och med att han får skumma agressionsutbrott och verk...

Någon vecka för sent och med sugklocka

KrigarSjäl skrev:Man talar om för tanterna vad man har för behov mycket tydligt och låter sig inte påverkas av fagert tal om hur bra diverse insatser är.
Jag har sjukersättning som enda insats och det funkar bra för mig.

Om de vägrar ge en pengar om man inte deltar i en massa tjafs, då?

Kan någon tala om för mig exakt hur man slipper LSS, soc-kärringar och gruppboenden som om man vore nån jävla förståndshandikappad, och samtidigt får stöd, t.ex pengar, på ens egna villkor?