För 33 år sedan slog fotografen Helena Frykstrands bilder av den fastspända Elisabeth ner som en bomb.

Det blev ett rejält uppvaknande för människor i den folkhemska idyllen om hur repressivt det kunde fungera inom psykiatrin.

Helena Frykstrand berättar att Elisabeth ville att bilderna skulle publiceras så att hennes situation skulle uppmärksammas.
Socialstyrelsen hotade att polisanmäla fotografen.

- Men det blev inget av det, eftersom jag agerade enligt Elisabeths uttalade vilja, säger hon.

I pressklippen från denna tid återkommer experternas skuldbeläggande av patienten. "Det finns hopplösa fall" säger en chef efter avslöjandet hur en ung kvinna behandlades av psykiatrin. Individen kritiseras istället för strukturerna.

Tidsandan ringas även in på ett tydligt sätt av den ansvarige läkarens ord dagen efter att missförhållandena angående Elisabeth avslöjats.
"Lobotomi har diskuterats...Familjen har mjuknat inför argumentet antingen lobotomi eller att aldrig mer få träffa sin dotter".
Sverige 1977



http://www.nyhetsverket.se/nyhet/5266/% ... e-svagaste

Ja, jag minns detta fall och tv-programmet om "Sveriges farligaste kvinna". Jag minns intervjun med Elisabeth, där hon bl a sade något i stil med "man kan väl tycka om varandra utan att behöva kramas". "Autism!", tänkte jag då (det var innan jag själv fått min diagnos). Och jag hade rätt. Konstigt att de proefssionella inte upptäckt det långt tidigare. Min teori är dels prestige, dels hade Elisabeth fått fler störningar av den långvariga inspärrningen.

År 1990 fick hon diagnosen autism. Rapporterna "Fria Freja" beskriver pedagogikens roll i Frejas liv under åren 1992 - 1997.
I december 1997 kunde hon skrivas ut från den rättspsykiatriska vården. Hon kom att omfattas av LSS-lagen och skulle flytta ut från sin specialavdelning villa 39.

http://www.arkiv.certec.lth.se/freja/

Hon bor väl fortfarande kvar där.

Jag minns det. Jag var 18.

Alien skrev:Ja, jag minns detta fall och tv-programmet om "Sveriges farligaste kvinna". Jag minns intervjun med Elisabeth, där hon bl a sade något i stil med "man kan väl tycka om varandra utan att behöva kramas". "Autism!", tänkte jag då (det var innan jag själv fått min diagnos). Och jag hade rätt. Konstigt att de proefssionella inte upptäckt det långt tidigare. Min teori är dels prestige, dels hade Elisabeth fått fler störningar av den långvariga inspärrningen.

År 1990 fick hon diagnosen autism. Rapporterna "Fria Freja" beskriver pedagogikens roll i Frejas liv under åren 1992 - 1997.
I december 1997 kunde hon skrivas ut från den rättspsykiatriska vården. Hon kom att omfattas av LSS-lagen och skulle flytta ut från sin specialavdelning villa 39.

http://www.arkiv.certec.lth.se/freja/

Hon bor väl fortfarande kvar där.

Nej det gör hon inte. Jag hade en kompis som jobbade med henne där. Och hon har flyttat hem till sina föräldrar.